Och så lite bergsklättring...........
Jag har gjort det igen! Träffat en ny kompis via facebook! Precis som förra gången, när jag träffade U+L på detta sätt, så kändes det även idag helt rätt när vi möttes i skogen.
Dagens nya geokompis är carjonwil som jag hoppas få förmånen att träffa många gånger till framöver.
Men varför börja med att ta några lätta gömmor.......
Jag lyckades verkligen med konststycket att föreslå två, inte helt lätta gömmor men ack så bra det ändå blev! Det är ju inte alltid man kollar upp allt lika bra som man borde innan man ger sig iväg hemifrån........
Vi började dagen med att i "rask takt" klättra uppför billingen mot
A fine view over landscape. Skaraborgs äldsta gömma faktiskt! Sen var väl rask takt kanske inte helt med sanningen överensstämmande, väl framme vid gömman konstaterade Carina att vi hade ägnat närmare en timme åt att förflytta oss 1 km.......Men så gick vi ju den här vägen också, ingen asfalt precis!
Jättadalen utanför Öglunda är en riktigt fin plats men det var nu längesen jag var där sist. Vi konstaterade att fast vår väg inte var lätt så var den lättare än den kunde varit om man gått från andra hållet......
Vi började leta och hittade snart en burk......med bostongurka årsmodell -93. Snart visade sig även den vi ville hitta och vi kunde nöjt signera loggen och klättra upp till stigen igen.
Jättadalen är en imponerande, djupt nedskuren bäckdal. Från parkeringsplatsen vid Öglunda kyrka leder stigen genom lummig lövskog och går längs bäcken upp i en granskog med offerkälla, rasbranter och pelarförklyftad diabas. Från vattenfallet vid bergskanten erbjuds en storslagen utsikt över Valle härad. Stigen går vidare söderut och passerar Öglunda grotta, som är en blockfylld klyfta i diabasen.
Vi vandrade vidare på den stigen till nästa gömma som många blågubbat innan oss. En 4/4.
The Cave of Öglunda.
Vilken spännande plats! En riktig utmaning som faktiskt hittades oväntat snabbt. Det fanns ju rätt många ställen att gömma en mikro på här.......
Många feta fina spindlar gillade även grottan där man kunde sitta hyfsat bra uppe i taket bara man tog spjärn ordentligt. Smidighet är ju inte min starkaste sida men envis är jag!
Ännu en gång är dt bevisat att kvinnor kan!
Vi fortsatte vår vandring ner mot
Dårarnas Tempel. Ett synnerligen märkligt ställe som låg mitt på ett kalhygge med fin utsikt över trakten. Här har konstnären Bengt H (Cassiopejas far) byggt en liten stuga i spartansk stil. Det firas sommarsolstånd, vintersolstånd och diverse filosofiska aftnar inom dessa väggar.
Naturfolkens ideal hålls högt i brasans sken. Undrar om det fortfarande firas någonting här för det var rätt förfallet.
Ingen sån här utflykt utan fika. Efter att ha traskat runt lite på hygget på jakt efter lämpliga stubbar bestämde vi oss helt enkelt för att bara slå oss ner igräset utanför "templet". Underbart gott!
Så var det rakaste vägen åter mot bilen efter detta. En liten promenad på ca 6 km som bara kan rekommenderas!
Favoritpoäng
Det här med favoritpoäng är en riktigt bra ide. Jag delar ut så många jag har och skulle nog egentligen behöva vara ute och cacha mer typ vägskyltar men det är ju inte riktigt min grej.
Ibland får man ju favoritpoäng på sina egna gömmor. Jag blir lika glad för varje poäng jag får för det innebär ju sannolikt att gömmorna uppskattas.
Projekt geocaching är en bra sida med lite statistik och därifrån kommer dagens skärmdump.
344 favoritpoäng på mina 78 gömmor och plats 53 i landet! Känns riktigt, riktigt kul.
Detta är första och enda gången jag ligger så högt på listan så det var kul att föreviga.
ToR. Stackars dem som cyklar denna utan att vara geocachare.
Mellan Falköping och Åsarp finns en nerlagt järnväg. Ja, järnvägen gick ju egentligen ända fram till Landeryd via Ulricehamn och Limmared, men det är bara den förstnämnda delen som är intressant för oss geocachare.
Västra centralbanan öppnades för trafik 1906-07
Större delen av trafiken lades dock ner i etapper mellan åren 1985-1991 och banan revs upp 1991 och gjordes då om till cykelväg.
Från början var banan 37 km lång och en enkel resa tog två timmar och 30 minuter - men så var högsta tillåtna hastighet bara 20 km/h!
Vintern ett år var mycket hård. I januari 1895 (detta var innan delen mellan Falköping och Åsarp var klar) stod tåget insnöat i Blidsberg en vecka. En annan gång undrade Ulricehamns Tidning varför tåget inte gått trots att det inte snöat på flera dagar. Svaret var att järnvägsbolaget inte köpt någon snöplog.
I våras var jag och Lena på ett riktigt trevligt event där en massa cacher släpptes längs detta gamla järnvägsspår. Cacheägarna hade verkligen lyckats att göra varierande och roliga gömmor men den gången var det max 28 loggade gömmor som gällde. Vi höll ju på med en challenge och ville inte förstöra för oss då.
Det är jag glad för. Alldeles underbart att kunna dela upp denna sträcka på flera gånger. Denna soliga fina lördagförmiddag gav vi oss iväg tillsammans med våra familjer för att cykla ytterligare en bit på vägen.Barnen är ju inte överförtjusta alla gånger i att få följa med på sin mammas små utflykter, men då jag talade om för dem att de ska vara glada att min hobby inte är fjällvandring så blev det genast mycket trevligare att geocacha.......
Det var fler som var ute och cyklade denna fina dag och det var då jag stod vi en gömma och loggade som tanken slog mig:
Stackars de som inte har en aning om vad som gömmer sig i dikena här!!!!!! Vad mycket de går miste om!
Självklart hade vi fika med! Hade vi cyklat ytterligare 500 meter hade vi kommit fram till en rastplats, men det visste vi ju inte då. Fast cykelvägen var ok att sitta på den med!
Nästan åter i Slutarp stannade barnen som åkt i förväg. Anledningen var att det kom en strid ström av kossor, en efter en, som passerade över vår cykelbana, och kossorna tog nästan aldrig slut. Nog är det mer spännande att cacha på landet ändå!
Sen är det viktigt att ha cykelhjälm, man vet ju inte om man hamnar i diket...........
Vad gjorde man utan sina geovänner...........
Ja, det är en fråga jag tänkt på många gånger......... Vilken tur att jag har hittat så trevliga tjejer att vara ute och jaga burkar tillsammans med! Undrar om jag hade varit lika förtjust i cachingen ännu efter tre år om jag fortfarande cachat ensam som jag gjorde i början.
Alla upplevelser blir så mycket trevligare om man har någon att dela dem med! Dessutom funkar dessa turer som rena lyckopillret för mig, ger massor av energi att fylla upp förråden med när energin har sinat.
Idag var en mycket bra dag!
Vi hade bestämt oss för att försöka slutföra en multi vi körde fast på vid förra besöket uppe på Billingen, men eftersom det var förvarnat om regn denna eftermiddag beslöt vi oss för att ta en snabbtur utan fika denna gång.
Lite stressad, efter att ha blivit betydligt senare än jag tänkt mig, möter jag upp Titti uppe på parkeringen vid Billingehus. Vad väntar mig då där..........
Jo, där är värsta gofikat uppdukat i solskenet! Vilken överraskning!
Kan man bli annat än på gott humör att mötas av detta!
Mätta och belåtna travade vi iväg utmed Hållsdammen.
Molnen är mörka men regnt håller sig faktiskt borta. Senare fick jag höra att det var i Tibro det regnade........
Hållsdammen är faktiskt en riktigt vacker sjö och det är många fina spår uppe på Billingen, numera ligger det dessutom ett antal cacher utefter spåren däruppe, en av de vi hittade denna dag var
Billingens Fritidsområde # Punkthöjden.
Vi fortsatte även med dagens huvudmål
GEODOGGENS RUNDA . En riktigt fin runda som vi fick avbryta förra veckan pga tidsbrist.
Lite räknande för att komma fram till slutmålet...........
Och lite mer funderande.......
Efter nära 30 minuters mer eller mindre effektiv letning så var det bara att erkänna att tyvärr.....denna vackra plats lär få återbesök av oss en annan gång.
6 km och några timmar senare var vi åter vid våra bilar. Det blev en underbar eftermiddag i härlig natur, 3 gömmor blev loggade och jag kommer att minnas dagen med ett leende!
Att vara förberedd är viktigt. En annorlunda Örebroresa....
Titti hade ställt upp som "rekreationsterapeut" en heldag för mig och då passade vi på att åka upp till Örebro. Det är ju några mil så det vill till att planera så att allt kommer med som ska komma med.
Fikakorg, lite pengar, jacka, oömma kläder och självklart gpsen!
Via GSAK var ca 700 cacher klara och det skulle räcka mer än väl!
Solen sken från en klarblå himmel och vi gav oss iväg!
Första stopp blev en kort men fin multi!
112 . Den låg ett stenkast från vår färdväg och blev en lämplig bensträckare. fin startburk och en ännu finare final nära vätterns strand. Här fick jag göra jobbet. Har en likadan gömma fast i lite mindre format ute i skogarna så det var lätt!
Vidare till dagens bästa gömma!
Speak up! Det är detta jag gillar med geocaching! En helt osannolik plats mitt ute i skogen!
Detta var en källa med ett vatten som man skulle komma ihåg att dricka lite av, vattnet sägs bota alla sjukdomar förutom avundsjuka, svartsjuka och grälsjuka. Just idag såg det inte ut att bota något alls, men med största sannolikt åstakomma en smula magont istället. Vi lät vattnet vara.
En massa "stolar" med namn på stod uppradade i gläntan, det verkade vara personer i hembygdsföreningen i Lerbäck som hade fått sina egna sittplatser här ute. Torkade löv och blommor fick oss att misstänka att det nog varit aktivitet här för inte så länge sen.
Tala fritt ur hjärtat, och det gjorde Titti. Hon förespråkade glädjen av att äga en GPS!
Det var här som jag började ana oråd........ Min gps ville nämligen bara visa mig TVÅ geocacher, varav denna var en. Hm..... Vad har hänt????? Tankarna var många innan jag slutligen insåg att jag helt glömt ladda över alla cacher som var inlagda i gsak. SNYFT!!!!!! Tur att Titti plockade fram kaffe och äggmacka som skingrade min sorg en aning.......Sen går det ju alltid att dela trådlöst.......trodde vi.
Det gjorde det inte......Med en enda gps gav vi oss upp mot örebro för att ge oss i kast med mitt huvudmål för dagen Puzzle. Det visade sig inte vara helt lätt. Vi körde enligt gpsens anvisningar och hamnade helt fel. Här i detta område hade det nämligen hänt en del sedan våra kartor ritades. En våtmark med tillhörande vandringsled fanns nu på platsen och det ställde till det. Rätt som det var mötte vi den här
När man möter larver med huggtänder så kände åtminstone jag att det var dags att vända.
Hungriga var vi dessutom. Planen var att äta på IKEA, Vi hamnade på McDonalds.....Hur gick nu det till? Inte var det gpsens fel inte.
Vi gjorde förresten ett försök med en cache vid ett fågeltorn med. Ett synnerligen välbesökt fågeltorn som vi smög, tysta som små möss under medans vi hörde trampet av fötter över våra huvuden. Då ringde Tittis telefon. Undrar vilken fågel entusiasterna ovanför identifierade det ljudet med......För inte kunde de väl tro att det fanns knäppgökar som smyger omkring under tornet...........
Jag ville till Kilsbergen också och eftersom vi haft lite oflyt och bara loggat ett fåtal gömmor ännu beslöt vi oss för att logga några Powertrailgömmor. Gamla E18 A-03 var en av dem vi besökte och här stannade en annan bil till precis intill. Detta visade sig vara geocachare från tranås och södertälje som vi sedan träffade på ytterligare två gånger denna varma afton. Trevligt. Just vid denna gömman fick boomblaster göra jobbet, medans vi andra stod och höll emot. Fast jag hade en viktig uppgift, jag höll i pennan.
Riktigt trevligt att träffas i skogen sådär, blev som ett litet minievent och vid sista mötesplatsen kändes det nästan som gamla bekanta!
KCS-H03: Mötesplatsen Mitt på en äng, en bra bit från närmsta väg, ordentligt fastgjuten i marken. Fast nog var det en mötesplats här alltid. Höll på att trampa på ett par förälskade vinbärssnäckor strax intill.
Powertrail är inte min grej egentligen, det blev jag om inte annat rejält påmind om denna kväll. Vissa gömmor var bra men allt hoppande in och ut ur bilen samt en massa gömmor som inte egentligen gav något annat än en pinne i statistiken gör att powertrails inte ger mig så mycket. Naturen var inte heller så speciell fast så kom vi ju egentligen inte ända bort till kilsbergen heller( H.I och J-serien). Klockan drog iväg och vi behövde mat och att komma hemåt igen.
Dagens sista gömma var av den sorten jag tycker betydligt bättre om. Toften
Solen hade just gått ner och vattnet i sjön var rosaskimrande. Vackert.
Efter logg satte vi oss i bilen (det började ju bli kallt ute och myggen vaknade) och kastade oss över nyponsoppa och mackor. Det var nog tur att vi satt där och att ljudet av vårt prat dämpades, för annars hade nog inte bävern som simmade förbi i vattnet vågat sig fram. Ett fantastiskt avslut på en trots allt mycket bra dag!
.
Konsten att få med familjen till elljusspåret i Tillberga!
Vem är så knasig att man tar med familjen som är på en semestertripp och går ett elljusspår???????
Kanske en tokig, geocachande moder.......
Ända sedan titticc pratade om Kenth.K och att han hade sådana fantastiska gömmor uppe i Västerås har tanken funnits i bakhuvudet att det skulle vara kul att få se dem nån gång.
Så släppte han en gömma i Tibro och det blev helt plötsligt aktuellt att undersöka saken närmare. Hm.......Vad kan Västerås ha som kan tilltala familjen tro, så att mor kan få komma i närheten av desa gömmor?
Arosfortet,
http://arosfortet.se/test/. Jomenvisst, vi var ju där när det fanns i Huskvarna. Inte alltför svårt att övertala grabbarna att följa med dit!
Ja och så hade maken ju pratat om att cykla dressin en gång till, dettapassade utmärkt att göra i Degerfors, det låg ju nästan på vägen........ Dessutom hade de ju tandemdressinen, något vi aldrig testat innan.
Saken var klar, alla var med på "tåget", och de kunde alla tänka sig att även ett elljusspår kunde tänkas vara ok att besöka!
Lite list så får man ta till ibland!
Amazething, var den första gömman vi kom till. Här krävdes det att ha lite tålamod. Alla gömmorna är fieldpuzzle. Fantastiskt välgjorda, CO skulle kunna vara med på slöjdmässan i Hjo med sina gömmor, Undrar bara om folk hade förstått vad de hade fått se.........
Woodice. Denna var enklare, Inga problem att lösa, men vilken passform! Snyggt!
Smile & Go. Javisst, ett antal av dessa figurer har vi även hemma. Det var bara han på fjärde våningen som trilskades lite men killarna överlistade honom!
Brain Trouble, Här överaskade mina äldsta söner stort. Ett riktigt, trassligt problem som vi insåg när vi väl var hemma att endast 13 stycken innan oss hade klarat! Grabbarna trixade med magneten hit och dit, muttrade lite, lämnade över till brorsan som oxå trixade ett tag och så.......Loggboken var i vår hand! Underbart! Nu blev det faderns tur att återställa, något som inte visade sig lika lätt. Här fick vi till slut ge upp, då blodsockret började gå ner och det behövde höjas snarast. Dessutom var de minsta benen trötta!
Detta spår utanför Västerås kan bara varmt rekommenderas.
Ja, självklart har jag kort på gömmorna men väljer att inte visa dem här,
vore synd att gå miste om upplevelsen på plats i skogen!
Tibro, en solig kväll!
Tibro är en rätt aktiv geocachingstad. Nu hade det kommit flera nya gömmor där sedan vårt senaste besök när snön låg vit på marken. Denna kväll var vädret underbart vackert och det var egentligen två gömmor som lockade!
Dels var det
Tibro Okända Platser #14 Dubbeltrubbel, men eftersom den låg en bit utanför Tibro åt fel håll så väntade vi med den. Det visade sig sedan att vi får vänta länge med den, då vi helt enkelt glömde bort den denna kväll. Får väl skylla på min fantastiska teflonhjärna som jag dras med just nu.
Men den andra huvudmålsgömman började vi för sökerhets skull med.
ThreeSixty av en Västeråscachare. Efter lite räknande fram och åter på hemmaplan, fick jag fram koordinater som blev godkända och platsen uppsöktes. Wow! En riktigt fin gömma!!!!!! Lena fick stå för arbetet med att få fram loggboken, själv fick jag hämta pennan som låg kvar i bilen, men så var det ju jag som hade bilnyckeln.........
Titticc har pratat så gott om Kenth.K och hans gömmor uppe i Västerås och när vi hittade denna gömman så förstod jag vad som väntade oss däruppe.
Vi gick runt och funderade på hur vi skulle komma fram till trolig plats.
Alternativen var: Hasa ner för stup ca 2 meter eller gena över ån.
Vi valde åvägen men det gick utmärkt att hoppa från sten till sten så det var inte speciellt äventyrligt.
En annan gömma som var lite kul var
1435. Trodde det här med järnvägsräls inte var så komplicerat men det fanns en hel del att berätta om det. Hinten var att vi skulle medta 1 meter snöre, tejp eller multiverktyg.....Hm, det hade vi inte, men Lena hade ändå resurser så en logg blev det även här!
Vet inte hur många gånger vi pratat om att ta just denna gömma. Jag är glad att vi inte gjorde ett besök förra gången, så mycket svårare med snö...........
En riktig sparbanksek!
Försök att se ut som en hund sa Lena och jag gjorde det första som föll mig in.
Upptäckte sedan att det kom en man lite längre bort med två riktiga hundar som tittade lite förundrat.......
Ja så var det ju då dags för fika. Som tur var hittade vi några andra stolar som var lättare att komma till.
Här lyckades vi med konststycket att av tre möjliga vägar till gömman välja de två dåliga.
En fin kväll i Tibro. 10 loggade cacher! Underbart!
