ToR. Stackars dem som cyklar denna utan att vara geocachare.

Mellan Falköping och Åsarp finns en nerlagt järnväg. Ja, järnvägen gick ju egentligen ända fram till Landeryd via Ulricehamn och Limmared, men det är bara den förstnämnda delen som är intressant för oss geocachare.

Västra centralbanan öppnades för trafik 1906-07
Större delen av trafiken lades dock ner i etapper mellan åren 1985-1991 och banan revs upp 1991 och gjordes då om till cykelväg.
Från början var banan 37 km lång och en enkel resa tog två timmar och 30 minuter - men så var högsta tillåtna hastighet bara 20 km/h!

Vintern ett år var mycket hård. I januari 1895 (detta var innan delen mellan Falköping och Åsarp var klar) stod tåget insnöat i Blidsberg en vecka. En annan gång undrade Ulricehamns Tidning varför tåget inte gått trots att det inte snöat på flera dagar. Svaret var att järnvägsbolaget inte köpt någon snöplog.

I våras var jag och Lena på ett riktigt trevligt event där en massa cacher släpptes längs detta gamla järnvägsspår. Cacheägarna hade verkligen lyckats att göra varierande och roliga gömmor men den gången var det max 28 loggade gömmor som gällde. Vi höll ju på med en challenge och ville inte förstöra för oss då.

Det är jag glad för. Alldeles underbart att kunna dela upp denna sträcka på flera gånger. Denna soliga fina lördagförmiddag gav vi oss iväg tillsammans med våra familjer för att cykla ytterligare en bit på vägen.Barnen är ju inte överförtjusta alla gånger i att få följa med på sin mammas små utflykter, men då jag talade om för dem att de ska vara glada att min hobby inte är fjällvandring så blev det genast mycket trevligare att geocacha.......

Det var fler som var ute och cyklade denna fina dag och det var då jag stod vi en gömma och loggade som tanken slog mig:

Stackars de som inte har en aning om vad som gömmer sig i dikena här!!!!!! Vad mycket de går miste om!

Självklart hade vi fika med! Hade vi cyklat ytterligare 500 meter hade vi kommit fram till en rastplats, men det visste vi ju inte då. Fast cykelvägen var ok att sitta på den med!

Nästan åter i Slutarp stannade barnen som åkt i förväg. Anledningen var att det kom en strid ström av kossor, en efter en, som passerade över vår cykelbana, och kossorna tog nästan aldrig slut. Nog är det mer spännande att cacha på landet ändå!

Sen är det viktigt att ha cykelhjälm, man vet ju inte om man hamnar i diket...........

 


Kommentarer
Postat av: Lena Alteg

Vilka bra bilder var osäker på den i tunneln men den blev ju toppen, och ja du är söt, och jag mår bra när vi äventyrar ihop. Kram

Svar: Jag mår så bra av att äventyra med dig oxå!
Birgitta Jonsson

2012-08-27 @ 20:15:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0