Challenge #120 - All terrain in one day. Utmanande dag i Dalsjöfors!
Challenge #120 - All terrain in one day
Denna challenge var anledningen till en otroligt trevlig dag i närheten av Dalsjöfors. Det är ju alltid kul att ha ett mål med en cachingtur, förrutom att ha trevligt förstås, och denna challenge hade nog jag trott var omöjlig för oss ända tills det dök upp en cache i Fristad med temat potatis.
Nu visade det sig att just nämnda potatiscache inte alls ville vara med på våra planer den gången och i stället satsade vi nu denna dag på en helt ny plan. En mycket lyckad plan desssutom och nu sitter jag helnöjd och försöker summera denna fantastiska dag.
9 cacher var vi tvugna att logga denna dag, det blev några mer sedan men det gör ju inget alls.
Först utmaningarna steg för steg!
Terräng 5: MultiScanner
En multi med en final på en sagolikt fin plats!
Terräng 4,5: Gamla 40:an #2. Undrar varför jag känner igen mig här tro? Jo, vi skrev faktiskt i loggboken sen den dagen vi letade potatis. Den gången valde vi att låta bli att logga den som hittad. Cacher med terräng 4,5 som vi klarar av växer inte direkt på träd. Eller jo, det är väl det de gör oftast. Denna satt väldigt högt men inget som var omöjligt att lösa med lite fix och trix.
Terräng 4: cykelharens myst #14, Lätt 7
Lite aspfiske fixade vi lätt!
Terräng 3,5: Sjuhäradsleden 3,9
Ja, även denna var högt upp, men på ett annat sätt. Att sticka upp huvudet mitt i riksväg 40 var en annorlunda upplevelse.......Men svårast var nog ändå att ta sig ner igen!
Gruset var så löst och gav inget fäste alls och åka kana ner på rumpan var inget alternativ, det hade nog gjort rätt ont......
Terräng 3: Kommungränsen: Borås/Ulricehamn
Här kom en man gåendes på vägen och undrade om vi hittat något. Han var visst van vid att det var fler som roade sig på detta egentligen rätt märkliga vis
Terräng 2,5: Dfs Toarparundan #19. Snabbt och lätt!
Terräng 2: Tjena alla Monsterdiggare!
Ja, ännu en riktigt bra cache. Dessutom såg vi ut som riktiga monster efter att ha gått i närkamp med Mjölkörten vid gömman.......
Jösses vad det fastnade på kläderna. Vi var alldeles lurviga efter denna kamp!
Terräng 1,5: Ruinerna vid Hultebacken
Här missade jag att fotografera, den absolut vanligaste terränggraderingen lyckades vi faktiskt bara logga en enda av denna dag. En terräng vi trodde vi skulle logga betydligt fler av. Tänk om vi råkat glömma logga en sådan och hela challengen fallit pga det.......
Här missade jag att fotografera, den absolut vanligaste terränggraderingen lyckades vi faktiskt bara logga en enda av denna dag. En terräng vi trodde vi skulle logga betydligt fler av. Tänk om vi råkat glömma logga en sådan och hela challengen fallit pga det.......
Terräng 1: Toarps Kyrka
Ännu en terränggrad som faktiskt kan vara lite svår att hitta. Det finns ju ytterst få som man kan ta med rullstol tyvärr.
Mission completed! Så himla underbart!!!!!
Fast dagen bestod ju även av lite annat smått och gott:
En sagolik plats var: bäckravinen
Promenaden dit gick i trolsk skog med porlande vatten vid sidan av. Själva cachen befann sig mitt i fallet.
En riktigt fin stig var anlagd förbi här. Jag gillade de små mosskolonierna på bron lite extra.
En multi på en riktigt fin plats. Riktigt kul och annorlunda upplägg som verkligen gjorde själ för sitt namn.
Här passade vi på att fika efter logg.
Dfs Toarparundan #5 med kompisar är en slinga på totalt 20 cacher längs en ca 10 km lång slinga. Vi hade varken ork eller tid att ta allihop denna dag men en promenadrunda är ju aldrig fel. Enligt min karta var det stig mellan #19 och #5. Ser ni den?
Det gjorde inte vi heller. Jag som valde denna runda för att vara snäll mot Lena och hennes onda rygg då den andra vi kollat på verkade vara jobbig att gå........
Nåväl, vi kom ut på en stig så småningom och fick pyssla lite i skogen: Dfs Toarparundan #4
Kul!
Om vi någon gång går klart rundan så har vi ju iallafall en ledtråd till finalen och pyssla är alltid kul.
Det finns en mängd svampar i skogarna nu. Dessa är säkert inte speciellt nyttiga men väldigt vackra att titta på.
Mossiga skogar, solen som skiner, trevligt sällskap och en fixad utmaning. Kan det bli en bättre dag?
Hur kan det vara så kul att leta efter plastburkar?
Ja, att hitta burken är ju alltid kul men det är definitivt vägen dit som är det bästa!
Ojojoj så populärt det är att fika! Ett alltigenom lyckat event!!!
Aldrig hade jag väl i min vildaste fantasi trott att jag skulle stå framför mer än 70 personer i skogen och prata, den där gången i Tibro, på grilleventet där i försomras, när iden om ett fikaevent på Hökensås helt plötsligt hoppade upp i mitt huvud. Jag som verkligen hatar att stå inför en massa folk och prata.
Inte kunde jag väl tro att detta event skulle bli så välbesökt!
Av de event jag besökt i Skaraborg så är det bara LäcköKinnekulleeventet i våras som varit mer folk på och att det skulle bli så många på ett event jag själv startat upp fanns inte på kartan i min värld.
Nu blev det ju ändå så. Will attendloggarna bara ramlade in och det hela slutade med 60 stycken alias. Fick lite skrämselhicka bara vid blotta tanken på hur vi skulle få allt att flyta på. Bordet, det väldigt stora, närmare 10 meter långa, var nästan fullt en halvtimme innan eventet ens startat.
Hur får så många bilar plats i skogen?
Ja, visst var det bilar lite varstans men det var inga problem vad jag hörde. Ingen var sur för att de inte fick plats vid bordet och alla cacher släpptes och hittades utan problem!
Min inkorg på mailen har slått rekord. 292 mail på ett dygn. Tänk att få så många positiva loggar på en och samma dag! Helt fantastiskt!
Denna logg sammanfattar nog de flesta:
"Tack Tjejligan! Ni fixade allt ju! Fin natur, fint väder, 2FTF:er, trevliga nördar och tja kanonbra! Tack!"
Nu väntar jag bara på en attendlog från solen som även den ville hedra oss med ett besök!
Tjejligan har verkligen lyckats! Att vi hade kul under planerandet gjorde ju inte saken sämre.
Att fixa ett eget event när det blir så här bra ger mersmak.
Inget var så svårt egentligen, inte ens att prata inför alla människor. Geocachare är ju trevligt folk!
Hur var det då upplagt?
Ja vi släppte ett antal cacher som vi hjälpts åt med att placera ut, de flesta släpptes på nätet redan kl 12. Tyvärr är ju internettäckningen inte så fantastisk på Hökensås så det gav uttryck till frustration men det löste sig. Sen var det tid för fika, litet lotteri där vi bland annat lottade ut fikabröd och tändstickor (rensade i lagret hemma så att barnbarnen inte ska behöva ta med sig dem till ålderdomshemmet en gång.....) och sen var det ytterligare ett cachesläpp på papper med cacher på gångavstånd.
Lotteri!
Tjejligan (tyvärr utan Malin idag) redo för cachesläpp
Alla ivrigt sysselsatta med att knappa in koordinater!
Men några stannade kvar en stund efter släpp bara för att prata. Trevligt!
Några nya cacher. Fin natur. En bra fikaplats. Alla hade med sin egen fikakorg. Inget avancerat alls egentligen, men oj så bra det blev!
Hjälp!
Nästan 50 "will attend"loggar inför morgondagens fikaevent! Inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att det skulle bli så många. Hjälp! Klarar vi detta? Får vi plats? Men så kul att något vi ordnar verkar uppskattas.
Fika är aldrig fel och jag har ju aldrig ångrat en packad fikakorg. Plats får vi säkert, som geocachare är man van att improvisera och blir något fel så är det ju inte hela världen.
Och nu kom en "will attend"log till! Hjälp!
Jo, visst fixar vi detta! Så spännande med så många som kommer på vårt allra första event!
Väl mött i skogen i morgon!
Om bara Håkan hade hjälpt oss...... Fantastiska platser vid Kinnekulles fot.
Jag behövde kolla till min gömma Grottan som hade fått fyra blågubbar på rad. Den måste ju sannolikt vara borta......Titti hade inget emot att följa med en sväng bortåt Kinnekulle så vi trotsade den senaste tidens nyckfulla väderlek och gav oss iväg.
Det blev en riktigt bra dag, trots att det kom några skurar med jämna mellanrum i stort sett hela dagen. Men vi hade inte så ont av dem, de var inte alls i storlek med regnet som kommit de senaste dagarna och orsakat fullständigt kaos på många platser.
Det är en fin vandring längs vänerns smått dramatiska kust fram till grottan
så att gömman faktiskt fanns på plats gjporde oss inte så mycket. Titti fick ju logga den nu dessutom.
Nästa plats vi besökte var Vraket, en plats vi pratat flera gånger om att besöka men aldrig kommit till.
Någon måste ju någon gång ha forslat hit denna från början magnifika båt och använt som sommarstuga. Den vilade ju på ett snyggt fundament.
Ja varför inte, har man ont av sjösjuka och ändå vill ha båt så var väl detta ett lysande alternativ. Vänern låg ju bara några meter bort mellan träden.
Vi fortsatte stigen i Råbäcks sjöskog bort mot Trolmens hamn. Trots namnet sjöskog så såg vi faktiskt inte Vänern speciellet ofta då det var rätt buskigt. Helt plötsligt dök denna lite udda stenmur upp.
Snyggt byggd i rejäl backe!
Det småregnade lite under den dryga kilometern vi gick genom sjöskogen men väl på plats visade sig solen! Underbart! Dessutom en riktigt fin plats!!!
Vi lyckades klara hela återpromenaden till Råbäcks hamn utan att bli blöta och det var nog tur att vi var lite varma av promenaden för det var inte så varmt att fika vid hamnen denna dag. 21 augusti och redan höst?
Men ett obligatoriskt fikakort måste ju tas!
Vi drog os mer inåt land och hamnade vid Kalkbanan.
Denna byggdes åren 1883-84 för transport av kalk ned till hamnen, men blev senare också använd för transport av sten till stenhyveln. Nere vid hamnen gick banan på en viadukt, byggd på träbockar, ut till lastplatsen, där kalken genom en lucka i vagnens botten tömdes i en rätta och rann direkt ner i båtens lastrum. Banan hade lagom lutning så att den lastade vagnen rullade av sig självt ned till hamnen och samtidigt drog den med en stållina upp den tomma vagnen, som gått ner strax förut. Precis på banans mitt var alltså en mötesplats anordnad där vagnarna kunde växlas förbi varandra. Skutorna som gick till Vänern med kalklaster och även en del av dem på längre turer tillhörde dels Råbäck och dels enskilda skeppare, varav flera var från Kållandsö.
Själva banan såg vi inte så mycket av men däremot ett väldigt fint kalkbrott. Det är något särskilt med kalkbrott, känner mig lite hemma i miljön då vi ju har flera på hemmaplan oxå.
En ugn som är färdig för bränning men aldrig blev bränd.
Glödlampsfossil eller?????
Alunskiffer är fascinerande med sina flortunna skivor. Att sten kan se sådan ut!
Här har nog banan gått, så rakt som det är.
Vi hittade en inte helt ovillig fotomodell. Vacker eller hur?
Även en potatiskällare fanns till Tittis stora glädje
Vart kom då Håkan in i bilden??????
Ja det undrar vi oxå egentligen. Hinten på denna gömma: Mellomskogen var nämligen "Genomet en avvikelse fran Kinnekulleleden Håkan du hitta vidare via stigar."
Hm, ja inte hjälpte det oss på denna plats
Ett gammalt övergivet stenbrott. Så häftigt ställe men ingen burk.
Hoppas verkligen att denna gömma får ägaromsorg för det var en plats jag tycker verkligen är värd en cache.
En riktigt bra dag med många fina promenader (gick nog ca 8-9 km totalt) och platser jag verkligen gillade. Det blev en bra dag trots att vädret inte var på topp!
Våga vägra statistikjakt!
Det hade varit kul att kunna loggat en cache igår......
Dels var det intenationella geocachingdagen och man får en souvernir om man loggar en burk den dagen.
Dels hade jag en vit dag och jag har inte så många sådana kvar.
Men.......
Igår var en sådan dag som jag som tur är får allt färre av nu för tiden. En sådan dag då det var jobbigt att laga mat, att ens plocka fram en macka, att skjutsa sonen till en kompis, ja att bara lämna sängen är jobbigt.
Visst, jag var med på byalagets slåtter någon timme på förmiddagen och slängde sen ihop en snabb lunch men utöver det så gick jag inte ur sängen mer än att gå på toa.
Att ge sig hemifrån för att logga en cache bara för statistikens skull fanns liksom inte på kartan.
Så nu lär den där lilla vita dagen lysa mig i ansiktet fram till nästa år på statistiksidan.
Men vadå?'
Antingen kan man deppa ner sig och tycka att det borde jag väl ändå fixat. Jag har ju bara en mil enkel resa till närmsta cache! Och jag gjorde ju inget den dagen!
Eller också kan man välja att se det som så här:
Jag har motstått statistikfixeringen och valt att bara cacha när jag själv vill, inte när statstik eller något annat tycker att jag ska det. Kanske ska jag till och med låta den 16 augusti förbli en vit dag även nästa år bara för att påminna mig om varför jag cachar egentligen?
Det är ju för att det är kul att cacha tillsammans med mina vänner, en dag när solen kanske skiner och vi umgås på detta utmärkta lättsamma sätt. Ett perfekt sätt för mig att ladda batterierna så antalet sådana här svackor minskar!
Vad är väl en souvernir eller en släckt dag mot det?
En vecka kvar tills vi får fika på Hökensås!
Jag fick ju en ide efter eventet i Lidköping i våras. Varför inte fixa ett eget, inget avancerat, litet fikaevent på en plats som ligger mig varmt om hjärtat?
Pratade med tjejerna i fikande och cachande tjejligan och visst var de med på ide´n! Kul! Lite planerande har det ju blivit, har aldrig ordnat ett event förut men det har varit så kul!
Nu är det bara en vecka kvar tills eventet och det har kommit in will attendloggar regelbundet sen det publicerades så nu är det 31 alias anmälda.
Inte så illa för att vara ett enkelt fikaevent!
Kan det vara så att fler gillar att fika tro? Eller är det det faktum att man får en souvernir om man besöker ett event i augusti eller är det FTFchanserna som lockar?
Det spelar ju ingen roll vilket, det som är kul är att det faktiskt verkar uppskattas!
Hoppas nu bara att vädret inte ställer till bus för oss och att alla de nya gömmorna faktiskt blir hittade och inte har försvunnit in i magen på en älg eller så.....
Varmt välkomna till fina Hökensås nästa lördag!
Det blir inte alltid som man tänkt. Ibland blir det faktiskt bättre! Tur att titticc har en välmatad gps!
Växjö har några challengecacher som vi var intresserade av. Challenge #205 Aktiv och uthållig visade sig att man behövde stege mitt i en rondell för att klara av att logga trots att terrängen bara var satt till 2. Den hoppade vi över och där är sen raitingen höjd efter vårt besök. Stege i rondell, nej där går definitivt min gräns.......
men det fanns två andra challengecacher vi klarade av: Challenge - Dubbelt upp och Challenge #35 Social och uthållig. Båda låg utmed Kalmarvägen till så varför inte passa på att ta en liten promenadrunda där oxå? Jag hittade Charlies runda #Final en liten runda med fem burkar och en final på fina stigar längs en sjö. Låter perfekt för bojip och titticc hängde ju på och det var så vi hamnade i Hovmantorp!
Det var en perfekt bojiprunda, jättefint att vandra nere vid sjön även om kalhygge och nattens regn gjorde det aningens mer svårgått än det sannolikt varit bara för nån vecka sen.
Nyfällda träd luktar så gott, men inte är det lätt att gå precis.....eller leta burk.......
Nu var det ju dessutom så att det låg tre burkar på andra sidan vägen som passade perfekt i vår lilla promenadrunda och det var där jag blev fast. Vilken underbar natur!!!!! Massor av gigantiska stenblock överallt, mossiga stenar och ljuvlig, lättvandrad storskog. Dessutom några riktigt bra gömmor!
Vi kanske skulle göra ett försök till på några av de som ligger i närheten innan vi åker tillbaks till Växjö igen?
Sagt och gjort och det ångrar vi inte!
Fast de här hade vi ju inte i planen så de fanns inte i min gps. Min PQ är med avsikt snävt tilltagen eftersom gpsen verkar ha en tendens att låsa sig när antalet inlagda cacher närmar sig 1000 och det ville jag ju inte vara med om. Tur att Titti har mer minne i sin GPS!
Sötnos?
Tyvärr funkar inte heller "dela trådlöstfunktionen" så jag travade efter i skogarna utan att veta direkt vart vi skulle.
En fantastisk fikaplats hittade vi!
Jo jag vet, det kanske är dags att byta GPS (den klarar inte heller chirp längre och startknappen är trasig) men det där med nymodigheter är inte riktigt min grej. Upptäckte till exempel en liten finess här på bloggen igår, hur man delar in inslagen i bloggen i kategorier. Har sett funktionen men inte förstått hur man gjort. Jaja, jag är inte så teknisk och jag blir stressad bara jag tänker på att behöva lära mig en ny GPS dessutom så jag behåller allt den gamla så länge.
Hovmantorp visade sig vara ett riktigt eldorado för fina arbetade gömmor. Av dem vi hittade var egentligen bara ett fåtal vanliga burkar, resten hade allihop något extra. Att sen naturen var underbar gör ju saken bara så mycket bättre. Hit vill jag igen!
Det har varit ett antal sommarevent i skogarna här och det var de gömmorna vi råkade ramla över.
Fick även bevis på att smålänningarna är stenrika, för det måste man väl vara med sådana här gigantiska stenmurar?
Tänk så bra det kan bli, även om det inte blev som man har tänkt!
Växjö!
Det är något särskilt med Växjö! En synnerligen vacker stad i en underbar natur med massor av sjöar. Är ju sanslöst svag för just sjöar som nog alla förstått.
Här finns massor av bra gömmor dessutom så att fördriva två dagar i denna stads närhet är inte ett dugg svårt. Speciellt inte när man som vi faktiskt hade tur med vädret.
Eftersom jag visar en del bilder på gömmor vi besökte väljer jag att inte länka vilka geocacher som är arbetade av dem vi besökte.
Det får bli en glad överraskning för den som läser om man skulle komma dit någongång. För om det är något jag bara kan rekommendera så är det ett geocachingbesök i Växjö!
Tror bara det är härifrån som man kan komma hem med en gul gps.......
Men vi besökte även flera sevärda platser och dessa länkar jag gärna till!
Mr Arvid Trolle eller Bergkvara slottsruin var ett fint ställe!
Bergkvara slott är ett av Sveriges äldsta herresäten, beläget vid en sjö med samma namn i Kronobergs län, 6 km väster om Växjö. Byggdes av Arvid Trolle ca 1470. Slottet är beläget inte långt från den tidens riksgräns och vid vägen från dåvarande danska provinserna Skåne och Blekinge till hjärtat av Sverige. Det utsattes ofta för belägring vid krigen mellan Sverige och Danmark. Under Dackefejden belägrade år 1542 Dacke slottet med 2500 man. Dåvarande ägaren, riksrådet Ture Trolle, försvarade sig tappert men Dacke skövlade och brände slottet.
Ruiner vid vatten har ju alltid tilltalat mig! Ännu en bra fikaplats var det. Dessutom fanns ett mysigt cafe i närheten men denna gång vann karaktären och vi åt upp våra medhavda mackor!
Trevligt pyssel på en fin plats!
Flyttblocket Imponerande bjässe på en vacker plats!
En annan bjässe såg vi här:
Ett av de största träd jag sett faktiskt som fortfarande levde och verkade må bra!
Solen börjar nu gå ner och vad kan vara vackrare än en solnedgång över ännu en vackert belägen ruin?
Det är något visst med vatten och att gå i fullmånens sken längs vattnet i batterisvaga ficklampors sken var en rätt fantastisk känsla det med!
Tur det var fullmåne, men reflexcacher blev det inte mer än en. Vill inte batterierna så vill de inte. Vi hade inte så mycket emot att krypa ner i sängen vi heller efter en händelserik dag!
Utsikt mot ingenting kan vara vacker!
Vi hade sådan tur med vädret, lyckades även på hemvägen hitta en fin fikaplats men då var molnen tunga och visst fick vi regn på oss, men då vi satt i bilen gjorde det ju inget.
En fantastisk omväg till Bredaryd!
Det var egentligen den här gömman som gjorde att vi hamnade i Bredaryd.
Något jag absolut inte ångrar för det var en av de bästa och mest välarbetade geocacher jag nånsin har träffat på!
Det är en sådan geocache man blir så lycklig över att få logga, att någon har lagt ner arbete och pengar på att vi tokiga nördar ska få ha en trevlig stund i skogen.
Vill inte spoila gömman så det blir inga detaljer mer än denna lilla bild.
Allt började egentligen i våras av att jag fick ett erbjudande om en billig hotellövernattning som kunde avbokas ända in i det sista. Varför inte egentligen så jag bokade i cachingens mecka Växjö. Titti kunde tänka sig att följa med och det var ju tur för maken hade nog aldrig orkat så mycket caching som det till sist blev. Så kom då
3 meter ↑ upp i en FBgrupp som en geocache som tillhörde de riktigt bra och "kvalitetscachingnörd" som jag är så blev jag ju nyfiken........
Visste att forjoi loggat den så jag skickade iväg en fråga om den möjligen var värd en omväg från skaraborg till Växjö och det skulle den ju vara. Kan bara i efterhand hålla med till 150%. Hela Bredaryd visade sig vara ett riktigt trevligt cachingställe. Hit får vi nog försöka återvända framöver!
Men det fanns även några andra gömmor som är värda att berätta om. Berså t.ex. Det var fortarande vått ute efter nattens dagg och att ge sig in i en berså för att leta plast lät rätt blött. Döm om vår förvåning när vi möttes av detta!
Jovisst var det en berså alltid, gick finfint att sitta därinne oxå och inte det minsta blött var det.
Men frukostmackan valde vi ändå att äta i Hembygdsparken i Kulltorp.
Framkammarstugan i hembygdsparken är en 1600-tals byggnad som 1961 flyttades hit ifrån grannbyn Väset.
En mysig plats är det iallafall, perfekt för en andrafrukost eftersom den första blev riktigt tidig denna dag.
Så, efter en riktigt häftig cachingupplevelse ett par meter upp i skogen, så åkte vi mot AU13 Skogsbiblioteket
Här fanns CO själv och dukade under tiden som vi loggade upp en riktig gofika!
Ett väldigt välskött bibliotek vill jag lova, fin gömma och vilket fika!!!! Ja, detta var ju något som medlemmar i fikande tjejligan hade svårt att tacka nej till!
Efter fikat fick vi sällskap av Inga en bit på Mattlabackarna-info. Blå rundan.
Här var så fint så jag ville absolut gå in en liten bit iallafall. Tiden tillät tyvärr inte mer denna gång
Vi avslutade vår tur i Breadryd med Slättö Sand
Ett av Sveriges största flygsandfält i inlandet.
Ett häftigt ställe där vi fick lära oss en hel del nytt.
I juni 2014 genomfördes en bränning av 12,7 hektar i naturreservatet. Det gjordes för att gynna arter som behöver skogsbränder. Vissa svampar, blommor och insekter gynnas av bränder.
Här skilldes våra vägar åt och vi åkte vidare mot växjö men det berättar jag om i nästa blogginslag.
Tusen tack för några trevliga timmar i smålandska Bredaryd, helt klart värt en omväg när man åker från Skaraborg till Växjö!
Det är faktiskt möjligt att klämma fingret i en kontinentalspricka. Södra Island
Efter fyra nätter på västra Island var det då dags att förflytta oss till södra Island i stället.
Efter en snabbvisit i Reykjavik styrde vi färden mot Hveragerdi Hot Springs. Ett slags geotermisk park där man även kunde lära sig lite mer om hur det där med putter och fräs i marken egentligen funkar.
Gott är väl inte rätt ord för hur det luktar, svavelångorna låg stundtals täta.
Koka ägg gick utmärkt! Bara att sänka ner dem 10-12 minuter i det varma vattnet!
Här odlade de faktiskt även bananer, bara för att bevisa att man faktiskt kan!
Vi fortsatte en bit utanför stan och hittade en varm bäck! Om man följde den ca 3 km kom man upp till Hot Bathtube. Denna dag var det faktiskt för varmt för att gå de kilometrarna, vi valde att åka till vår stuga och bada i bubbelpoolen på altanen i stället. Skönt det med!
Det hände faktiskt att turister i oförstånd fick brännskador här då de gick för nära de varma källorna. Kolla in hur det kokar i leran
Hur var det då med kontinentalsprickan? Kan man verkligen klämma fingret mellan den nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattan?
Jo det går faktiskt! Om man är klumpig och tappar en sten rakt på fingret när man ska återplacera en cache.......
Såhär ser det ut en vecka senare så det blev allt lite blodvite där i kontinentalsprickan........
En av de mest kända platserna på Island, dit de flesta turister brukar komma om man förjer med på en guidad "gyllene cirkel-tur".
Jag tycker det var skönt att åka på egen tur med hyrbil, då styr man tiden på besöksmålen själv.
Geysir - powerful hot spring är nog det jag verkligen förknippar med Island.
Tror ingen har missat att se en bild av Strokkur när den får ett utbrott.
Mäktigt var det minsta man kan säga!
Att stå och vänta på att den ska få ett utbrott var spännande, det sker ca var 3-5 minut, minst sagt oregelbundet. Vi tyckde denna var enorm, då var utbrotten i Strockur bara hälften så höga som i grannen Geysir, men den var inte längre aktiv. De hade provocerat fram utbrott tidigare med hjälp av tvättmedel men insett att det kanske inte var så bra.
Här fick vi närkontakt med den bubblnde, rykande pölen på ett oväntat sätt.
Vindriktningen vände strax innan utbrott och vattnet var helt plötsligt på väg rakt mot oss.
Bara att lägga benen på ryggen och fly, för kokande vatten kändes inte så lockande att få över oss.......
Det blev några panikartade sekunder innan första droppen föll och vi insåg att det var iskallt!
Men blöta det blev vi!
Gullfoss (Golden Falls), sista platsen i gyllene cirkeln.
Ett oerhört mäktigt vattenfall! Lyckades även se den fina regnbågen över fallet!
Kerið Crater var ännu en vulkan, denna gång med en grönskimrande sjö i botten. Vackert!!!!
Till sist två cacher som gör mig så lycklig att jag är geocachare! Två platser som inte nämdes i turistbroschyrerna men som var några av de bästa platserna på hela veckan!
Hrunalaug en plats där man tidigare badade får. Varför man ska bada får i varmt vatten det kan man ju undra men det finns säkert någon anledning....
En källa, mitt bland böljande kullar och berg fylld med det allra underbaraste 38-gradiga vatten.
Att bada här var nog det bästa jag nånsin gjort!
Här i dessa grottor bodde det en familj på 20-talet. Två av barnen föddes faktiskt här.
Berget var ovanligt mjukt så de hade även grävt ur grottan för hand för att få den större, nu var den närmare 70 kvadratmeter.
Idag hade den andra invånare.....
Ännu en magisk plats!
Avslutar med en bild där det saknades en gömma, ett av deras traditionella torvhus, en rekonstruktion från ett hus de hittat under askan från Heklas utbrott på 1100-talet. Hit hittade vi ändå, men det hade varit lättare med en cache här intill.
För det var faktiskt så, det var inte helt lätt att få överblick över vart man skulle åka på Island. Lättaste sättet att hitta besöksmålen var att gå ut på geocachingsidan.
Vilken tur att jag faktiskt är geocachare!
Borgarnes och Snaefellsness. Västra Island!
Island är ett magiskt vackert land! Vi tillbringade fyra nätter i en liten stuga mitt i ingenstans någon mil norr om Borgarnes på västra island och åkte på dagsturer med hyrbilen därifrån.
Det var en märklig känsla att befinna sig så långt från civilisationen, att gå ut med soporna hade inneburit en promenad på tre mil......
Men bilen tog oss dit vi ville och flera fina platser med cacher i närheten besökte vi.
Deildartunguhver är det första putter och frässtället vi besökte. Island har ju många geotermiska områden där marken är varm och det puttrar och ryker. Att se kokande vatten i en bäck är en märklig känsla.
De drar nytta av värmen genom att transportera vattnet i långa rör genom landet. Ångan låg tät här.
Även växthusen hade nytta av värmen. Närodlade tomater gick att köpa här.
Borgarnes tower Vattentornet hade en strålande utsikt över den för isländska mått rätt stora staden Borgarnes.
En märklig plats med en grotta som fåglarna älskade. Vilket skrän det var här!
Den lilla stugan var det allra mysigaste lilla kaffihus vi besökt under veckan. Solen sken gott och det var jätteskönt att sitta ute med kaffe och en skyrkaka, något liknande cheesecake fast baserat på deras youghurt i stället. Gott!
Märkligt hur sten kan formas på detta sätt!
Vesturland 4 - place of contrasts En svart kyrka, Budir, i änden av ett lavafält intill stranden. Var husen där de som gick i kyrkan fanns undrar jag dock.......
Oftast låg det en kyrka och möjligtvis en gård intill. Någonstans måste ju folk bo, men det var långt mellan husen.
Vilken vacker plats! Mäktiga lavastensforationer och så denna mossa. Underbart!!!!
En sjö med kristallklart vatten fanns här också
Finns det någon bättre plats för en picknick?
På stranden låg det vrakdelar kvar av ett skepp som förlist på 40-talet. Dessa vrakdelar var fredade och fick inte flyttas. Lite märkligt kan jag tycka egentligen, men det tjänade som något slags minnesmärke över de som inte överlevde katastrofen.
Stranden var full av svarta, rundslipade stenar.
Sneafellsjökull i bakgrunden. Vackert!
Tänk vad havet kan göra med klippor. Märkliga former även här.
Vattenfall finns det gott om. Detta är ett riktigt fint tycker jag.
Glanni beautiful waterfall. Här lämnade jag en TB som jag vann på vår återträff för Crew till Läckö/kinnekulleeventet. Hoppas den kan ta sig hem till Sverige igen.
Så till den mest annorlunda upplevelse jag varit med om.
Konsten att inte blåsa bort på en vulkan.
Vilka vindar! Sönerna hade väldens problem att hålla sig kvar på stigen och jag måste medge att varje steg framåt i motvinden var besvärlig.
Även att ta kort var faktiskt besvärligt, men det måste man ju när det är så vackert!
Undrar vad de små inhägnaderna kunde ha använts till?
Island är ett omväxlande land. Så gäller även vädret. Några timmar efter denna fullkomligt stormande upplevelse så var det kav lugnt och det mest underbara väder man kan tänka sig.
Island, i närheten av Reykjavik
Vi har ju varit en vecka på semester på sagolika Island.
Lämnade tokvarma Sverige med vantar, mössor, regnkläder och tjocka tröjor i bagaget och det kändes faktiskt lite konstigt. Man brukar ju packa för varmare resmål normalt.
Men varken vantar, mössor eller regnkäder behövdes denna vecka. Det var faktiskt rätt fint väder om än väldigt snabbt växlande och betydligt svalare än i Sverige. Ungefär som det kan vara här hemma klara höstdagar och det var faktiskt inte helt fel, när syftet var att uppleva detta fantastiska land.
Vi landade som alla andra på Keflavik, ungefär en timmes bilfärd från Reykjavik så självklart blev första stoppet där.
Jag hade faktiskt tur för Perlan öppnade inte förrän 10 minuter efter vår ankomst så jag hann med två cacher i närheten pga det.
Perlan (The Pearl) är egentligen några vattencisterner med ett cafe och en restaurang ovanpå och vi startade här med jätteglod italiensk glass för 650 kronor stycket. Tur det var isländska kronor!
Utsikten över Reykjavik var riktigt fin därifrån.
Hallagrimskyrkan måste man ju bara se, ingen cache fanns dock här. Island har inte alls lika tätt mellan gömmorna som här, däremot så är det nästan alltid något sevärt där det ligger en cache.
De gillar färger på sina hus, gärna olika färg på varje sida.
Sólfar en av de mest fotograferade konstverken i staden. Efter ett stopp här gav vi oss av i vår hyrbil inåt landet för att återkomma några dagar senare för ett stopp här igen mellan de olika stugorna vi bodde i.
Tjörnin, dammen mitt inne i stan med sina fina hus runt om
Här åt vi veckans absolut godaste och dessutom lustigt nog billigaste lunch. Rekommenderas starkt! Oerhört trevlig personal dessutom men islänningarna var ett väldigt vänligt och hjälpsamt folk så det förvånar mig inte.
Sista dagen på vår vecka återkom vi till Reykjavikstrakten igen. Är det något jag kan rekommendera de som ska till Island så är det att ge sig ut på landsbygden. Reykjavik är trevligt men det är landsbygden som är nästan löjligt vacker! Hyr en bil, det är inte svårt att köra på island, bara lite annorlunda. Inte brukar man vara van vid att köra över färister på de största vägarna i Sverige precis, det går knappast hästar eller får på vägen heller här hemma.
Raufarholshellir var en märklig plats på Reykjarneshalvön på vår väg till flygplatsen. Här har det bildats "lavatuber" och man kan gå över en km in i tuberna under marken.
Vi gick bara en liten bit där hålen i taket släppte in ljus så vi såg.
Så rymligt, men inte helt lättvandrat, det var bara i början de gjort denna fina trappgång
Dagen hade börjat som en av de varmaste på veckan, men den slutaste som den absolut kallaste. Ett snabbt stopp i Seltún fick det bli. Så snabbt att jag missade att kolla upp svaren på earthcachen där.
Ännu ett "putter och fräsställe" som vi kallade alla dessa geotermiska platser vi såg i veckan.
Här luktade det rejält av svavel trots vindarna.
Marken får så annorlunda färg när den är så varm som den är här. Det kokade i lerpölarna.
Strax intill låg även graenavatn, med sin märkliga gröna färg.
Nu blev landskapet alltmer kargt. Enorma lavafält bredde ut sig på båda sidor om vägen. Grått, grått i olika nyanser.
Isvindar blåste och nu skulle vi åka och bada.........
Det hör till att göra ett besök här när man besöker Island. Mysigt javisst men oj vilken turistfälla egentligen. Massor av folk och dyrt (ca 20 000 för oss fem och då gick Isak ändå in gratis). Men visst var det väldigt speciellt att gå omkring i badkläder i vattnet med badvakter och de som stod i poolbaren iklädda dunjackor, vantar och mössa.
Leran på botten av lagunen skulle vara hälsosam, vattnet var alldeles grötigt av alla mineraler.
På botten fanns det faktiskt sand och stenar. Förvånande. Varmt var det ju, ca 37 grader och det var skönt då det var såpass kallt i luften denna kväll.
Efter detta var vi mosiga och trötta och det var skönt att det inte var längre till flygplatsen.
Fortsätter med att berätta om de allra finaste platserna vi såg i de kommande inslagen.
Island är ett fantastiskt land, väl värt ett besök!
åter hemma i värmen
Vi har varit på ett riktigt äventyr! Kan nog inte beskriva island på annat sätt! Magiskt vackert! Och med en för tillfälligt betydligt behagligare temperatur. Kommer att skriva mer här om denna resa men börjar med några bilder av detta fantastiska land.
Envisa är de, det måste man nog vara när man bor i ett land med det klimatet, de odlar t ex bananer i växthus, bara för att bevisa att man faktiskt kan.
Egna ord har de för vanliga saker.
"Björgunnarsvästi" någon som kan räkna ut vad det är?
Några märkliga saker har vi ätit. Fiskchipsen ville ingen i familjen att vi skulle köpa, men pizza med gele var faktiskt riktigt gott.
Chokladkakan var inget märklig egentligen (förutom att den var god) om man undantar sättet den är bakad på.
Den är nämligen bakad i den varma jorden. Fantastiskt med dessa geotermiska områden.
Det gick även utmärkt att koka ägg!
Björgunnarsvästi betyder räddningsväst förresten.....
