EPAvägen. En PT som blev en större upplevelse till fots.
Jag är ju egentligen måttligt road av powertrails. Att stanna bilen var 170 meter och hoppa ur för att logga en cache och detta upprepas om och om igen.
Gamla Tidahölmsvägen 1# - Gamla Tidahölmsvägen 50# har därför inte känts så väldigt lockande att logga på det sättet.
Men man kan ju logga cacher även längs en powertrail genom att använda fötterna i stället. Speciellt när det är en väg med rätt lite trafik. Inte trodde väl jag att jag skulle ta en promenad på EPA-vägen för med bil är den inte världens roligaste. Kanske en anledning till att den kallades för EPAvägen var att den inte var så rolig, men mest var det nog pga den dåliga skötseln av vägen. Liten kul detalj var att alla stenar som stack upp en bit ur vägen nu var målade chockrosa.
Motion och frisk luft är ju annars en av sakerna jag skattar högt när jag geocachar och det får man ju inte så mycket av genom att hoppa in och ut ur bilen.......
En mulen oktoberdag kan även den vara riktigt fin.
Visst är färgerna intensivare när solen skiner, men jag fick ändå en härlig upplevelse där längs vägen.
Tror inte det varit samma "här och nukänsla" som jag faktiskt fick om jag plockat med mig bilen mellan varje gömma. Man har ju lite tid att låta tankarna flöda fritt när man traskar ett visst antal meter mot nästa gömma.
Nu blev det totalt 5 stopp istället för 18 och det känns bra!
7 km promenad känns ännu bättre!
Att det ligger i sjö i Gravsjö hade jag exempelvis aldrig sett förut
Nog märks det att naturen går till vila, löven har redan börjat falla. Något vi oxå bör tänka på, att passa på att ta oss tid för vila ibland, det behöver vi alla.
Vägverket förbereder sig iallafall. Nu kan snön komma vilken dag som helst för snöpinnar är härmed på plats!
Fåren har rejält med ull, de ser ut som små tussar där i hagen.
En busskur kan vara skön att krypa in i när det blir kallt. Denna var faktiskt riktigt söt, modell mini.
Är nog inte så många som väntar på bussen just här, åtminstone inte samtidigt skulle jag tro.
Jättefin jättesten, nästan som en boll ligger den där. Här var hinten passande nog obelix!
Sist men inte minst. Höstens färger!
Så vackert det ändå är denna årstid, även en smådisig dag med lite regn i luften.
Kunde dock inte låta bli att ta kort på en sommarblomma, för det är väl ändå lupinen. Vad är väl en midsommarstång utan lupiner?
Det bästa med lupinerna är att de faktiskt trotsar hösten litegrann och bjuder på en och annan blomma på fel tid
Sen är ju vattendroppar i lupinblad vackra de med.
Känns som jag faktiskt fick uppleva rätt mycket utefter denna powertrail!
Kommentarer
Trackback
