Naven, sNaven och Skaven

  
Vi hade några timmar till förfogande mellan städningen efter eventet tills det var återträff på kvällen. Att jaga FTFer var ju inte aktuellt för oss denna gång som CREW även om vi ju inte hade en aning om vart de andra hade gömt sina burkar förrän de släpptes officiellt.
 
Vi åkte upp på Kållandsö, denna fina plats som ligger mig så varmt om hjärtat.
Denna gång blev fokus några ensligt belägna burkar långt ut på ön.
 
Vi började med sNaven och Naven. En trad och en multi där vi från startkoordinaterna kunde se bort till Navens fyr.
 
 
En liten, liten vit prick syns bland granarna i horisonten, det är fyren!
 
Navens fyr är vackert belägen mot Dalbosjön. Tidigt fanns här ett sjömärke och 1830-56 en vippfyr, en stolpe med reglerbar hävarm som höll en eldkorg med törestubbar som bränsle.
Senare byggdes ett hus med lykta på väggen och nuvarande hus byggdes 1886 med fyrtornet på taket och huset målades vitt. Fyrplatsen fick redan 1896 telefonförbindelse (tfn nr:3) med Kållandsö. Fyren elektrifierades 1950. På Naven finns en av SMHI:s väderstationer. Vindobservationer från denna station omnämns i den svenska sjörapporten.

Jon Persson skötte vippfyren och tros ha tänt det första ljuset på Naven. Johannes Jonsson, sonen, blev fyrvaktare liksom hans son Carl Fredrik ”Navarn”, vilken omkom genom drunkning 1899. Hustrun Tilda ställdes ensam med 13 barn och ett på väg. Då tog en son vid och så har ”Navarna” varit fyrvaktare på ön i generationer fram till 2002. Den siste väktaren "Jonsson" bor kvar i släktens hus härute på Navensberg. Navens fyr drivs nu av sjöfartsverket och uthyrs privat.
 
 
Här passade vi på att fika, men vi var tvugna att sitta i lä, för vinden var lika kall idag som de senaste dagarna.
 
 
Att kolla ut över denna fina vy, när vi åt våra mackor kändes helt ok!
 

Skavens bad ö var nästa, mycket trevliga bekantskap. Har nog aldrig sett så mycket vass på en och samma gång, någonsin förut.
 
 
Om man inte visste så hade detta kunnat vara vilken åker som helst, men så var det inte. Vass, vass varhelst vi såg. Häftigt och vackert!
 
 
Det var ungefär 700 meter att gå tills vi kom ut på själva ön och vandringen gick över flera små broar.
 
 
Otroligt vackert!!!!!
 
 
 
Det var en gammal gömma sen 07 och tyvärr full av vatten. Vi torkade ur den och la i en lös lapp. för denna plats förtjänar verkligen en gömma!
 
 
 
Visst är det märkligt hur träd kan växa egentligen?
 
 
Eftermiddagen blev jättefin men strax innan återsamlingen öppnades himlens alla skyar. Skalunda kyrka fick vi tyvärr logga i regn men kyrkgömmor är ju bra då det sällan är långt att gå.  Denna fina kyrka sägs vara Kållands äldsta och det blev ett bra avslut innan vi åkte in mot lidköping igen för att avnjuta grillbuffe!
Hungriga som vargar, tänk så mycket man förbränner på att geocacha trots att vi alltid ser till att fika ordentligt.......
                                                   
 
 
 
 
 
 
Trackback
RSS 2.0