geoaventyrskaraborg

Minnen från mina turer med gps i hand, både i och utanför forna skaraborg. Geocaching när den är som bäst.

FAD 2015 Örebro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är något alldeles särskilt med FAD! 

Sveriges största geocachingevent förvisso men det är mer.

Första gången jag var på FAD var 2012 och vi åkte även förra året. När det stod klart att detta års FAD skulle vara inom hyfsat avstånd var saken klar. Jag ville dit!

Jamandcat var inte sen med att haka på. Helt perfekt eftersom vi ju båda gillar mörkercaching.

Planen var egentligen att checka in på eventet redan på fm för att sedan ge oss iväg för att ta en promenadrunda nånstans men så blev det inte. 

Min något miljömedvetna sida slog till och påtalade idiotin med att åka fram och tillbaka så vi värmde istället upp med en rejäl runda i kihlsbergen innan vi slutligen hamnade inne i Örebro. 

Några labcacher som detta år visade upp 10 sevärda platser i stan hann vi faktiskt också med.

 

 

Fler hade samma tanke.

 

 

Det var mycket som tilltalade mig detta år. Tanken att visa upp det som orten är känd för med labcacher är en av de sakerna jag gillade. 

 

Strax innan kl 16 var vi så på plats.

 

 

Loggboken var rätt välfylld. Inte var dag man får klottra på ett slott.

 

 

Vi kollade runt lite i lokalen och bestämde oss sen för att gå ut och köpa varsin hamburgare som grillades strax utanför. Det visade sig egentligen inte vara tillåtet då dörrarna ut låstes redan kl 16 inför cache släppet. 

Hm........

Som tur var räckte det med att lämna gpserna i pant och vi kunde få lite mer än mackor i magen inför kvällen, det som i min värld är höjdpunkten på hela FAD.

Vet ju att vi alla är olika men jag tycker nästan lite synd om de som missar den delen av eventet. 

 

 

En fotograf gick runt och dokumenterade i folkvimlet. Ännu ett bra initiativ detta år.

Lite trötta är vi allt där vi väntar på att komma ut igen.

 

 

Klockan 17.30 var nedräkningen slut och dörrarna slog upp på vid gavel.

 

 

Folk strömmade ut men det gick ändå förvånansvärt lugnt till. Skönt!

 

 

Ett lämmeltåg av guppade lampor lämnade hallen för att leka några timmar ute i mörkret.

 

I år var det uppdelat i 10 sektioner. 5 där det krävdes UV lampa för att lösa vissa uppgifter, resterande 5 behövdes det inte.

 

 

Varje sektion hade en final och de var också gömmor vi kunde logga på riktigt. Jag vill ju gärna kunna ge lite kredit i loggen på det jag upplevt och det har ju inte gått vid de FAD jag besökt innan.

Nu var det plötsligt möjligt och som ytterligare bonus så finns även bilder på delstegen inlagda i beskrivningarna. Om det tycker jag, för hur gärna jag än vill så orkar man ju inte besöka allt spännande som döljs i skogen denna kväll. Inte en enda plastbricka verkar det funnits utan alla tillfälliga cacher hade en uppgift att lösa för att få rätt siffra till finalen. Ännu mer omtyckarkänsla!

Några bilder från kvällens äventyr i skogen. Att ta kort med mobil i mörkret är svårt men även mindre bra kort är kul för minnet.

 

 

Vid vissa gömmor blev det folksamlingar. Speciellt den här där det krävdes samarbete med ett litet rör.

 

 

 

 

En vanlig syn på håll i skogen var dessa små samlingar av lampor som rörde sig i mörkret.

 

 

 

 

 

Många skratt blev det. Många trevliga träffade vi på under de fyra timmar vi fumblade  runt i mörkret. Lite läskigt var det på ett ställe där mossan visade sig vara kamouflerad sumpmark där de som gick före sjönk ner till halva låret och den som gick efter ramlade framstupa i samma blöta. Dock visade det sig att vi med teamwork kunde hjälpas åt att nå torrare mark. Alla hjälps åt, oavsett om det gäller lösning på delstegen eller hur man tar sig ur ett gungfly. 

Kan man säga annat än att det är en fantastisk hobby vi har?

 

 

Malins kommentar om bilden ovanför var klockren. Konsten att ha kul en lördagskväll utan en droppe starkare än vatten!

Eller kanske inte helt sant. Mitt inne i i skogen fanns ju såklart baren och där serverades ju sprit. Fast med ett e på slutet. Eller om det var något annat. Alkohol var det iallafall inte, för i sådana här sammanhang kan man inte vara annat än glad ändå.

 

 

Lite motion fick vi ju med, benen var rätt trötta efter två mils promenad, och det var inte helt fel att nöjda få dimpa ner i sängen på Huldas gård som var vårt hem för natten........

 

 

 

Så roligt att träffa på er ute i FAD-skogen. Håller helt med dig i dina omdömen. Detta var det bästa FAD jag varit på av mina fem.Vi hade ett liknande upplägg som ert och ungefär lika många steg. PÅ söndagen lyckades vi ta alla labcacherna. Men vi tog bara tv¨sektorer vilket var mer än vi brukar klara av. Jag hoppas vi ses även nästa år i Linköping.

Sprang inte på många bekanta ansikten i år, kanske beror på att vi inte kom till eventplatsen förrän lagom till att möta släppet i dörren :)... Sånt lyft med gömmorna i år, hoppas Linköping orkar lägga ner lika mycket tid på det också.