Ravinernas dag!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det här med raviner har det gått troll i. Det finns två stycken som vi länge pratat om att vi ska besöka, men har det blivit så?
Nej, det har alltid kommit något i vägen. Inser när jag skriver att det där med att komma något i vägen finns det många ställen vi tänkt på men som vi fortfarande har på att göra listan pga det. Men hittills har jag aldrig ångrat våra ändrade planer nån gång för det brukar bli bra, oavsett vad vi gör.
Men denna dag skulle så äntligen få bli ravinernas dag!!!
Första stopp Klyftamon # Karl XII:s grotta ligger just i en ravin som inte är speciellt lätttillgänglig. Det finns några alternativa vägar dit, vi valde den som verkade närmast att gå och det gick utan större problem. 500 meter enkel väg i stiglös terräng kändes bättre än ca 4 km totalt på stig just i dag. 
Första fynd var denna inte så välväxta gran.
 
 
Kan det vara en ormgran? Eller oxå tänker den skydda sig från att bli värd för en geocache genom att låta bli att utveckla grenar.
 
Ravinen där grottan ligger kallas även Djupedalshåla och liknar en liten canyon, den har i sin botten tidigare varit uppodlad i hela sin längd.
 
 
 
Nere i ravinen var det vilt och mäktigt, med de höga bergväggarna på var sida. Bäcken var nästan torr, men grönt och lummigt var det.
 
 
När man ser hur bergväggarna är formade på snedden kom vi att tänka på hur det måste ha väsnats då när inlandsisen höll på som värst.
 
 
Orsaken att cachen heter som den gör beror på följande skröna: Karl den XII skall ha vilat i grottan nedanför bergväggen när han var på jakt i trakten. Han skall då ha blivit beskjuten med kanon, men kulan träffade i stället i bergväggen en bit ifrån grottan, och gjorde ett hål rakt in berget. 
 
Cahen var gömd i "kanonhålet". Känns tveksamt att nån skulle släpat ut en kanon i denna terräng, men historien är bra oavsett sanningshalt.
 
Åter vid bilen begav vi oss på inte helt stora vägar mot Lundsbrunn. Visst är det underbart att få se detta rofyllda ekipage vid sidan av vägen!!!!
 
 
Dags för nästa ravin: Sörboleden 1 var vårt mål och efter en fikapaus vid Dala kvarn begav vi oss ut i den nästan regnskogslika naturen vid leden.
 
 
 
Sörboleden är ca 3 km lång och börjar vid Dalakvarn i utkanten av Lundsbrunn. Stigen går in i en djup ravin som bildades efter istidens slut då ett stort jordskred inträffade. Genom det rinnande vattnet har ravinen sedan utvidgats. På vandringen får man flera gånger korsa ån på små broar. Naturen är orörd och växtligheten är rik. Här växer t.ex. gråal och strutbräken, gul svärdslilja och gullpudra.
 
 
 
 
 
 
 


Vid Sörbo springer två källor fram ur slänten, den ena med järnhaltigt vatten. Den sista hälften av leden går genom blandskog och barrskog åter till Dala. Nätbeklädda brädor, nya broar och trappor gör leden lättare och mer lockande att gå. Det är en spännande vandring för både stora och små med den porlande ån som slingrar sig utmed leden. Vandringen är relativt lätt med undantag för ett par uppförsbackar när man ska upp ur ravinen.
 
Ibland var bäcken nästan dold av alla fallna träd. Måste husera ett gäng flitiga bävrar här.
 
 
Efter promenaden hittade vi dessa fina små minaiatyrhus av kända byggnader i trakten. Mysigt!
 
 
 
 
Vi avslutade med några ur denna serie  Stenåsen 20 Granen i gropen
Flera av dem var utlagda i en alldelse underbar skog och vi fick en bra avslutning på en bar dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0