Platser på U
Långhelg väntar och äldste sonen hade inget emot att komma hem och fira födelsedag. Varken jag eller Titti hade nåt emot att ta en tur till Linköping heller.
Tidig fredag morgon bar det så iväg med första stopp i Gränna.
Sen var tanken att vi skulle logga de sista i E4myst-serien och vi började med några fina platser i Uppgränna-trakten.
Solhöjden, vilken plats!!! Och vilken väg det var att köra för att komma hit. Uppför var ordet, och inte skulle jag vilja åka hit med vinterväglag, men denna fredag gick det lätt. Ett cafe fanns strax intill, som skullke öppna dan därpå, så hit får det nog bli återbesök, av mer än en anledning. Vi hittade inte cachen.
Vi fortsatte vår färd på smala vägar uppepå höjden och hittade en skylt jag inte kunde låta bli att tycka om!
Lite tidigt för fika med en liten kaffeslurk fick det ändå bli på denna vackra plats.
Här har jag varit förr men en sevärd plats som jag inte hade nåt emot att besöka igen.
Den lilla stenkyrkan i Stavreberg byggdes 1852 av 11-årige Frans Johansson och hans äldre bröder.
I trakten var det en fördel att vara lång och det var knappt att mina kanske inte alltför ståtliga 165cm räckte på många ställen.
I Ödeshög blev vår plan abrupt avbruten av mörka moln som visade sig innehålla både hagel och regn så vi avbröt vår mystserie och körde raka vägen till Linköping i stället. Ullstämma har vi varit förr och här visste vi att man kunde fika under tak, någoit som var skönt då regnet inte upphörde förrän vi nästan fikat klart.
Men då visade sig solen igen och vi tog en fin promenad i området.
Lägg märke till elstaketet. Undrar vilka djur som ska inhägnas just här?
Utsikt från Fågeltornet.
Ännu ett fin del i detta enorma naturoråde utanför Linköping.
Nu hopar sig de mörka molnen igen och vi vänder åter mot bilen för hemväg igen. Lustigt nog så släpps det en cache bara 500 meter hemifrån just när vi går här. Hur ofta händer det????? Typ aldrig, och så befinner jag mig på andra sidan vättern.
Nåväl, jag jagar ju ändå inte FTFer men om jag varit hemma hade det nog varit svårt att låta bli så det var skönt att slippa tänka på det.
Nu väntar några trevliga dagar med alla sönerna hemma och ännu en resa till Linköping blev till en härlig utflykt!
Sevärdheter i gränstrakter
Planen för dagen var kyrkrundans arkiverade cacher och vi begav oss ner mot västra götalands sydvästra gränstrakter. Fina trakter med många fina fikaställen. Om det tycker jag!
Första stopp blev Gammalsjö Kvarn, En tullkvarn från 1860. Vilken plats!!!!!
Det största kvarnhjul jag sett fanns här, med en diameter på 7,3 meter.
Många fina detaljer fanns här att spana in både ute och inne.
Underbara gamla fönster
Vår färd fortsatte till Kyrkrundan #31 Kalvs kyrka, en arkiverad cache som var den enda i serien vi hittade rester av. Fin kyrka på fin plats med en fin slutplats. Synd att den är arkiverad.
Hittills har vi sett säkert mer än en handfull bra fikaplatser, men det har ännu varit för tidigt att verkligen stanna för en fika, men på nästa plats var det så dags. Kvarnen. Här finns det inte en kvarn, men ett vattenhjul som driver ett sågverk, svarveri, stickhyvel och en smedja.
Gillar kvarnar och även om det inte riktigt var en kvarn så var denna var inget undantag.
Med ljudet av forsande vatten och glada över att ha sett årets första blommande vitsippor så smakade kaffe och macka supergott.
Kindahus var en gång Sveriges sydligaste fäste, beläget i Kinds härad, två mil från danska gränsen.
Det omtalas första gången 1306 då en dansk här belägrade borgen.
Den tros ha blivit anlagd redan ca 1250, och var på den tiden det enda gränsfästet mot Halland.
Den tros ha blivit anlagd redan ca 1250, och var på den tiden det enda gränsfästet mot Halland.
Kindahus var en stor anläggning med tredubbel försvarslinje av vallar och gravar, med stora,
djupa skogar mot Danmark.
djupa skogar mot Danmark.
Det var verkligen inga små fjuttiga vallgravar, och jag kan lätt förstå att det hindrade fienden en del för att belägra.
Vårvakna myror i mängd.
Gräne gruva var en sevärd plats med inte mindre än 4 cacher intill. The Mine från 2001 var ju självklart kul att logga men även Gräne Bro 1899 och Dagbrottet - Gräne Gruva var kul att kunna logga. Här i Gräne gruva bröts kvarts och fältspat ur berget mellan åren 1899 och 1932 och det ska nog satsas mer på turism för det var skyltar med leader och pågick arbete intill. Kul, för platsen förtjänar absolut besök även om man inte letar plast.
På väg till gräne bro.
Vår dag närmar sig kväll och vi avslutar med 2 hembygdsgårdar.
Högelycke blev dagens andra fikaplats.
Örsås Hembygdsgård, fint belägen vid sjön. Gillar när hembygdsgårdar har cacher för annars hade man lätt susat förbi dessa ofta mysiga små ställen.
Gillar när jag verkligen får se fina platser och annat sevärt på köpet när jag geocachar. Minisemester kan man nog utan att tveka kalla det för.
Sightseeing med gps
Molnen ligger som ett lock över slätten men där i horisonten är himlen blå. Ska vi lyckas komma dit på vår tur denna onsdag?
Vi längtar definitivt efter solen för vinden var inte speciellt varm och blåste gjorde det lite mer än vi ville.
Planen för dagen var inte klar förutom att jag visste att vi hade några bortanför Vara som var ologgade. Vi styrde däråt och lyckades besöka inte mindre än 3 ödekyrkogårdar.
Vackra platser alla tre och väl värda besök.
Jomenvisst hade vi lyckats hitta solen oxå! Härligt!!!
Naums Kyrka var en vacker kyrka av trä.
Karla Högar. Totalt finns tre storhögar och ett tiotal runda stensättningar på kullen. Vid kullarna har man enligt lokalbefolkningen funnit hästskor av tysk typ, säkert spår efter en drabbning någon gång för länge sedan.
Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.
Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.
En dramatisk händelse med lyckligt slut inträffade här den 19 Aug-1949 då 2 st flygplan utövade luftstrid.
Här på Tubbetorps mosse finns resterna av det havererade fygplanet.
Hembygdsföreningen har gjort ett fint jobb med information på platsen och insamlandet av vrakdelar.
Dagens absolut bästa plats blev Tidslinjen #21 - Ranahult
Ranahult är Sveriges första kommunala naturrreservat.
Det är ca 25 ha stort och består av den gamla gården Ranahults inägor och närbelägna betesmarker. I reservatet finns två slåtterängar med fin flora. Resten är betesmarker antingen öppna f d åkrar och ängar eller gles gammal ädellövskog. Slåtterängarna slås med lie och efterbetas. Ett hundratal träd hamlas. Reservatet är rik på kulturlämningar. Spår av gammal odlingshistoria hittar man i form av fornåkrar, fägata, stenmurar, jordkällare, potatisgropar, linbrötargropar och odlingsrösen.
Efter att ha kört på små små vägar öppnar sig skogen och vi hittar denna plats. Fantastiskt! Hit vill jag gärna återvända, hoppas så att vandringsleden som går i området har fått några gömmor oxå.
Våren är på väg, solen skiner och vi har fått se flera riktigt sevärda platser på vår tur. Svårt att hitta ett bättre sätt att utöva sightseeing på egentligen.
Roadtrip till Linköping
Skärtorsdag. Alltså var det dags för en tur till Blåkulla. Men rackarns så det blåste. Kvasten trilskades och katten ville hellre stanna inne så vi planerade om. Det fick bli en roadtrip till Linköping i stället.
Några av dessa väntade på loggning
E4 Mystery Trail #29 Dålig Poesi, E4 Mystery Trail #20 Kaffe så det blev småvägar efter Ödeshög, något som var väldans trevligt.
Perfekt fikaplats hittades vid Sättra ängar, en fin plats jag besökt i vitsippstider. Erkänner lätt att det var ändå finare då, men i solen vid gärdsgården var det lä och alldeles ljuvligt denna blåsiga dag.
Fin plats vi hamnade vid.
Åsabackarna var ett oplanerat stopp som jag verkligen gillade. Så vackert med detta kulliga landskap.
Vi hade ju egentligen ingen plan alls denna dag förutom att vi skulle vara i Linköping kl 16. Det blev ju bra det med för visst snubblar man över oväntade smultronställen ibland på det viset.
Åke hade en bror. Kul namn på en cache som berättar historien om denna runsten.
Svartåfors, en gamling från 2002. Vacker björkskog strax intill.
Ett antal challengecacher loggades och den sista blev vid fina Vreta klosterkyrka.
Det fattas ett år ännu för att logga men det lär ju bli fler resor framöver.
