Snö på Dumme mosse

 
 
Nu var det länge sen vi hade en tjejdag, Konagirl77 och jag. Den här dagen blev det så av. Hon hade önskemål om jönköping, en kommun hon behövde lite fler loggar i.
Ja varför inte?
Vi hade sett ut en runda men ju närmare vi kom, desto mer snö blev det. Väldigt mycket snö för att logga den rundan vi tänkt. Men det är ju så vackert!!!
Jag började prata om att det vore kul att logga Dumme Mosse Walkabout nån gång. En multi i 16 delsteg och det kanske skulle kunna vara mörjligt. Fanns ju en del andra cacher där oxå.
Valde helt klart fel ände att påbörja projektet på. Här var inte många steg före oss på spången, och bredvid var det blött.
Ser ni spången?
 
 
En liten balansakt i 15 cm snö. Blev alldeles för jobbigt men vackert var det.
 
 
 
 
 
Vi fick tänka om, valde en bit av Ubahn. Men det visade sig att där var vi inte ensamma. Väldigt många hade brädlappar på fötterna och jönköpings finaste spår var nog där.
Tänk om igen och denna gång hamnade vi på södra delen av Dumme mosse.
Mycket snö även här, speciellt i dikena.
 
 
 
Fika i en snödriva, ja det kändes nästan så för det är inte var dag termosen nästan försvinner i snön på bordet.
 
 
Mycket snö, men en härlig dag på Dumme mosse fick vi. En riktig tjejdag, helt i min smak.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Johnbaurland

 
Dagen då vi hittade så mycket kantareller kan man oxå kalla detta inlägg.
Åsens by Bonus var vår träffpunkt och första stopp för dagen.
Jag har varit här en gång förut, men det är helt klart finare i september än i februari som vi var här förra gången.
Kulturreservat, det är trevligt!
 
 
 
 
 
 
 
Efter att ha beskådat utsikt, djur, röda stugor samt gärdsgårdar for vi vidare mot John Baurleden för att se på fler djur.
 
 
Dagen avslutades vid Bengtagölen i Råbyskogens naturreservat. Här finns en liten fin vandringsled, inte så lång men trevlig att gå. Resten är stiglöst, finns många toppar att bestiga i området och skulle tro att det finns intresse att återkomma för jösses vad kantareller det fanns.
 




 
 
 
Höst i skogen=härligt!
 
 
 
 

Ingaryd och Domsand

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
ALC-cacher är nästan alltid trevliga. De flesta CO lyckas få till fina turer som verkligen visar sevärda platser och så var även dessa två som vi ägnade vår onsdag åt. En semesterdag helt i min smak helt enkelt.
Ingaryd #1 Välkommen låg på samma startplats som laben och dessa två rundor var perfekta att kombinera. Visste inte så mycket om vad det var för typ av naturreservat, men eftersom jag brukar gilla naturreservat var förväntningarna högt ställda. Döm om vår förvåning när vi vid ettan hamnade här, en gård!?
 
 
 
Efter att ha intagit vårt fika under vårdträdet här vid denna av naturskyddsföreningen ägda gård påbörjade vi vår vandring.
 
 
 
Och vilken vandring det blev. Jättefina leder i området och vi fick följa den gula.
 
 
 
Kul minnesmärke efter storstormarna.
 
 
Och där satt visst en uggla
 
 
Stigarna passerade riktig mossig skog. Och ja, jag älskar ju mossa!!!
 
 
 
 
Oops en soffa! Mitt i skogen.
 
 
Känner jag nån cykelreparatör?
 
 
En helt igenom ljuvlig vandring i finaste natur, kan det bli bättre?
 
Nästa fina plats vi fick besöka var Domsand, på vår sida vättern. Här vet jag ju sen tidigare att det är fint. ALC Domsand hamn var även den riktigt bra upplagd och här kommer några bilder från denna vandring.
 
 
 
 
 
 
 
Riktigt kul att få gå ut på den andra piren, men oj vad det blåste.
 
 
Så runt hela hamnen igen och ut på den piren jag besökt innan.
 
 
 
Vid den fyren fanns en traditionell. Verkar som jag aldrig kommer få logga den, förra gången jag var här befann den sig under ett 20 cm tjockt istäcke, denna gång hade nån tryckt upp den så högt under fyren så vi inte nådde den, samtidigt som det hela tiden blåste vågor över oss. Nåväl, det är ju sånt man minns lite extra.
 
 
Vågor som sagt, ser beskedliga ut på bild men det var fart i dem.
 
 
 
En alldeles underbar semesterdag blev det, fokus som vanligt på fina platser, då kan det bara bli bra!
 
 
 
 
 
 
 

Annandag i Jönköping

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Juldagarna går mot sitt slut och vi passar på att ägna ytterligare en dag åt geocaching.
Denna annandag styr vi bilen mot Jönköping och möter upp med MAN33 och Lacksen.
Adventurelabcaching närmare bestämt i det fina naturreservatet Strömsberg.
 
 
Vi skulle få gå en runda som var ca 4,5 km lång och det blev en fin vandring. Först uppför, både lite lätt och sen även lite mer rejält.
 
 
Fast den uppförsbacken ovanför kan man undvika om man inte vill logga Utsikt Berghagen som vi gjorde.
 
 
Utsikten ovanför och Berghagen nedanför på bilderna.
 
 
Åter till labcachen. Det var lite kyligt även denna dag så att det var lite uppför var bara bra.
 
 
Bikupeeken var rejäl.
 
 
Dödvedsstigen hade just gott om död ved, även om den oranga tickan som skulle finnas där lyste med sin frånvaro.
 
 
 
Vi närmar oss Vassnöden, där vi fick försöka med många olika alternativ innan svaret godkändes.
 
 
Fin plats var det!
 
 
 
Så vänder vi åter neråt mot Strömsberg igen. Lite utsikt över jönköping
 
 
Kulturhistoriskt är Strömsberg ett exempel på herrgårdsmiljö sedan 1600-talet. Det var ett egenförsörjt samhälle vid Ljungarums kyrka ända in på 1900-talet. Förutom rika marker och fiske i Strömsbergsbäcken gav Strömsbergs damm välbehövlig vattenkraft i naturahushållningen.
 
 
Sista steget på labcachen, dammen, var en fin fikaplats. Men kaffet var kvar i bilen en bit bort.
 
 
Dessutom blåste det. Här nere bland de mäktiga granarna var det lä så det fick bli dagens fikaplats.
 
 
 
Vi fortsätter mot Kyrkbyn Bankeryd och nästa labcache,
Först hembygdsgården. Himla fint som det ju brukar vara på hembygdsgårdar.
 
 
 
 
 
 
 
Stationshuset fick oxå ett besök, samt minneslunden och industriområdet innan vi återvände till kyrkan.
 
 
Avslutade vår dag med gofika vid hembygdsgården. Helt perfekta coronafikaplats hade de dessutom.
 

Labcaching i Jönköping

 
 
 
 
 
 
 
 
Liten söndagsutflykt piggar upp. Vi hade bestämt träff med MAN33 och Lacksen i Jönköping för att där kunna få till en trevlig dag.
Planen var några labcacher och vi började med Adventure Lab - Rosenlunds bankar / Sand banks
Vi var rätt ensamma på vår väg fram emot branten. Kunde inte låta bli att fundera en stund över hur det skulle vara att klippa den enorma gräsmattan bredvid.
 
 
Lacksen vid branten.
 
 
Brant ner mot Vättern är det.
 

Helt otroligt att björken håller sig kvar här och fortfarande lever.
 
 
Så fina höstfärger i träden och det var en njutbar vandring.
 
 
 
Men vi blev lite nyfikna på traden som låg vid sidan om leden.
 
 
Nerför var det ja....
På olika sätt. För det var snorhalt i leran som doldes under löven.
 
 
Men ner kom vi och det var så vackert!
 
 
Det är ju helt klart nästan magiskt med gyllene löv intill vatten.
Logga cachen kunde vi dock inte då den inte var speciellt snällt placerad såvida man inte har en längd på strax under 4 meter.
Vi klättrade upp igen och lämnade vätterstranden bakom oss.
 
 
Vid sista delsteget, rosariet, slank en multi med av bara farten. Kul att så många av rosorna fortfarande blommar trots att det är november.
 
 
Vi åker vidare mot stadsparken där vi efter att ha intagit vår medhavda lunchsoppa påbörjar Jönköpings stadspark Labtour bonus.
Även stadsparken har jag besökt förr, fast då mest koncentretat mig på delen som har en massa lekredskap.
Så kul att få se andra delar av parken som trots att det började duggregna visade sig från sin allra bästa sida.
 
 
 
 
Måste säga att jag gillade "mössorna" som milstenarna fått på sig.
 
 
 
 
 
 
Även stadsparken var en riktigt trevlig labcache som kan rekommenderas.
 
Sista stopp blev Kvarnvandring utmed Dunkehallaån ALC bonus. Nu hade regnet upphört och det blev såklart mycket trevligare att vandra.
Efter att ha tittat en stund på lekande öringar började vi traska uppför, uppför.
 
 
Några av alla vattenfall som finns längs den vackra vandringsleden som löper bredvid ån.
 
 
 
 
 
 
På vår väg tillbaks längs leden gav vi oss på multin Dunkehallaleden
Där gällde det bland annat att räkna trappsteg och det jag jag meddela är väldigt många.
Här stannar vi en stund och bara njuter av utsikten över dalen. Så vackert!
 
 
Hur det gick med multin? Jodå, det svåra var inte att räkna trappsteg, det svåra var att hitta vilka tal som man skulle räkna på skyltarna när utbudet av siffror var långt fler än vad som CO angav. Att vi sen även råkade göra ett räknefel på slutändan gör att man är tacksam över att livlinor finns.
Slutet blev iallafall gott och vi kunde sammanfatta dagen med att det här med labcacher, det är rasande trevligt.

Hofslätt och sjöbo

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Egentligen skulle vi till Svenljunga. Igen.
Men det känns rätt långt att åka i 2 bilar ända dit så valet blev i stället att vi mötte upp Lacksen och MAN33 utanför Jönköping då de övernattat i Tenhult.
Jag hade önskemål om 2 promenadrundor varav den första var HHG#1.
En gång för många år sen besökte jag Hassafall och tyckte naturen var fantastiskt och nu var det så dags att gå en längre del av Hassafalls leden.
Vi började promenaden vid Hofslätts hembygdsgård.
 
 
Grönt och lummigt längs ån.
 
 
 
Och minst sagt gigantiska ormbunkar.
 
 
Vi leker troll under en inte helt säker bro.
 
 
Vrilbuckligt träd måste dokumenteras.
 
 
Vi närmar oss Hassafall, här nedre fallet.
 
 
Trappor fanns det gott om och det underlättar ju såklart.
 
 
Snillen spekulerar. Fruktstund vid övre fallet.
 
 
Och så självklart flera bilder på det övre vackra fallet som slingrar sig mellan stenarna.
 
 
 
 
 
 
 
Vandringsleden är helt underbar, så vacker. Cacherna i serien var däremot inte helt lätta, men vi lyckades hitta alla som var aktiva, även om det nog var ren tur på åtminstone 2.
Nöjda återvände vi till Hovslätt där vi packade upp vår lunch vid ett av hembygdsgårdens bord.
 
Fortsatte mot Bottnaryd och en relativt nysläppt runda, Sjöboleden #1, en vandringsled med skyltar som berättade om platserna längs leden.
 
 
Detta var en riktigit trevlig led att gå och cacherna var lätthittade på perfekta koordinater, även om en av dem fick oss att få vända tillbaks hundra meter och hitta en annan väg, då det visade sig vara en bergvägg i vägen. Men det var faktiskt oxå den jag minns bäst, bara för att det innebar lite mer utmaning. Dessutom träffade vi på dessa vackra liljor mitt i skogen.
 
 
 
Vackra hagmarker, skogsvägar och lite stigar och sen hade vi traskat även dessa 4 kilometrar.
 
  
 
 
Ett gäng petrör loggade, men vid en vacker vandring är det fullt tillräckligt.
Svenljungatrakten hoppas jag fortfarande på, om det någon gång går att samåka igen framöver, men Jönköpingtrakten var inte fel det heller!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Getaryggen och Trattamossen

 
 
 
 
 
 
 
Långfredag i Coronatider. Dessutom ledig dag. Vad göra? Tja, varför inte en promenad ut i vildmarken igen? Brukar ju alltid vara en trevlig sysselsättning som dessutom känns helt riskfri i dessa tider. Getaryggen blev målet för dagen och både konagirl77 samt chevy57 nappade på ännu en "utispenatentur".
Nu visade det sig att just Getaryggen var det stig fram hela vägen så det var inte lika mycket vildmark som det kan vara på dessa turer, men oj så mysigt det var att följa åsen med mossar på vardera sidan.
Vackert javisst! Och annorlunda. Verkligen en plats jag aldrig hittat utan de burkar som fanns i området.
 
 
Getaryggen är en ås som skär rakt mellan getaryggsmossen i väst och Västre mosse i öst. Dess höjd varierar men är uppskattningsvis 10-15 meter över mossen på högsta stället och över 1,6 km lång.
 
 
 
 
 
Nästan framme vid åsens slut fanns Utsikt över Nissan. Här ville gärna Konagirl77 göra ett försök att klättra i träd och ja, det fick hon ju gärna. 
 
 
Ingen  vidare nissanutsikt från vår position men den fanns därute, 50 meter från där vi stod ungefär.
 
 
Det kunde nog vara rätt blött mellan åsen och utsiktscachen, vi valde våra steg med omsorg och fick även hoppa mellan tuvor på några ställen.
 
 
 
Tillbaka på åsen gick vi de sista metrarna ut på änden, där våtmarken innan Nissan tar vid.
 
 
Och visst passar väl det bra med en "Stannaochtaenkoppkaffepaus" just här?
Jodå, vi håller avstånd!
 
 
 
Efter en riktigt go stund i solen traskade vi tillbaka samma väg igen även om vi valde andra sidan av sjön på tillbakavägen. 
Cacherna härute får inte så många besök, men lustigt nog mötte vi GSK-nisse på tillbakavägen. Givetvis blev det en trevlig pratstund innan vi gick åt var sitt håll på åsen.
 
 
 
Rostig stock?
 
 
Väl tillbaka i bilen togs beslutet att vi skulle ge oss på en nysläppt serie cacher på mossen på andra sidan Nissan. En plats jag är så imponerad av att man över huvudtaget råkar hitta om det inte redans fanns några små plaströr där.
 
Trattamossen: Lindsbäcksbro var den som låg längst bort.
På satelitbilderna kan man ana en spikrak linje rakt över mossen. Kan det verkligen vara en spång?
 
Efter lite irrande samt hoppandes över en smärre bäck så fanns den ju bara där!
 
 
Inte direkt av nyaste slag, men väl en spång!!!!
 
 
Lite fotostopp såklart både här och där.
 
 
 
 
Ibland var spången bara borta och då fick man välja sina steg nogrannare såklart.
 
 
 
Och plötsligt så fanns den bara där igen, alltid lika spikrak.
 
 
Lindsbäcksbro.
 
 
Som tur var så fanns det lite kvar i fikaryggsäcken så det blev en paus med denna utsikt innan vi vände åter igen.
 
 
Det var ett gäng trötta vandrare som kom tillbaks till bilen, men oj så nöjda vi var över dagens vandring! Vilka ställen det finns!!! Rent av euforisk över att det finns cachare som vill dela med sig av dessa platser genom att lägga ut någar geocacher.
 
Nån som undrar över varför spången finns egentligen, för det gjorde vi där på mossen.
I en logg av Svenvar kom förklaringen med denna bild från skogamossen 1,5 mil bort.
Spången vi gick på syntes på flygfotot redan på 60-talet och har sannolikt inte bytts sen dess.
 
 
Vilka guldkorn man kan hitta tack vare några petrör!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En dum mosse?

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dumme mosse är en riktigt trevlig plats som jag besökt en gång tidigare för ett par år sedan. Nu var det läge för ett återbesök för det har kommit några nya cacher i området. Inte mindre än fyra multisar och det är ju en cachetyp jag gillar så varför inte tillbringa en varm söndag i maj med att räkna naturbänkar och fikabord?
 
Varmt var det som sagt, man tar den skuggan som erbjuds eller var det annat på gång som lockade?
 
 
Här har hänt grejer sen jag var här sist. En fantastiskt fin och bred led ledde oss nu runt i området.
 
 
 
 
Vid earthcachen Dumme mosse (som jag redan loggat) blev vi fotograferade allihop.
 
 
 
Här skulle vi även studera en skyltsamling lite närmare för att kunna lösa Vägval vid tjärnen. Lena rabblade Niklas, Anders, Lena, Petter osv högt, medans Anders översatte till siffror som jag räknade ihop och trot om ni vill men vi fick fram en koordinat som visade sig stämma riktigt bra.
 
Badsjön från 2005. Vilken sanslöst vacker plats!
 
 
Det var här vi ångrade att vi lämnat fikat i bilen.
 
 
 
 
 
Beslut togs om att vi behövde fika så vi vände åter till bilen och hämtade ryggsäckarna och eftersom antalet fikabord var stort så valde vi ett av dem för en välbehövlig energipåfyllning.
 
 
Väldigt vackert vid den lilla bäcken som rann förbi vårt fikabord.
 
 
Naturbänkar skulle oxå räknas. Och ja, de var oxå många fler än jag kunnat tro. Fina dessutom! Fast inte så bekväma att ligga på.
 
 
 
Rotvälta i vacker form.
 
 
Lika fin "stig" hela vägen. Sist jag gick här balanserade jag långa sträckor på en liten smal spång.
 
 
 
Räddningsaktion av liten burk.
 
 
Alla fyra multisarna hittades och som bonus hittades även en naken solbadande man!
Gillar COs note i cachen efter vårt besök:
 
"Gratulerar till bonusfyndet 😄

Till kommande besökare: Den nakna mannen ingår inte i cachen, så var snälla och flagga inte Needs Maintenance om han är borta vid erat besök."

Efter ett par svettiga timmar (termometern var på ca 26 grader denna dag) passade ett besök vid Domsands pir bra som avslut på en härlig dag!

 
 
 
Vad gör man en ledig varm söndag i maj?
Tja att räkna fikabord och naturbänkar är ett bra alternativ! 

Tur och Otur i Jönköpingstrakten

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Klämmestorps kvarn/mill, denna fina plats, fick som tur var ett återbesök häromdan. Jag för att fotografera, titticc hade siktet inställt på plastburk.
 
 
 
 
 
Men största anledningen till besöket här var JC #1, en inte helt okomplicerad multi, som började ganska nära kvarnen. Inspirationen var hämtad från en viss skolaserie i Skåne, som jag tyckte mycket om, så självklart var jag nyfiken på vad multin hade att erbjuda.
Vi följde bäcken från kvarnen till delsteg ett och hamnade strax intill denna mysiga damm.
 
 
Det skulle vara sol hade SMHI lovat. men solen hade nog inte lyssnat på den rapporten. Detta var ungefär allt vi såg av den under dan.
Fin plats som vi passade på att njuta lite extra av under tiden vi funderade på vad som åsyftades i delstegen. Tror att det även borde funderas på att byta ut lite på rastplatserna. Verkar "spännande" att fika här......
 
 
Fundera, det fick vi verkligen göra. Såpass mycket att vi till slut fick be om hjälp på den sista frågan, några dagar senare. Hm, rätt smart när man väl kom på vad som åsyftades.
Nåväl, området var vackert och vi vandrade runt lite extra under tiden som vi klurade och då råkade vi av en slump hitta en mikro. Hm igen, inget namn på cachen och inte en enda logg. Vad i all världen är det vi hittat tro??? Men vi skrev in oss i den okända och valde att fortsätta vår färd utan att logga multin.
Vi fortsatte mot Skbo #1, en runda som jag sneglat på en tid.
 
Att gå på väg tilltalar mig inte så mycket egentligen, men just nu när det är så blött ute, så var det ett klokt val.
Dessutom är det ju delvis vandringsled...... Även om den är asfalterad.
 
 
 
Fikaplats var vi tvugna att hitta, för nu knorrade våra magar av hunger. Gillar ju när det tipsas om lämpliga sådana i en rundas beskrivning. Nu missade vi denna fina plats, Bastan, då vi innan vi kom hit valde att sitta betydligt blåsigare på golfbanan. Lite synd, men jag hade ju oxå kunnat göra ett bättre förarbete.
 
 
Jo, jag har alltid haft lite svårt när hinten är stubbe. Brukar av nån anledning många gånger ha svårt att hitta rätt stubbe så när man kom fram till detta borde det egentligen vara helt omöjligt......
 
 
Fast så visade det sig inte vara. Tur kanske? Tror dock att jag närstuderat stubbar tillräckligt för ett tag framöver nu.
 
Rundan visade sig vara en rätt komplicerad sådan, vi fick 2 DNF samt fick leta väldigt länge på några andra i serien. Regnet började falla och det blev allt mindre mysigt. Tror att alla kan förstå lyckan när den sista cachen innan bonusen visade sig direkt.
 
 
Sen var det ju bara bonusen kvar. Med två siffror som fattas för att hitta bonusplats blev det rena rama gissningsleken men en trolig plats kunde identifieras någorlunda.
Väl där ännu mer klur. Det fanns ju ett antal kombinationer att testa och eftersom den rätta inte visade sig funka förtsa gången, så blev det några muttranden innan sesam öppnade sig. Ibland har man tur även om det tar tid!
Två dagar senare var koordinaterna till multifinalen oxå uträknade. Döm om min förvåning när de visade på en plats vi redan besökt. Den okända cachen är nu inte längre okänd. Ibland har man verkligen tur.
 

Lite utmaningar är aldrig fel!

 
 
 
 
 
 
Nej då. Jag bryr mig inte ett dugg om statistik. Iallafall så brukar jag säga så. Samtidigt så gillar jag lite utmaningar ibland och nu när det är rätt få hål kvar i D/T matrisen så får jag väl erkänna att statistiken blivit lite mer intressant.
Således ställdes vår tisdagstur till Jönköpingstrakten. The haunted house var just en sån gömma som passade utmärkt för min statistik. 
Idag hade vi Lacksen med i vårt team och hon var en alltigenom trevlig bekantskap. 
När vi kom på plats trodde vi nog att detta går aldrig men efter att ha botaniserat i bilens bagage hade vi det som krävdes.
 
 
 
 
Hade räknat med att det skulle ta sin lilla tid med tanke på just D/T kombination men 10 minuter senare sätt vi i bilen igen, nästan lite snopna över hur lätt det var.
 
Efter att ha virrat lite fram och tillbaka om vart vi skulle härnäst hamnade vi vid Dunke. En riktig oas och som tur var fanns det ännu en cache i dalgången sen jag var här sist för några år sen.
 
 
 
 
Dags för fikaplats och den var redan uttänkt eftersom jag kände till platsen sen i vintras. Då var isen osäker men det var ju bara bra eftersom jag nu fick chans till ännu en utmaning. Har aldrig cachat utan byxor förut men till Karpön kom man inte med.
För att vara ovanligt lite vatten överallt annars, så var det ovanligt mycket vatten i Stråken.
Minst sagt spännande!!!!! Ditut ska vi!
 
 
Loggning pågår!
 
 
Cachingklädd????
 
 
Ungefär så här djupt trodde jag det skulle vara
 
 
Men det var så här...... Tur att brallorna lämnades på land.
 
 
Men det är en väldigt vacker plats och fikat smakade utmärkt efter vårt benbad. Extra bonus var att Lacksen hade med sig kanelbullar!!! Mums!
 
 
Sist men inte minst fick vi chans att kombinera redskap från två fritidsintressen ingen av oss utövar men ändå har utrustning för, nämligen golf och fiske. De två thailändska blåbärsplockare som befann sig endast 30 meter från oss bedömde vi som sannolikt ofarliga att muggla gömman. Men de undrade nog........
 
 
 
 
 

Solig februariutflykt

 
 
 
 
 
Soliga dagar i februari, som dessutom råkar infalla på ledig dag. Om det tycker jag!
Att mötas av denna syn när jag passerat Hökensås och närmar mig Vätterkanten gav hopp om en riktigt bra dag!
 
 
Så blev det oxå! Solen fortsatte skina från en mestadels klarblå dag och vi fick ännu en dag att lägga till minnena som en riktigt bra dag.
Vi började med att styra bilen mot Mullsjö och vandrade lite i stråkens närhet.
 
 
 
Lite äventyrligt blev det också, tur att det fanns en möjlighet att ta oss över den alldeles för breda bäcken torrskodda!
 
 
Fikapaus med utsikt. Is på alla sjöar och jag kan inte låta bli att tycka att det är häftigt hur det blir runt stenar. Ser ju ut som att vattnet sjunkt undan efter att isen lagt sig och så kan det ju knappast vara.
 
 
Efter fikat stod en promenadrunda på programmet, MSTP#1 var den första i serien.
 
 
Efter att ha parkerat vid det lilla huset gav vi oss av inåt skogen. Mestadels fina stigar som dessutom var snitslade med toapapper av märket lambi....
 
 
Alldeles torrt var pappret så det måste ha varit nån som gjort en bana samma dag. Man får väl vara glad att det inte regnade, om man nu ska välja snitslar av denna sort. Vi undrade helt klart varför man hängt upp dem här.
 
 Andra sidan, just på andra sidan från promenadslingan, bjuder på en häftig natur.
 
 
Här finns även Varkullen som var dagens absolut finaste plats!
Infotavlan på toppen visar att det åtminstone varit en kulle som synts på håll. Nu var den inte lika framträdande när skogen växt upp, men det var ju lika brant att ta sig upp.
 
 
 
 
Jättefin utsikt från toppen var det också. Jönköping och Vättern skymtar där borta.
 
 
Avslutar dagen med lite mer akrobatiska och äventyrligare cacher.
Den gamla bron krävde lite list då armarna inte räckte till, samt viss akrobatik efter det. Kul att kunna lyckas logga tack vare gott samarbete.
Ån gjorde att jag fick årets första dopp, av åtminstone benen.
 
 
Massor av is samt rinnande vatten under det gjorde det loggandet till ännu en upplevelse jag inte velat vara utan.
 
 
 
Så skönt det är att få göra nåt som inte alla andra gör en dag i februari.
 

Fängens finfina fikaplatser.......

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Inte nog med att vi hittade två riktigt fina fikaplatser, hela området överraskade oss dessutom med riktigt bra caching. Om det tycker jag!
Men vi tar det från början. 
Det har ju varit så fint väder senaste veckan och jag ville gärna passa på att åka en heldag innan älgjakten.
I torsdags blev det så av och vi startade med en liten omväg för att ge Titti tillfälle att besöka denna fina plats:
Kroksjöns vindskydd 
 
 
Inte så långt härifrån finns Lenas nya cache Hornsjön som vi nu passade på att logga. Trodde inte det var möjligt att det skulle vara mindre vatten än när jag var här sist, men det var det.
 
 
Än så länge var det grått och kallt ute så vi valde att fortsätta söderut och ge oss in i skogen till  Lidstorpsdammen.
 
 
Här fanns det fina vindskydd och för dem som vågade även en linbana över dammen.
 
 
Vi skippade linbanan, men fick vara lite våghalsiga ändå. Balansgång är inte heller helt lätt när balansen inte är på topp. Drog en lättnadens suck när vi väl kommit över.
 
 
Cachen hittade vi sen på ett ställe där det var bra att ha friska knän. Fin plats där kring dammen, som gjord för en fika. 
Men denna dag hade inte hunnit lida mot fikapaus ännu så vi fortsatte söderut med siktet inställt på Sonarpsslingan #1 Grandungen.
Som vanligt så blir det ju några stopp på vägen och när vi var framme vid slingan insåg vi att vi nog var tvugna att äta lite innan, men vart? Det blev spontant vid Rastad Fritidsby
 
 
Vilken fin plats! I sol och med lä från den för dagen rätt kalla vinden .
 
 
Helt ljuvligt. På andra sidan ån skymtade ytterligare en fikaplats, det råkade bli dagens andra fikaplats, men det som enbart var max 150 meter fågelvägen, var närmare 2 kilometer landvägen. Ån gick inte att ta sig över på annat sätt om vi inte lånat nån av båtarna såklart. En mycket bra cache hittade vi oxå!
 
 
Kan man bli annat än glad när man hittar sånt här i skogen?
 
 
Geocaching på riktigt har blivit något som fastnat i mina tankar. Det är bland annat när man blir visad till ställen med historia, som man aldrig hittat till annars. Undantagstorpet Ängen. var en sån plats. Massor av mossa nuförtiden, men en gång så har det varit en människas hem.
 
 
Alltid kul när man förutom skylten på platsen får lite mer info i cachebeskrivningen. Platser man aldrig hittat utan plastburken.
 
Vi fortsatte vår dag med  Team Abris fikarunda #1 Bulle
Roliga, om än lite slitna tvister på det som brukar serveras till kaffet. Vad passar väl bättre för fikande tjejligan än en sån runda?
 
 
Så hade då äntligen turen kommit till Sonarpsslingan, den som var dagens huvudmål.
Detta var en riktigt fin cacherunda, där krutet lagts på roliga cacher. Inte svåra alls, men sådär som man blir glad av att hitta. Även beskrivningarna var välgjorda. Om det tycker jag.
 
Lägger inga bilder på gömmorna här, men några naturbilder från rundan kan jag inte låta bli.
 
Perfekt att dra med titticc ut i sumpen när det inte var det minsta sumpigt.
 
 
Sonarpsslingan #7 Den gamla torvtäkten. En mycket bra gömma och fantastiskt vackert, men man måste gå från rätt håll. Annars är man nog inte så ren efter den promenaden.
 
 
 
Fiska på torra land är kul. Här var utmaningen lite annorlunda än vanligt, men det var riktigt kul. Lättare sagt än gjort att montera ihop spö som hänger i ett träd.
 
 
Solen är på väg ner och vi behöver en sista fikapaus. Det fick bli Fängen #1 Norra badstranden, den som låg bara ca 150 meter från dagens första fikaplats.
 
 
Så vackert med solens gyllene strålar mot de höstfärgade träden. 
 
 
 
Skymningen var rosa när vi vände hemåt igen, en härlig höstdag i en trakt jag aldrig besökt innan, en trakt där blixtlåsets anfader kommer ifrån. Dessutom en trakt där det var en ren fröjd att vara geocachare.
 

Uppdrag Jönköping

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har slitit ut mina älsklingsskor. Sulan börjar lossna från resten av skon och då hjälper ingen goretex i världen, jag blir blöt om fötterna direkt. Eftersom de är köpta i Jönköping och jag ville ha ett par likadana så blev det aktuellt med en tripp däråt. Att Lena dessutom behövde ett speciellt regnställ som fanns just på XXL dit jag ville gjorde att vi båda var motiverade till vår utflykt. 
Men det fanns ytterligare några skäl till att jag ville till Jönköping. 
1. Fick en TB i min hand vars uppdrag var ett besök vid en specifik cache vid sjön Stråken. Det är inte så lång omväg att åka förbi där och vi kunde starta dagen med att slutföra det uppdraget.
 
 
En fin plats denna underbart vackra morgon. Klarblå himmel och inte en vindpust gjorde att sjön låg som en spegel.
 
 
2. Challenge 360 grader.
Två grader kvar och de låg i Strömsbergs naturreservat. Kunde Lena tänka sig att logga dessa tro?
Javisst. Inga problem så vi fortsatte vår dag med att traska backe upp och backe ner i skogen där. Otroligt kuperade omgivningar som Jönköping har egentligen. Lummigt och grönt var det med!
 
 
Som tur är så hade vi fika i ryggsäcken för det tog sin lilla tid och energipåfyllning behövdes. Vi delade fikaplats med ett gäng kossor, men de höll sig snällt på avstånd. 
 
 
 
Tjuren höll till inne i skogen.....
 
 
Så var det då dags för logg av den eftertraktade challengen.
 
 
 
Känns nästan lite konstigt för den har varit ett mål så länge nu och vad ska jag hitta på för mål efter den? En om dan, kommuner och D/T känns inte inspirerande, ska det vara en challenge så vill jag att den fysiska burken inte ska ligga alltför långt bort. 
Men att bara cacha för att jag mår bra av det räcker ju gott det med.
 
Under dagen fick vi faktiskt ett uppdrag till.
Lenas man ville att vi skulle placera ut en ny gömma på en plats han åkt förbi många gånger den senaste tiden. 
Inte mig emot.
 
 
 
 
En helt ljuvlig plats som just nu var lätt åtkomlig tack vare att vattenståndet var så lågt. Mötte en tjej som brukar låta hundarna bada där och hon sa att det ibland når till knäna när man ska över till ön. Nu gick det att balansera på stenarna utan att bli det minsta blöt.
Fint slut på en fin dag. Hornsjön blev resultatet!

Det här med väder och grader

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det här med grader har jag ju nämt några gånger tidigare. Både de graderna som mäts i Celcius samt de där som tillhör Challenge - 360 degrees of Sweden.
Denna måndag skulle ju bjuda på bra gradantal vad gäller temperatur, så varför inte satsa på några återstående grader i en trakt som jag sen tidigare tyckt om? Vi styrde bilen mot Taberg.
Solen sken från en klarblå himmel när jag åkte hemifrån, men det visade sig snart förändras radikalt.
Mörka moln tornade upp sig med en hastighet som var svår att förutse och rätt som det var så kom det en störtskur. Ingen åska hörde vi dock, även om det kändes som den hängde i lufdten.
Alltså blev det inte en långpromenadernas dag utan lite mer korta turer, eftersom ingen av oss hade extrakläder med. Himlen var ju som sagt klarblå på morgonen.
Jag gillar ju promenadrundorna så det var ju lite synd, men enligt receptet nedan så lyckades vi följa doktorns ordination ändå och dagen blev bra, även om den inte riktigt blev som jag hoppats.
 
 
 
Vi började med ett besök på Vårdcentralen.
En riktigt bra multi, på ett tema jag aldrig kommit på själv. Kul!
 
Resten av dagen blev en kamp mot vädrets makter. Än så sken solen och det blev varmt och kvalmigt, än så tornade molnen upp sig med en hisklig fart och det blev betydligt blötare ute.
Vackraste platsen för dagen var iallafall The Beavers In Kåperyd 
 
 
 
Inga spår av bävrar men en fin dalgång som jag gärna vandrat mer i om det inte vore för de mörka molnen som närmade sig igen.
 
 
 
 
Fikasugna blir vi ju alltid och just dagens fikastund bjöd på ett riktigt gott skratt.
 
 
Ser ut som en avslappnad Titti på marken men hon har precis landat efter en ofrivillig volt från stolen.
 
Det lär nog bli återbesök i trakten framöver. Här finns ju några rundor jag gärna vill gå.
Vad gäller graderna i challengen så ser det nu riktigt bra ut. 
 
 
Bara 9 grader kvar. Några till hoppas jag kunna släcka när vi åker på semester med familjen, det är ju trots allt jag som brukar planera sådana ;-)
 

I snörika Sandserydtrakten

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Onsdagar betyder ledig dag för mig. Då jag har fått rekomendationer att vistas utomhus mycket, så var ju självklart en georunda helt perfekt.
Upptäckte för ett tag sedan att det fanns en ny runda i Sandseryd så det fick bli dagens huvudmål. 
LSR #1 var den första i serien innehållande 6 burkar. 
Det visade sig bli en lurig runda, inte minst pga att vi missbedömt snömängden. För andra gången desutom, då vi lyckades med samma sak även med grannrundan. Helt klart är det snörika trakter där i närheten av Sandseryd.
 
 
Underbart vacker isvägg att vila ögonen på när man letat lite för länge........
 
Rundan var inte lätt, speciellt inte eftersom det ju var snö på marken och några av gömmorna var oerhört välkamouflerade där de låg under snön.
Men det var en fin tur och vi fortsatte sen nöjda mot Bastan, en scoutgård som var riktigt mysig.
 
 
 
Nu var vi rejält fikasugna. Men vi ville ju ha sol så vi fortsatte mot Utsikt över Åsabadet
 
 
Ca 7-8 cm hård skarsnö gjorde bordet extra högt! Här smakade kaffet underbart i solen!
 
 
Dagens finaste plats var utan tvekan Between Lake - Betweenlake
 
 
 
Ännu ett foto man kanske inte klistrar in i familjealbumet!
 
 
Som tur var hade vi en klättervillig medlem i U+L&CO med idag. Så skönt att kunna bistå med hjälp från marknivå för jag är ju egentligen rätt höjdrädd och faktiskt inte helt smidig heller när det gäller att klättra i träd.
 
 
Stavåkra visade sig ligga i riktigt härliga kulliga omgivningar. Hit vill jag återvända till våren, då det fanns några mer gömmor på promenadavstånd.
 
 
Ängsfors power blev en av de sista gömmorna för dagen. En kraftstation från 1918. Här var det lätt att få vårkänslor av vattnets porlande och vintergäcken som blommade i grannträdgården. Fast inomhus var det fortfarande fruset.
 
 
 
En fin dag med massor av frisk luft. Finns mycket fint att se i trakterna här så vi lär definitivt återkomma.
 
 
 

Annandagspromenad

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag gillar ju kombinationen av vandring och geocaching. Jag gillar ju dessutom både god mat, godis och fika och det får man ju i överflöd i jultider så lite burklet med tillhörande promenad kändes inte helt fel denna annandag jul.
Maken kunde tänka sig att följa med dessutom så vi styrde färden söderut några mil.
(nästan alla promenadrundor på närmare håll är ju redan loggade för länge sen.....)
 
 
Det började riktigt bra med fin skog och en fin stig
 
 
Solen fanns även långt ner på himlen även om den var lite blyg......
 
 
Gömmorna låg relativt nära vandringsleden och var varierande, även om det märktes att de hade några år på nacken. Vi valde att ta varannan gömma så vi skulle ha något att göra på tillbakavägen också eftersom vi ju var tvugna att gå samma väg tillbaks.
Men det blev en strapatsrik vandring, jag gjorde ett magplask i ett dike, som tur var utan vatten, och det var nära att vi ramlade fler gånger.
Blöta pinnar, spångar samt även leriga stigar är förädiskt hala.
Är rätt nöjd med att inte vara lerigare än så här när vi fikar.
 
 
Första gången vi passerade här blev det bara en logg samt foto på utsikten
 
 
Tänkte att det fanns fler fina fikaplatser. Det kanske det hade funnits om inte en sned spång över ett gyttje och vattenfyllt sumphål fått oss att vända efter nr 15 i serien.
Fast denna fikaplats var ju inte helt fel den heller! 
 
Passerade en jättegryta precis intill stigen. Blir alltid lika fascinerad av att se sådana.
 
 
 Kvarnen Smedsbo var ett spännande ställe. Inte alltför stor bäck men rejäla kvarnruiner.
 
 
 
Lånar några bilder från cacheloggarna här då min mobilkamera hade svårt att fånga stämningen här.
 
 
 
En jättefin plats som tillsammans med  SV #11 Utsikten strax intill var turens finaste platser.
Motion fick vi på kuppen för Jönköping ligger ju i en trakt med många backar så lite julgodis är väl förhoppningsvis förbränt.14 loggar blev det visst också. En bra annandagspromenad med andra ord.

Förväntningar

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det här med att ha förväntningar på något är på gott och ont.
Är man lite påläst på resmål innan, så vet man ju oftast vad som kan tänkas bli bra, men det finns ju även en risk att det istället landar i viss besvikelse. När förväntningarna man har gör att en bra runda på något sätt inte riktigt når upp till det man trott.
Jag gillar ju jobbade rundor,  men jag tror nog ändå att vacker natur slår det om jag ska bli tvungen att välja.
Häromdagen åkte vi ner till Jönköping, där målet för dagen var att äntligen kunna gå golfrundan. En runda av en CO som jag vet gör jättebra gömmor och med många poäng.
Vädret var trist, regnet hängde i luften, men vad gjorde väl det, så länge det stannade i molnen!
Det började inte bra. En gömma som vägrade visa sig, den på rundan med mest poäng dessutom så vi var lite molokna när vi vandrade vidare. Naturen var inte heller på vår sida..........Vackert? Nej, inte i mina ögon iallafall. 
 
 
Sen var det lättare, vi följde en grusväg med små avstickare in i terängen och gömmorna var bra allihop, men nådde inte riktigt upp till vad jag sett fram emot. Tror jag ställt ribban för högt helt enkelt. 
Tänk om vi istället bara råkat hamna vid denna runda, utan förväntningar, då tror jag att jag uppskattat den mer.
Dagens höjdpunkt blev faktiskt istället en multi som bara fått 3 favvo poäng.  ( De flesta på golfrundan hade fått mellan 50 och 100 poäng och tom mer).
Vad var det då som gjorde multin till dagens höjdpunkt? 
Egentligen bara en sak,  nämligen naturen! Visst var det fint på sina ställen vid golfbanan men inte nådde det upp till denna plats inte
 
 
 
 
 
 
En vacker plats, dessutom fin fikaplats och helt plötsligt kändes det trista vädret oviktigt. Kroppen fick sin dos motion och ögat sin dos av vackerhet. För det är ju så med skogen att tråkväder märks mindre bland gran och tall och med en kopp kaffe i handen blir det ännu bättre.
 
 
 
Min önskelista har nu blivit något kortare, faktiskt stod både multin och golfrundan på den sen tidigare. Att ha en önskelista kommer jag fortsätta med, men kanske det är bra att inte ha för höga förväntningar på den.

När snurrigt blir kul. Jakten på kompostpåsar tog oss till Jönköping

 
 
Vårt hushåll led en akut brist på kompostpåsar.
Egentligen är man väl dum som håller på med kompost i en kommun som inte erbjuder sina innevånare möjligheten att få tag på kompostpåsar men har man en man som har ett stort kompostintresse så gör man det iallafall.
Förut har det funnits att köpa i Skövde men nu är den möjligheten tyvärr borta.
Hm, hade en svag aning om att det kanske fanns i Jönköping och dryftade denna tanke med Lena.
Jovisst det finns på EKO sa hon glatt och eftersom det är en plats jag inte är ett dugg bekant med så följde hon med.
Så jakten på kompostpåsar tog oss denna dag till Jönköping och jakten gav lyckat resultat. Härligt!
Maken kan nu fortsätta pyssla om sin kompost och jag känner att det känns bra även för mig att kunna kompostera matavfall istället för att slänga i soptunnan.
 
Annars blev det en väldigt snurrig dag. Vi båda har ju vissa problem vad gäller minne och att hjärnan ställer till små hyss, så allt blir inte riktigt som man tänkt sig alla gånger. 
Speciellt så pratade vi nog en del, som utomstående nog helt klart tyckte det lät som att vi pratade i nattmössan. 
Men det gör inte så mycket, för där det blir fel mellan hjärnan och tungan, gör på något sätt att det även blir en hel massa skratt.
Tur man kan skratta åt tokigheterna!
 
Vi började dagen med en promenad på Rosenlunds bankar.
 
 
En jättefin plats och här fanns nu även flera fina gömmor!  Rosenlunds bankar #2 och Udden vid Rosenlunds bankar är två av dem.
 
 
Vi passerade även Vätterns Näsa & The Bridge To Somewhere och här finns väl egentligen inte så mycket att säga förutom att cachebeskrivningen faktiskt var lite kul:
"Vad ska man säga?
Ännu en bro med hala stenar, vassa stenar, brännässlor, mugglare, fästingar, iskallt vatten, hal lera, spindlar, möss och en cache"
 
Precis så har man ju tänkt på en del cacher. Varför lägga en burk här? Vad finns det att visa?
Men just här passade den oss bra, för det blev en del av en promenad och sånt gillar ju jag!
 
Vi fortsatte via väldiga omvägar, (blir ju så när man är lite snurrig och inte gillar att köra i stadstrafik ens när man inte är snurrig) till Unit of measureFluktaren och Halvvägs som visade sig vara en helt underbar plats.
Fina skogsstigar och en solig backe där vi bland några små vitsippor intog vårt fika.
 
 
 
 
Vi konstaterade båda två att vi visst råkade befinna oss på bondberget, en plats vi har lite dåliga minnen från, efter att ha letat efter en av gömmorna där precis hur länge som helst. 
Men efter denna härliga promenad på någorlunda behörigt avstånd från Bondberget #5 så kändes det som att även den serien kunde få chans till ett besök till av oss.
 
Fikat i solen ville jag dokumentera, men i uppförsbacke är det inte lätt. Tur vi inte hade våra mackor i plastpåsar.......
 
 
 
 Jag gillar när man möts av något helt oväntat!
Kul med nedhuggna träd när stubben ser ut så här!
 
Nu följer en dålig bild, men visst är träd makalösa på att anpassa sig efter de förutsättningar som finns!
 
 
På hemvägen passade vi på att ta en helt improviserad fika på en plats som minner om tidigare bosättare.
Här fick faktiskt cachen vara med på bild. Ser ni den?

 
 
 
 
 
 

Vinterns sista snö? Sandseryd # 1-9

Sandseryd #1 mfl.
Sandserydsrundan har vi pratat om förut. Då föll det på att det var snö......
Men denna tisdag var det så gott som snöfritt hemma i skaraborg och nu borde väl en tur hit funka tänkte vi.
 
Det regnade lite på vägen ner men snart övergick det till stora blöta snöflingor av tusskaraktär. Dessutom låg det oroväckande mycket snö på marken. Jovisst, Mullsjö är ju känt för att vara snörikt men en sån jätteskillnad? Lite undrade vi nog vad vi gett oss in på.
Efter att ha slirat de sista 800 metrarna på snorhal, moddig grusväg var det skönt att parkera bilen och lagom till det hade det  dessutom slutat snöa!
Vi packade ryggsäcken och gav oss av på en runda som skulle visa sig vara riktigt trevlig!
 
 
Lättvandrade skogsvägar längs hela rundan, även om det nu då var lite mer snö än vi tänkt oss. Fast nog är det vackert med snötyngda granar!
 
En myst fanns längs slingan som innebar att vi fick studera granstammar lite extra. Riktigt kul upplägg även om vi, liksom många andra, hade svårt att hitta allt som behövdes. Här kom vårt teamwork väl till pass, jag hittade en ledtråd, Lena stod för tankeverksamheten!
 
 
Det var blött i skogen denna förmiddag. Snön smälte för fullt och det droppade från träden. Då får man se till att välja fikaplats med omsorg!
 
 
Inget dropp uppifrån och utsikt hade vi ju med.......
 
 
även om det inte var den vackraste fikautsikt jag haft.
Tillbakavägen var det ingen tvekan om vad den har varit förr innan den blev del i en cacherunda.
Rakt och förvånansvärt bred. Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) bedrev persontrafik på Ulricehamnsbanan 1940-1960 och stationshuset fanns fortfarande kvar.
 
 
Hint= "en i högen".......
 
 
Kändes som ett omöjligt uppdrag och vi hoppades att hinten skulle antyda på en juniper på en hög i närheten. 
Här gjorde återigen U-L&CO ett snabbt fynd och vi hade alla ledtråtar som behövdes för en signatur i loggboken.
En mycket trevlig runda med varierande gömmor som varmt kan rekommenderas.
Inne i jönköping dit vi åkte efter rundan fanns inte en snöflinga ens. Vilken skillnad det egentligen kan vara......
 
 
 

Uppdrag slutfört i Jönköping!

 
Jag tycker ju det är kul med challengecacher, det ger mig en extra utmaning att klara av något, samt att det är rätt trevligt att spåna lite och planera hur man ska göra för att kunna lösa uppdraget.
Allt sedan vi loggade syskoncachen till Challenge #120 - All terrain in one day så har vi spanat lite på denna men tänkt: Omöjligt, terräng fem är inte riktigt vår grej.
Nu visade det sig att det trots allt var möjligt, så en solig dag i Dalsjöfors fullföljdes det som behövde göras för att kunna logga denna challenge och vi fick en trevlig dag tillsammans tack vare detta.
Nu var det så dags att logga själva challengecachen. En tur till jönköping planerades in och detta blev en bra start!! Dessutom ännu en terräng fem loggad tack vare detta!
Efter en sanslöst trevlig letterbox: "Solsidans" letterbox styrdes färden mot ett elljuspår för att se om vårat barnasinne var i behåll.
Tretton burkar med Barnasinne # 13 In med bollen i mål som slutburk. Tänkte att här jagar de nog inte älg.
Helt rätt tänkt men här härjade i stället orienterande tonåringar i skogen.
Misstolkade nog rundan en aning efter att ha använt barnasinnet på annat sätt på andra platser tidigare, men visst var burkarna varierande. Verkade vara en rejäl upprensning av leksakslådan hemma hos CO innan denna rundan. 
 
 
Har man inget att göra på kvällarna så kan man ju alltid tillverka pärlplattor, men vad gör man av dem sen då?
Ja, kanske sätta upp dem i skogen?
Klart överraskande iallafall!
 
 
Tyvärr var det ett av de tråkigaste elljusspår naturmässigt jag gått. Längtade efter riktig skog i stället för all små, snårskog som rundan mestadels gick i. Men den var lättvandrad och det var tur för fikasugen det blir man när man cachar!
Här vid  Iron Rock passade fika perfekt!
 
 
 
Underbar utsikt från Tabergs topp!
 
 
Det gick utmärkt att ta en stig nerför berget, det kanske vi gör nästa besök här för Taberg lär jag återkomma till med familjen nästa sommar!
 
 
Var ju bara tvungen att testa nya mobilens närbildskamera och den var inte helt fel. Så vackra planteringar där uppe.
 
 
 
Nerför berget tog vi istället bilen. Tur det för jösses vad högt det var!
 
 
Här nere kunde man förutom att logga några cacher, besöka fladdermöss också gå en guidad tur in i gruvan jag inte visste fanns.
Där bröts den sällsynta mineralen titanomagnetitolivinit. Säg det fort några gånger utan att vricka tungan!
Sällsynt eftersom den endast fanns här i Taberg samt på rhode island i nordamerika.
Mäktig plats iallafall! 
 
 
En annan mäktig plats vi kom till denna dag var Jättadansen. Boeryd Burial Ground
 
 
En himla massa stenar resta mitt inne i skogen. Ska vara 17 domarringar här om man räknar men det gjorde vi inte. Vi njöt i stället av den säregna platsen!
Jaha, då var dagens önskelista redan avklarad, vad gör vi väl då?
Hm, Dumme mosse kanske? Den har vi ju pratat om förut. Sagt och gjort. Fast på vägen hamnade vi hos en potatishandlare med egen geocache: Solanaceae
 
 
Inte var dag man köper potatis och palsternackor när man loggar en gömma! Kul!
 
Vet ni vad detta är då?
 
 
Måste ju bara påstå att jag föredrar den jag brukar ha i handen.
Dessa ska nämligen vara GPS modell något större än min garmin oregon.
Så kom vi då fram till Dumme mosse.
Trodde i vår enfald att det skulle gå att komma närmare earthcachen än vad som visade sig vara fallet.
Kort överslag. Hinner vi innan barn ska hämtas? Vi gör ett försök.
Snabba kliv över hala spångar är inte att rekommendera med geggamojevatten vid sidan. Det blev försiktig ankgång i över en kilometer genom skogen nästan ända fram till Dumme mosse
 
 
Här var spången ovanligt fin
 
 
men mestadels betydligt mer lik denna.
 
 
Men oj vilken plats det var därute på mossen!
 
 
Vackert, vackert!
 
Tillbakavägen gick betydligt snabbare på en bred ohalkig spång.
 
 
Nog är det något visst med mossar iallafall!
 
 
Tänk bara att få idka tuvgång fram till en liten tall och faktiskt klara det utan att bli blöt om fötterna!
Ja, jag blev inte ett dugg blöt iallafall där jag var kameraskötare på spången!
 
En fantastisk dag närmar sig sitt slut. 18 000 steg blev det totalt. Nog måste man säga att geocaching ger motion iallafall!
Hem till familj och fredagsmys väntade efter detta. Och ja, vi hann faktisk i tid, kanske beror på att vi var så snabba på ankgång på spång.......
 
Läs gärna Lenas inslag om vår dag: http://bloggiblogga.blogg.se/2014/october/och-nu-ar-challenge-burken-loggad.html
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0