Noll !!!!!!!!!!!

 
 Prime Meridian 
 
Det är något lustigt lockande med att ta sig till en plats bara för att få chansen att uppleva en massa nollor i gpsen........
När vår Londonresa bestämdes så fanns ju tanken på att ta oss till Greenwich med. Jag har varit vid observatoriet en gång tidigare i mitt liv, innan geocaching, så visst lockade ett återbesök.
Allt blir dock inte som man tänkt sig. Ena sonen blev sjuk en av londondagarna och vi fick mindre tid till det vi planerat göra. Dessutom var London dessa dagar i slutet av mars allt annat än varmt så utevistelse var mindre lockande.
Men då hittade jag ovanstående cache. Inte alls vid observatoriet men lagom för en rätt spännande tur. Enda gången jag använt linbana som transportmedel till cachen.
 
 
Inte långt från vårt hotell låg emiratens linbana till O2.
Till och med höjdrädda farmor fick vi med oss på iden att ta en linbanetur.
 
 
O2. Denna märkliga byggnad som ligger i en böj på Themsen.
 
 
Längs floden gick en gångbana och här vågade t.o.m solen visa sig några minuter. En fin om än lite kall promenad.
 
 
Nog visste jag att det var tidvatten i Themsen men att det skillde så mycket mellan ebb och flod!!!!!!
Lägsta blå markering symboliserar ebb och den högre blå flod!
 
Så efter en för vissa lång promenad var vi då äntligen där
 
 
Att detta var en plats där nollmeridianen passerade hade vi aldrig upptäckt utan denna lilla burk. Nog var det en spännande känsla att se alla nollorna!
Hade vi åkt till greenwich observatoriet så hade det inte visat noll heller då den linjen som finns där faktiskt inte är exakt på nollan. Tror de räknade fel en gång i tiden.......

Turkiet!

En veckas semester i Kusadasi i Turkiet!
Underbart! Som vanligt när jag ska iväg nånstans för semester så brukar jag kolla upp om det kan finnas någon liten cache som man råkar passera längs våra utflykter men i detta land är det långt mellan cacherna.
 
 
Jag laddade ändå ner en PQ, och packade ner gpsen i handbagaget. Fick med i stort sett hela Grekland på köpet när jag la in 500 cacher...........
Men jag missade en viktig detalj, att föra över cacherna till gpsen så när jag väl väckte den på hotellet för att se hur långt det var till närmsta cache därifrån visade sig den ligga i Skövde.......
Väl hemma igen insåg jag att vi passerat hela 5 cacher med några meters marginal i detta cachefattiga land.
Alla var placerade på sevärda platser så visst kan man säga att geocaching är perfekt om man vill turista.
 
Pigeon Island 
 
 
En fantastiskt mysig ö med ett fort strax utanför kusadasi som man kunde gå ut till via en gångbro. Självklart låg en gömma här men den var jag lyckligt ovetande om.
 
 
 
 
 
Vilket ställe!
Ruinerna av en 2000 år gammal romersk stad. Biblioteket på bilden var imponerande!
 
Här kom plötsligt ett brudpar
 
25000 personer fick plats här
 
 
och ändra fram tills 1995 hölls konserter här i denna enorma anläggning.
 
 
En eftermiddag hyrde vi bil med chaufför
och åkte till denna vackra bergsby på 330 m. ö. h.
 
 
 
 
Annorlunda och riktigt mysigt!
 
 
Det där med att hyra bil med egen chaufför tilltalade oss mycket! Att köra själv i det landet var inget som lockade då trafikrytmen var minst sagt annorlunda.
Då chaufförerna dessutom kunde prata mycket bra engelska så blev vi tipsade om att åka till nationalparken så det passade vi på att göra sista dagen.
 
Hit hade vi aldrig hittat annars. Det var en grotta med en alldeles kristallklar sjö inuti. De modigaste badade där och det var uppfriskande sa de.......Till skillnad från havet var det rätt kallt vatten där.
 
 
 
 
10 meter djup var det i vattnet, 60 meter lång och 20 meter bred var grottan. Det sades att även jungfru Maria skulla ha badat i grottan på sin tid. Hon tillbringade enligt sägnen sina sista år på en bergstopp inte så långt härifrån.
 
 
 
 
Kristallklart vatten, fiskar som nafsade en i benen och efter badet på den nästan folktomma stranden kom ett vildsvin promenerande......
Nationalpark! Häftigt!
 
 
 
 
 
 
Dessa fem cacher hade jag kunnat logga, fast jag tror familjen tyckte det var skönt att jag inte skulle trassla mig in på udda ställen bara för att skriva i en loggbok denna resa.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Konsten att få med familjen till elljusspåret i Tillberga!

 
Vem är så knasig att man tar med familjen som är på en semestertripp och går ett elljusspår???????
Kanske en tokig, geocachande moder.......
 
Ända sedan titticc pratade om Kenth.K och att han hade sådana fantastiska gömmor uppe i Västerås har tanken funnits i bakhuvudet att det skulle vara kul att få se dem nån gång.
Så släppte han en gömma i Tibro och det blev helt plötsligt aktuellt att undersöka saken närmare. Hm.......Vad kan Västerås ha som kan tilltala familjen tro, så att mor kan få komma i närheten av desa gömmor?
 
Arosfortet,http://arosfortet.se/test/. Jomenvisst, vi var ju där när det fanns i Huskvarna. Inte alltför svårt att övertala grabbarna att följa med dit!
 
 
Sala Silvergruva Earthcache var oxå ett spännande ställe som kunde motivera ett besök i staden.
 
Ja och så hade maken ju pratat om att cykla dressin en gång till, dettapassade utmärkt att göra i Degerfors, det låg ju nästan på vägen........ Dessutom hade de ju tandemdressinen, något vi aldrig testat innan.
 
 
Saken var klar, alla var med på "tåget", och de kunde alla tänka sig att även ett elljusspår kunde tänkas vara ok att besöka!
Lite list så får man ta till ibland!
Amazething, var den första gömman vi kom till. Här krävdes det att ha lite tålamod. Alla gömmorna är fieldpuzzle. Fantastiskt välgjorda, CO skulle kunna vara med på slöjdmässan i Hjo med sina gömmor, Undrar bara om folk hade förstått vad de hade fått se.........
Woodice. Denna var enklare, Inga problem att lösa, men vilken passform! Snyggt!
Smile & Go. Javisst, ett antal av dessa figurer har vi även hemma. Det var bara han på fjärde våningen som trilskades lite men killarna överlistade honom!
Brain Trouble, Här överaskade mina äldsta söner stort. Ett riktigt, trassligt problem som vi insåg när vi väl var hemma att endast 13 stycken innan oss hade klarat! Grabbarna trixade med magneten hit och dit, muttrade lite, lämnade över till brorsan som oxå trixade ett tag och så.......Loggboken var i vår hand! Underbart! Nu blev det faderns tur att återställa, något som inte visade sig lika lätt. Här fick vi till slut ge upp, då blodsockret började gå ner och det behövde höjas snarast. Dessutom var de minsta benen trötta!
 
 
 
Detta spår utanför Västerås kan bara varmt rekommenderas.
Ja, självklart har jag kort på gömmorna men väljer att inte visa dem här,
vore synd att gå miste om upplevelsen på plats i skogen!
 

Semester med bara 9 ben och två kryckor.......

I våras bokade vi en semesterresa. Inget konstigt med detta men just denna resa var meningen att bli lite av en billuffarresa i Tyskland-Danmark. Övernattning på 4 ställen var planerade i Sellin, Plön, Römö samt slutligen Malmö och vi skulle vara borta i 10 dagar. Allt var upplagt för en härlig resa!
MEN dagen innan vi skulle ge oss iväg upptäcktes det att makens stukade fot visst inte alls var stukad utan helt enkelt bruten. Han förärades med gips, två kryckor samt stränga förmaningar om att inte belasta foten ett endaste dugg.
Hm.......Helt plötsligt blev den välplanerade resan lite mer äventyrlig. Jag kan i princip 20 tyska ord och engelska är inte ett språk man har stor nytta av i tyskland precis. Danska är ju inte heller helt lätt att förstå.......
Dessutom var det ju bara en chaufför som kunde ratta bilen, en chaufför som i princip aldrig kört bil utomlands och deffinitivt inte på autobahn. Som tur är finns det ju en och annan cache man kan stanna vid för att sträcka på benen. Maken kunde ju inte ta sig speciellt långt på sitt enda ben så han parkerades ofta på en sten medans jag traskade iväg själv eller tog med barnen som hjälp.
Detta var ju inte en cachingresa egentligen, men ett par cacher som vi besökte förtjänar ett omnämnande.
Rya Kyrkoruin II (inte i stenmuren)
 
 
På väg ner mot Trelleborg där vi skulle åka på färjan till Sassnitz behövdes ett par bensträckarpauser. Jag hade laddat in ett par cacher i gpsen innan men ingen i dessa trakter. Däremot kom jag ihåg sen en tidigare resa att det skulle finnas en gömma just vid denna kyrkoruin. En riktigt fin ruin och ett perfekt stopp, men då jag fortfarande bär omkring på en osmart telefon så var inte den till någon hjälp. Spanade runt lite grann och minsann, visst hittade jag cachen, enbart på känsla att den kanske borde vara där. Inte helt fel!
 
Die Wilhelmstraße
 
 
Inte långt från vårt hotell i Sellin låg denna gata med imponerande gamla hus. Dessutom en mycket bra gömma som tyvärr mugglades senare samma dag jag loggade den. Hoppas den kommer tillbaks i samma skepnad!
 
 Rügener Schreibkreide
 
 
Detta var en cache jag hade planerat på hemmaplan. Enligt Google translate så verkade den kul och det var ju ett vackert ställe! MEN, det visade sig att med den handikappade maken var det helt otänkbart, alldeles för långt att gå (ca 2-300 meter) och dessutom körde vi fel då jag i all stress som blev dagen innan resan inte hann ladda ner några kartor i gpsen. Vi hamnade 150 meter från cachen, men det turkosa var emellan.....
 
Sen körde vi på bilgpsen mot Prora. Underbara gamla kullerstensvägar som ingen riskerar att köra för fort på iallafall.
 
 
20 km i timman kändes som racerfart på dessa vägar!
 
Prora!
 
 
Ett imponerande byggnadsverk som var tänkt som semesteranläggning för uppemot 20 000 personer.
6 km längs stranden sträckte sig denna byggnad.
Vi loggade en cache här: Die Dose am Baum. En klättercache som mellansonen inte hade så mycket emot att hjälpa mor med!
Efter loggningen åkte vi till södra Prora där vi såg utställningen och sen hoppade på ett litet minitåg som vi i vår enfald trodde skulle visa oss runt denna enorma anläggning. Det gjorde den inte........
Vi hamnade i Binz. Det var ändstation och dessutom dagens sista tåg. Hm.....
Bilen stod parkerad 5 km bort i Prora! Dit går man inte, speciellt inte om en måste hoppa på ettt ben.
Men allt löser sig, Som tur var fanns även lokalbussar!
 
Ein Haus steht Kopf
 
 
Cachen i säg var inte speciellt imponerande men att komma in här var helt klart annorlunda!
 
Barn sägs ju vara högt och lågt men såhär brukar inte mina vara så ofta i allafall!
 
 
 
Alleer är något som det finns gott om på Rugen. Dessutom bokskog.
 
 
Väldigt många av vägarna är kantade av just alleer och det är rätt mysigt.
 
 
Deutsche Alleenstraße
Denna cache var en rejäl hyllning till dessa och den var en gömma som fått många poäng. Till och med gråsuggorna gillade den. En arbetad gömma!
 
TB-Hotel "Am Strom" *****
561 favoritpoäng och en gömma jag sett på bild tidigare så här bryr jag mig inte om att jag lägger ut en spoilerbild. Riktigt snygg gömma.
 
När vi parkerade bilen stod en annan bil redan där med ett pensionärspar som traskade omkring strax intill.
Aha, andra geocachare tänkte jag men icke. Mannen gick med minst sagt konstiga steg längst den lilla vägen och jag insåg att han inte alls var geocachare, han tränade dans!
Dansträning kan ta tid, efter att ha väntat ett tag och efter att ha övervägt mugglarrisken traskade vi fram, angrep elskåpet och de tittade nog ganska förvånat på oss. Förklara var ju ingen ide, Maken kan visserligen betydligt mer tyska än jag men......
Skulle tro att de gick fram efter att vi åkt bara för att spana in vad i hela friden vi gjort!
Kanske det finns några nya tyska geocachare med dans som andra intresse nu.
 
 
Plön var en fin liten stad omgiven av ett antal sjöar. Dessutom fanns där ett imponerande slott där danska kungafamiljen en gång hade sitt sommarresidens.
 
 
På slottsbacken fanns lustigt nog ingen cache placerad men väl en earthcache
Plöner See (Plön Lake)
 
 
Tar jag mig bara tid att klura ut vad jag ska svara på frågorna så hoppas jag även logga denna cache så småningom.
 
Eartcacherna är oftast placerad vid något som är sevärt. Så även denna cache:
Highest Point of Rømø.
 
Römö är en rätt platt ö så det högsta berget var endast 19 m.ö.h. Berg var väl kanske att ta i, det hela var väl snarare en sanddyn men fin utsikt var det iallafall.
 
 
 
Så till en av de märkligare platserna vi kommit till:
Brainwork
 
 
Många platser hade man ju inte hittat om det inte vore för geocachingen och detta är ett sådant. Ett fantastiskt ställe som vi kunnat stanna länge på om det inte hade börjat regna.
 
En man som hette Arne hade här, mitt på en äng, minst sagt lantligt, byggt en slags "lekplats för hjärnan".
En hel massa klur och lurigheter fanns här samlat på en liten yta och inte en människa syntes till.
Sönerna kastade sig över härligheterna medans mor letade efter loggboken.
 
 
Jag vågade mig inte på alltför avancerade saker, man var ju tvungen att återställa dem sen också och ibland är det ju svårare än att lösa själva problemet.
 
I Sverige var det ju även läge för några bensträckarpauser på väg till kungslena igen.
Tall #1 var av ett slag som jag sett flera av innan men just denna var ändå lite annorlunda och kul.
Skönt att vara hemma igen och jag är helt övertygad, semester med gips och kryckor i bagaget är inte att rekommendera, men det blev ändå en bra resa vi kommer att minnas länge.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nyare inlägg
RSS 2.0