Hovet

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns platser man bara blir lite kär i, Hovet - Final är en sån. 
Ett naturreservat som en gång varit en park. Stora fina träd och luftiga hagar.
Ja sen lite solsken och höstfärger på det så känns det extra bra.
Här finns en liten serie cacher med en final, väl värt en liten utflykt.
 
 
 
 
Stigar fanns det inte direkt, men det var lättgått. En gång i tiden hade det nog funnits med tanke på övergång och skyltar.
 
 
 
Vriden.....
 
 
 
 
Vi hade extra tur eftersom korna precis tagits hem, så vi hade hagarna helt för oss själva.
 

På väg till stamtisch nr 37

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
å var det dags för stamtisch igen. Nr 37 av ordnningen. Jag har inte kunnat en enda gång sen i november så nu ville jag dit. Malin och Titti kunde oxå tänka sig en sväng så mot Mariestad bar det.
Fast vi tog omvägen om Töreboda.
Cacheserien vi tänkt oss låg i skogen och med nattens regn i åtanke insåg vi att blöta fötter på restaurang är inget kul.
Vi satsade på de som låg vid Göta kanal i stället. Där behöver man inte gå så många meter från cykelvägen och riskera att bli plaskvåt.
 
 
Dessutom är det alltid väldigt vackert att gå längs kanalen.
Göta Kanal Levsäng, en plats jag inte visste fanns, trots att jag känner mig rätt bekant med alla ställen längs kanalen numera.
 
 
Grillplats vid kanalen. Här skulle man kunna tänka sig att grilla en korv.
 
  
 
Efter en mulen förmiddag lättade solen upp så där lagom tills att eventet skulle starta.
 
 
Det visade sig vara ett välbesökt event och trots att vi kom på utsatt tid var lokalen nästan fullsatt och alla satt och mumsade för fullt. Vi anslöt och fick oss oxå lite mat, men var helt överens om att dagens val av restaurang inte var bästa valet. Var nästan svårt att höra vad man själv tänkte därinne och det var svårt att kunna prata med nån förutom närmsta grannen. Synd, för det är ju det som annars är det roliga med event.
Fast en bra dag blev det iallafall, kul att träffa tjejligan igen, var ju ett tag sen sist.

Det tar lång tid att komma till Töreboda

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I augusti 2013 började vi prata om att åka till Töreboda nån dag framöver. Det var nämligen då som Skogsrundan 1 med kompisar kom. Fast det tog sin lilla tid att komma dit, närmare bestämt sisådär tre år......
Skogsrundan är en lättvandrad runda längs
5-kilometerspåret utanför Töreboda, på totalt 15 cacher. Några var riktigt klurigt gömda, men de flesta var lätthittade. 
Något som förvånade mig var att det var så backigt utanför Töreboda. Vet egentligen inte varför, men jag har alltid trott att det skulle vara rätt platt där.
Men oss gjorde det inget alls, eftersom vi behövde få upp värmen lite, då det inte var speciellt varmt denna förmiddag.
 
 
 
Solen sken från en övervägande blå himmel och med blåbärsris i höstfärger var även hyggena riktigt vackra.
 
 
En gömma med lite högre terräng finns längs spåret. Tur att Malin inte är det minsta höjdrädd.
 
 
Det blev en fin vandring och såklart avslutade vi med att fika vid Mostugan där spåren började.
 
 
På vägen hem insåg vi att tiden vi hade att passa plötsligt blivit lite senarelagd så varför inte ge oss i kast med några vi tidigare blågubbat, samt två "krypaunderväggömmor.
 
 
 
Ännu en kul dag tillsammans och jag lyckades pricka in en halv milstolpe efter dagens loggar.
 
 

Någonstans i Töreboda

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns vissa mystar som jag tycker är lite extra kul och det är de där man ska leta upp en plats med hjälp av en bild på något som finns på platsen.
Oftast är det ett konstverk, en minnessten eller nån fornlämning. 
 
 
Väl där gäller det sen att mäta höjd och bredd, eller leta årtal, bokstäver eller annat.
Töreboda har fyra sådana mystar. Fast vi började i en by norr om Töreboda där en skulptur av Charlotte Kalla visade sig stå. Vad har nu hon med den byn att göra? Ingenting alls visade det sig.
 
 
Det var visst ingen mer än några, sannolikt skidintresserade i byn som var intresserade av att köpa den så då gick det som det gick.
Byn är inte stor men har nu en sevärdhet att visa upp.
Här skulle vi räkna antal av olika bokstäver. Kul!
 
Ett motionsspår hade även byn och en fin och rofylld  badplats. Fast vägen som min gps ville att vi skulle ta för att komma dit var väl inte den allra smartaste?
 
 
 
 
Vi fortsatte in till Töreboda och började med att leta sten. Lätt att hitta om man vet vart man ska leta.
 
 
 
Men källan som berättade om vart stenen fanns talade även om höjden och det visade sig inte alls stämma med den siffran CO ville vi skulle använda.
Det plus ett slarvfel i uträkningen gjorde att vi fick besöka desto fler ställen. Dessutom prata med en trevlig dam som trodde vi jagade pokemons.......
Små virtuella fejkfigurer när man kan leta riktiga plastburkar........ 
Det var ännu en av dessa fantastiskt fina septemberdagar och vi hade bestämt oss för att äta lunch på restaurang. 
 
 
 
Supermysigt och fint läge vid kanalen. Smakade bra gjorde det också! 
Tänk att kunna sitta ute och äta lunch 26 september i t-shirt och inte frysa!
 
Då var vi taggade igen och började leta efter denna filur.
 
 
 
Vi visste tack vare Titticc ungefär vart vi skulle leta men hittade den inte ändå. Alltså övergick vi till "operation utfrågning av Törebodabor".
Vi hade tur och fick snabbt napp med den metoden. Träffade en man som visste precis vart den var, bara 3-4 hus bort och sen gick resten utan problem. 
Ett kul sätt att se mer av en stad och jag hoppas fler vill lägga ut sådana gömmor även i andra städer häromkring. Dessutom gillar jag att det nästan blir lite detektivkänsla att leta rätt på ställena samt ibland även få fråga de som bor på orten. Kul iakttagelse är att oftast vet folk inte vart konst och annat är placerat, medans vi som cachare faktiskt kanske vet mer om det trots att man bara varit på besök på orten ett fåtal gånger. 
 
Töreboda är fint vid Göta Kanal och vi avslutade vår dag där med en liten promenad på kanalbanken
 
 
Tänk att små plastburkar kan roa så mycket!
 

Solen skiner och vi med den!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äntligen en dag med solsken efter all snö som fallit det senaste. Inte helt lätt att gå i skogen så vad ska vi hitta på denna torsdagsförmiddag, när vi skulle ses?
För det där med stadscaching är ju inte riktigt min grej, speciellt inte när hjärnan är tröttare än vanligt.
 
Vi åkte till Tidan och började med den trevliga multin TIDANKRAFT
 
9 besök bara sen i juli när den släpptes! Undrar varför, för det var en jättebra multi som fick ännu ett poäng, denna gång av mig.
Kan det vara det att många tycker att multi är lika med besvärligt? Det är ju inte bara att stanna till och plocka fram burken och så få en pinne till i statistiken........ Men det är ju det som är kul tycker jag. Att få klura lite på plats och sen komma fram till en lösning. Så mycket roligt som man ändå kan göra med just multisar, som i mina ögon ger cachingen en extra guldkant.
Här startade multin vid Lunne kraftstation och vi hittade fina delsteg på en spännande plats.
Några bilder från platsen kommer här!
 
 
 
 
 
Titticcs logg för denna multi är helt underbar
"Oj ännu en bra gömma,
Bergoberg måste man allt berömma 
Fantasi han har mycke,
Gör bra gömmor i mitt tycke!
Steg ett.. Lätt som en plätt..
Två, här fick vi på nånting stå 
Tre...Här var lutningen på sne 
vid slutgömman vi hittade en ?? burk.
Nu vill jag ha ena kaffeslurk.
Så här vi signerade våra nick.
Vilken multi i ett roligt skick.
Tack och hej..
Från bojip och mej"
 
Solen sken och det var ljuvligt ute och vi bestämde oss för att denna lilla tripp var fokus på att hitta en riktigt fin fikaplats.
 
 
 
Det lyckades vi verkligen med och platsen där vi njöt och kameran gick extra varm var Sätra brygga!
 
Sätra bruk, eller som det från början kallades Fredriksfors bruk som bryggan tillhörde, fick sina privilegier redan 1739. Då fick Jöns Koch lov att anlägga en stångjärnshammare med två härdar. År 1895 tillverkades det sista stångjärnet. Under ett halvsekel därefter förekom tillverkning av gran- och aspmassa i två träsliperier. Sågrörelse bedrevs till 1986.
Det gick även ett järnvägsspår fram till bryggan frånför transport av de produkter som bruket framställde. Produkter till de fartyg som angjorde bryggan för vidare färd ut i landet. Idag står bryggan där vid vikens strand i all sin skönhet. Tittar man på byggnads tekniken påminner det om ett skeppsbygge mer än ett husbygge med kraftigt virke i de bärande konstruktionerna.
 
Men hallå! Varför finns det ingen cache här?????????
Titti visste om platsen tack vare en gammal, numera arkiverad cache, så det finns ju plats för en ny.
 
Nåväl, vi njöt i solskenet och denna gång hade vi båda med en kaka till kaffet, något som inte händer så ofta.
Lyxfika verkligen.
 
 
 
 
 
 
Bryggan hade sett bättre dagar och var numera avstängd, med risk för ras.
En fin plats som vore kul om fler hittade till. Perfekt fikaplats var det ju med!

Med Tor i skogen

 
 
 
 
 
 
 
 
Det där med mörkercaching är ju så kul!
Men otroligt svårt att få till av nån anledning. Ofta ställer vädret till det för oss, men nu när snön smälter undan så var det dags för ett försök igen. 
Det höll på att bli inställt även denna gång, mycket beroende på Tor........
Ja, så kallades ju stormen som var i antågande denna gång.
Men stormen skulle ta fart ordentligt framåt kvällen och dessutom komma västerifrån. Alltså planerades för en tur bortåt Mariestad i stället för till Lidköping. Sen valde vi att åka innan det blev mörkt och hann på så sätt även slutföra YR rundan som vi påbörjade för två och ett halvt år sen.
Denna gång valde vi bort cyklarna, för även om Tor visade sig vara en rätt behändig storm så lockade januarivädret för övrigt inte till en cykeltur. 
Hur någon lyckas logga hela YR serien vid ett tillfälle har jag svårt att förstå. För oss tog det fyra besök för den tar sin tid då nästan alla i serien är i två steg.
Men vi kanske har ett annat fokus. Satsar mer på att det ska vara roligt och avkopplande. 
 
 
Hur som helst så blev det en fin tur med Tor vinande i trädtopparna. 
 
 
 
Några fina platser besökte vi innan vi äntligen kunde signera delfinal och så även final final! YR00 - Final(hela serien)
Härligt! 
Mörkret faller rätt snabbt i januari så när vi kom till Likt Älvor i mörkret 2.0 som var kvällens huvudmål var det alldeles svart i skogen. 
Vi packade upp vår matsäck och åt i pannlampornas sken innan vi kanske inte direkt likt älvor gav oss ut på reflexjakt. Klafsade i mossen följde vi glittrandet bland träden.
Lätt teräng var det inte men ändå fascinerande att gå på en sån plats i mörkret. Kändes konstigt att vi för precis en vecka sen faktiskt också befann oss på en mosse, fast då med skidor på fötterna. 
Väl tillbaka vid grillplatsen plockade vi upp glöggen och njöt av stjärnhimlen.
 
 
 
Fördelen med Tors ankomst var att dagens regntunga moln helt blåst bort!
En häftig em/kväll i skogen fick vi trots ruskväder som man kanske normalt inte gått ut i.
Visst blåste det men inte så mycket egentligen. Det där med att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder, ligger det nåt i trots allt

YRa runt Ymsen

YR-rundan en runda med 100 icke traditionella burkar, främst letterboxar är perfekt för cykelcaching. Men den tar sin lilla tid. Nästan varje letterbox är nämligen i två steg.
En solig söndag i september är helt perfekt för sådan aktivitet och trots 8 timmar ute i skogen, några mil på cykel samt en stegräknare på närmare 20 000 steg så är vi långt ifrån klara. 32 av rundans burkar blev dock signerade under gårdagen och det är jag supernöjd med.
Fast vi var nog lite yra.
Det började med att Malin upptäckte att hon hade olika skor. Den ena var av gooretex, det var inte den andra och det var fläckvis rätt blött runt de södra delarna av sjön.
Sen stötte vi på rundans första UVtext. 
Inga problem tänkte vi. Jag har ju UVlampa i fickan och Malin hade också sin med sig. Eller inte. Men tre vanliga ficklampor låg där UVlampan skulle ligga och min låg mycket riktigt i min jackficka, det var bara det att min jacka låg kvar i bilen. Det var ju så härligt väder.......Bilen var parkerad 6 km bort........
Väl hemma upptäckte jag dessutom att batterierna i lampan var slut. 
Bra start!
Men det blev en helt ljuvlig dag. Solen sken från en klarblå himmel och det blåste knappt något.
 
När rundan publicerades på cykeleventet valde vi ju att cykla den "baklänges" alltså från 100 och neråt. Så vi fortsatte alltså bakifrån även nu och började där vi slutade för två år sedan med YR41 - Gränsstolpen.
 

Det var väl inte helt smart egentligen då det innebar att vi på mer än ett ställe fick vända och cykla tillbaks igen för att komma till slutburken på letterboxarna. Eller det kanske är bättre att säga att vi gjorde detta medvetna val bara för att få mer motion?
Ymsen är en rätt stor sjö och att cykla runt den är helt perfekt. Fina lättcyklade småvägar runt hela sjön.
Cyklarna var faktiskt med, inser när jag kollar korten att de inte syns på ett enda kort. Men cykelhjälmarna syns desto mer, kändes lite knasigt att gå i skogen med hjälm men desto bättre att ha den på när vi cyklade.
 
 
Det var nog ett bra tag sen den båten var sjöduglig.........
Några fina fikaplatser var omnämnda i beskrivningarna. Här vid YR36 - Badplatsen blev vårt första fikastopp.
 
 
Lyxig lunch denna dag!
 
 
I fortsättningen blev rundan mindre sjönära. Vi mötte en promenerande man med hund som sannolikt undrade varför vi tvärstannade mitt på vägen och letade upp en brunn i diket, stod där en stund och filosoferade samt sen brakade rakt ut över en äng med cykelhjälmar på in i skogen en bit bort. Livet som geocachare bjuder på många goda skratt.
 
Skrattade gjorde vi även här. Tur att hinten var "inte under"
 
 
På några ställen skulle vi mäta.
Stubbar och grindstolpar är det väl fullt normalt att mäta med måttband? Eller?
 
 
 
Här måste något blivit lite fel.....för så långt var det inte till nästa steg, som tur var.
 
 
Ibland kände åtminstone jag mig lite yrare än vanligt, speciellt när jag stoppade en loggbok i min ficka. 
Fast den hamnade rätt trots allt.
Denne fine måste också kännt sig lite yr.......
 
 
Känslan när vi båda ropade "DubbelW" i skogen efter en riktigt klurig cache var ljuvlig, men ack så svår att förklara. Men det handlade om sista ledtråden till bonusen.
Ännu en fin fikaplats hittade vi. YR18 Gran Gran. Uppskattar verkligen när CO tipsar i sin beskrivning om sådant.
 
 
 
Här visade det sig att vi båda bakat blåbärsmuffins. Mums!
 
 
Dagen fortskred och vi närmade oss sjön igen.
 
 
Vissa gömmor var lite extra roliga och på det stora hela var det en dag i hjärngympans tecken.
 
 
Ymseborg Riddar Bengt är en fantastisk plats, som gjord för en fornborg!
 
 
Ännu en vacker plats med en gömma, även tipsad som bra fikaplats.
 
 
 
Efter 8 timmar ute i skog och mark var det skönt att åka hemåt igen. Att himlen visade sig från sin allra bästa sida var ytterligare en bonus.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mystarnas och klurigheternas Töreboda!

 
 
 
2 januari! Årets första tur med geotjejerna! Vart ska vi åka?
Trots att det inte är någon snö så är det råkallt i luften och vi vill gärna ta en skogspromenad.
Det finns ju en runda bortåt Töreboda (Skogsrundan 1som vi allihop har kvar så dit åker vi!
Det var ju bara det att vi hade lite kul gömmor att besöka innan......
En gömma jag spanat in redan när den kom är: Klurigt. Den var jag väldigt nyfiken på, så det fick bli dagens första uppgift! Kom fram till en riktigt snygg gömma i skogen och först fattade jag ingenting men strax plockade det nödvändiga attributet fram och jag fick en aning om vad det hela gick ut på. Strax därefter hittade Malin ytterligare en liten detalj och då var det ju klockrent!
Jag har ju loggat en nästan exakt likadan tidigare i en annan del av sverige och javisst fungerade det på samma sätt även här. Snyggt, mycket snyggt!
 
Så var det ju den där silon......Den ser man ju nästan överallt i Töreboda.
Ser du Silon? Den här rörde vi ju till det för oss förra gången vi var här då en misslyckad skärmdump gjorde att vi sumpade den enda chansen vi hade för att komma vidare den gången. Idag gick det bättre, vårt uppdrag blev att leta uppgifter på en sten och snart hade vi även denna logg i vår hand! Spottingcacher som den här är tycker jag är kul och även denna kan rekommenderas!
 
 
I Töreboda finns oerhört många för mig snudd på obegripliga mystar. Jag har faktiskt inte ens brytt mig om att göra mer än ett snabb titt på några då jag inte är en hejare på att lösa mystar men det fanns en som jag trots allt hade en teori på.
Töreboda Mystery # 1.
Kunde det vara så????
Jomenvisst! Grönt i checkern!!!!! En sådan härlig känsla!!! Fast terräng 4......När jag äntligen lyckats lösa en Cardesjömyst!!!!! Jaja, men vi var ju ändå tvugna att titta.
Denna var som många andra mystar i denna stad uppdelad i fler steg, så vi åkte till rätt plats och klurade lite där innan vi kom till slutmålet! Jösses, vad i all världen kan detta ha varit? Och hur ska vi angripa detta?
Det visade sig faktiskt vara lättare än vi trott, fast skogsarbetarna strax intill tittade rätt roat på oss när vi gav oss på det hela!
Så var det då skogspromenaden.......Vi åkte till motionscentralen där rundan började och då vi var rätt hungriga så började vi med att fika i lä för vi var nu även rätt frusna. Det är ju trots allt januari!
 
 
Fast tiden går så fort när man har trevligt så det blev ingen skogsrunda denna dag heller.
Men rundan finns ju kvar, vi lär återkomma!
 
 
 
 
 

Inte riktigt vår dag........ Töreboda

Töreboda är en trevlig liten stad, men det är inte alltför ofta vi åker dit, mycket pga att det inte finns så hemskt många gömmor förutom en massa  snudd på obegripliga mystar. 
Men nu hade vi ändå samlat på oss några lösbara mystar samt att vi hade några skogsgömmor som vi tänkte ta.
Det blir ju sällan som man tänkt sig!
Vi började vår tur med två mycket bra mystar nämligen QluRigt och  En Växjö Myst.
Gillade upplägget skarpt på dem båda så här blev det favvo.
Det var efter det som det spårade ur.......
Vi gav oss på  Ser du Silon? Vi har loggat en liknande i Mariestad tidigare och var välbekanta med upplägget och hittade rätt lösenord och fick fram de nya koordinaterna. Snyggt. Eftersom vi viste hur viktigt det vara att lägga lösenordet för att kunna återställa checkern på minnet så var ju en skärmdump jättebra!
Eller snarare det var det inte alls!!!!!! Mobilen fick tokfnatt, släckte ner allt och det enda vi kom ihåg för att kunna hitta burken var att koordinaterna började på N 58.........
Inte så värst mycket till ledtråd då i stort sett hela skaraborg börjar på de siffrorna.
Krypa till korset och meddella CO vårt lilla misstag och be att få återkomma när han rättat till det hela.
Till saken hör att man bara kan använda rätt lösenord en enda gång så det hjälpte inte att vi visste lösenordet, det var ju redan förbrukat.........
Vidare till en multi som vi löst för några år sedan men inte hade rätt utrustning för att logga den gången!
Jag och Malin åttog oss uppdraget och gav oss glatt in i underjorden. Här gjorde vi nästa misstag. Vi kollade inte hinten innan för då hade vi bara traskat på utan att lägga energi på att undersöka varje skarv längs vägen.
Att gå en promenad på ett hundratal meter är ju inga problem egentligen men att gå den promenaden, med ryggen böjd som en ostbåge, vatten som nästan når över stövlarna och plöja fram mellan spindelväv och fina väktare av de näten var inte lika lätt. Vi gav upp denna gång, kanske kommer vi åter när vi samlat mera kraft.
 
 
Att efter dessa två missöden ge sig på en disablad gömma borde ju vara dömt att misslyckas. Men eftersom orsaken till disablingen var älgjakt så varför inte.
The Tower
Detta är ett torn som har tillhört Geodetiska Byrån enligt skylten på tornet. Geodesi handlar om vetenskapen om jordens uppmätning som står till grund för utvecklingen av kartor. 
Det gick väg nästan ända fram så vi gjorde ett glatt försök! Visserligen hade ingen varit här på över ett år men så svårt kunde det väl ändå inte vara!
Terrängen var minst sagt inte till vår fördel. Att gå på ett gammalt hygge är ju aldrig lätt!
När vi närmade oss började vi undra var i all världen tornet var någonstans? Ett torn borde man väl ändå se på lite avstånd eller?
Fortfarande 30 meter från gömman såg jag inget torn. Det var då vi upptäckte det!
 
 
 
Någon hade inte bara avverkat själva skogen runt omkring utan även gjort plockepinn av hela tornet.......
Trots att denna skylt fanns strax intill
 
 
Hur i all värlen hittar man en mikro i denna röra?????????
Då fick jag se ett liten välbekant föremål en bit bort! Kunde vi verkligen ha sådan tur?
Javisst! Burken hade klarat sig och tom loggboken var torr! Fantastiskt! Detta var verkligen värt att fira!
Kaffe intogs vid bilen i stället för vid tornet som var tänkt och när vi sedan kom hem så kollade jag hur tornet hade sett ut en gång!
 
 
Ett imponerande bygge! Tänk vad skogsmaskiner förstör! Detta lär vara en av de gömmor jag inte glömmer i första taget!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Cykel+caching = Event!!!!!

14 september. Cykelevent! Me like! Cykel event 2013 Tycker ju att det är alldeles underbart att kunna kombinera cachingen med lite fysisk aktivitet för då får man ju motion utan att man märker det knappt! Vi skulle cykla runt Ymsen, denna vackra sjö, så mycket visste vi innan!  

Ryktet sa att det skulle bli tresiffrigt släpp av cacher och det visade sig stämma! 80 letterbox och 20 mystar! Jösses! Helt klart det största burksläpp jag varit med om på en gång!     Allt var oerhört bra ordnat. Vi samlades kl 9 och fick varsitt häfte med lite mystar att lösa medans våra gpser tankades fulla. Skönt för med 100 nya cacher hade det blivit mycket att knappa in för hand!
Strax innan 10 fick de som ville ta varsin lott och ge sig iväg "baklänges" runt sjön. Vi fick då ett försprång mot de andra på ca 5 minuter, sedan fick de andra oxå ge sig iväg fast åt rätt sida sjön så att säga, eftersom cacherna var numrerade 1-100. Vi valde att ta en lott och till vår förvåning så var vi väldigt få som gjorde det!  Vår lott föll på YR - 90 ALLE´N.  

Vitsippa frågade så snällt om han kunde få cykla med oss och det gick ju självklart bra! Här har vi just loggat dagens FTF, (trodde iallafall vi här).Alle´n var riktigt fin med solens strålar silandes genom lövverket.Sen var då frågan: Ska vi vända åter för att ta gömmorna i rätt ordning eller ska vi fortsätta framåt?Hm, vitsippa sa att det spelade inte honom någon roll om han inte fick någon mer FTF idag, jodå, han har ju redan över 400, men här växte mina horn ut under hjälmen. Varför inte fortsätta? Vi har ju iallafall chans på någon mer FTF i så fall för det var ju inte många som cyklade detta hållet.

Sagt och gjort. Nr 76-100 fick vi inte logga förrän efter fikapausen på andra sidan sjön. Det var ju dessa som lottades ut, så vi styrde färden mot nr 70. Tom loggbok!Vi cyklade förbi Cardesjö och MD-Tech och trodde att vi skulle få konkurrens om burkarna av dem. Men vi cyklade om varann ett par gånger och sen försvann de bara. Vi var helt ensamma! Loggbok efter loggbok var tom! Helt plötsligt blev dagens FTF, som vi trodde att vi skulle komma ihåg tiden på, lite besvärligare att hålla i minnet.
Det var riktigt fina cykelvägar som vi var helt själva på. Event som brukar vara en social historia.....Nåväl, det gjorde oss inget, vi hade trevligt ändå, men visst undrade vi när vi skulle möta alla andra.
Några gömmor var väldigt lika trad, med det undantaget att det låg en stämpel i varje burk, men några var vi tvugna att jobba lite mer för. Här kom måttbandet till pass! Har aldrig mätt ett älgtorn förut!

Kul ide!

Här har vi just loggat min burk nr 3500! Kul det med!
Vi fortsätter cyklingen längs sjön med sikte på fikaplatsen. Vi har inte haft så mycket kontakt med Ymsen förrän vi kommer in på nästa slinga. Nr 50-25.

En underbar gammal väg bara ett 50tal meter från strandkanten. 

Så härligt att få lite kontakt med sjön igen. Här var oxå den mest "sociala" sträckan eftersom BergoBerg, Karlg87, Cardesjö och MD-Tech också letade burk här när vi var där.Nu vänder vi åter mot fikaplatsen, hela 15 FTF-er rikare för nu vill vi gärna mingla lite med de övriga eventdeltagarna.Hm, mingla var lite svårt för där var endast djurets och hans son Folke. Fortfarande ingen annan där. Fast det var trevligt att få prata en stund med honom oxå! En mysig fikaplats var det, med väldigt fina näckrosor i dammen intill.

Vi träffade challgree på vägen från fikaplatsen, han var FTF-sugen och tog upp jakten med oss på tillbakavägen.Fast vi FTFjagade ju inte! Vi bara råkade "snubbla" över tomma loggböcker pga vårt vägval.Vi beslöt oss för att slutföra Karlg87s serie för att kunna logga bonusen och sen var det bara några ströburkar vi tog på tillbakavägen efter det för att sträcka på benen mellan cyklingen.

Nu är vi nära bilarna och vi kommer mer sjönära igen.

Solen börjar sänka sig så sakta, denna underbara dag närmar sig sitt slut och vi cyklar in på eventområdet strax innan 19 på kvällen. Trötta efter ca 3 mils cykling blandat med lite promenader till burkarna, fulla med älgflugor och en och annan fästing, men lyckliga!!!!!! 35 loggade gömmor, varav 22 helt oväntade-FTFer förutom den vi fick lottad i början.Kan bara säga att detta var ett otroligt trevligt event och tanken med att man skulle cykla var helt underbar!En liten kuriosa var att vitsippas elcykel höll sitt batteri ända tills 100 meter från parkeringen. Snacka om bra tajmning!







Kanske inte kortaste vägen till ett event........

Som geocachare tar man ibland konstiga vägar.......Målet denna dag var egentligen Stammtisch X i Mariestad. Ett mycket trevligt litet återkommande lunchevent och dessutom skulle äntligen Challenge #097 Birthday loggas då den inte ligger så långt från Mariestad.
 
Challengen går ut på att logga 10 olika cacher av olika utläggare på gömmans födelsedag. Oj vad kalas vi har fått ordna, fast jag gillar ju när man har något mer mål att sträva mot än bara att hitta själva burken. 
 
Alltså är det ju fullt logiskt när man ska till Mariestad att åka mot Töreboda, eller.......
Nej egentligen inte, men är man geocachare så var det faktiskt inte alls ologiskt.
 
Två ställen tänker jag berätta lite mer om denna gång. Sådana platser som det är underbart att hitta en liten burk på.
 
Brohuset är en sådan plats! I Sverige finns bara en överbyggd träbro; Vaholms brohus. Brons tidiga byggnadshistoria är ännu så länge okänd, men uppgifter hittills tyder på att den är tillkommen mellan 1830 och 1880.
 
 
 
 
Dessutom gav det oss en liten utmaning. Ja, jag vet att det är lite spoilervarning, men utmaningen här var inte att hitta den!
 
 
Underbart!!!!!
 
 
Inte var dag man ser en hjort i skogen!
 
Nästa fantastiska plats var  Riddar Bengt
 
Enligt Jan Guillous böcker om riddaren Arn bodde Bengt Elinsson på Ymseborg. Bengt hade skolat sig till riddare på Forsvik av självaste Arn.
I verkligheten bodde här under 1200-talets mitt Filip Knutsson som var son till Kung Knut Långe. Släkten har förknippats med Folkungarna och var inblandade i flera uppror mot dåtidens kungamakt som besattes av Bjälboätten (den ätt man mest förknippar med Folkungar).
 
 
Jag älskar gamla fornborgar. Här var dessutom lämningarna tydliga och utsikten underbar!
 
 
  
 
Så glad att den lilla burken tog mig hit.
 
Jodå, vi hann logga både challengen och besöka eventet oxå, men det är en annan historia!
 
 

Smultronställen runt Östen

Jag har alltid tyckt att det varit rätt långt att åka till sjön Östen. Detta var nog i ett tidigare liv innan geocachingen......Det var ju inte alls långt dit, undrar varför jag hade så många gömmor kvar där då?
Fredag förmiddag, solen skiner och fikande tjejcacharligan hade några timmar av gemenskap framför oss. 
Ska det bli en likadan vårlik tur som Marietsad tro?
Det blev inte alls lika mycket våraning  för vinden var förvånansvärt kall. När ska det bli vår på riktigt?
 
En av de första stoppen på vår lilla rundtur runt fågelrika sjön Östen var Askeberga.
 

Askeberga domarring eller Ranes stenar som skeppssättningen också kallas är 54 meter lång och består av 24 stenar (väger ca 20-30 ton st). Skeppsättningen är från järnålderns senare del och är den näst stösta i Sverige (Ales stenar i Skåne är större).
 
 
Ett helt fantastiskt ställe egentligen. Wowkänslan när vi rundade kröken på vägen intill och dessa giganter uppenbarade sig är rätt mäktig.
 
Från en stensättning till en annan
 
 
Denna hade dock inte lika många år på nacken.
 
Galleri Odenslunda - här finns en unik skulpturpark och konstnärsateljé.

Skulpturparken "Lilla Askeberga skeppssättning" består av ett 100-tal skulpturer i kalksten, från små till monumentala. Parken är skapad av ett antal internationella konstnärer.
 
 
Även detta ett ställe som var väl värt ett besök. Vi fortsätter i Ranes spår och fick reda på en ruskig historia. 
Hoppas inte att den är sann.....
 
Kung Rane är en mytologisk person som har gett namn åt kung Ranes hög vid Flistads kyrka.
 
 
Han nämns också i en berättelse som utspelar sig vid Stenehed i Munkedals kommun och på den plats där Svarteborgs kyrka numera ligger.
Enligt legenden ville Drottning Hud gifta sig med kung Rane. Efter viss tvekan tackade han ja. På bröllopsdagen hade han dock ångrat sig och red ut på jakt. När drottningen med bröllopsfölje anlände till Ranes borg fann de att han inte var hemma. Drottningen lät då bränna ner borgen. När borgen var nerbrunnen och de skulle bege sig därifrån ska hon ha yttrat orden: ”Hittills har du hetat Raneborg men hädanefter skall du heta Svarteborg”.
När kungen såg vad som hade hänt red han efter drottningens följe. Han kom ikapp dem när de hade stannat vid en källa för att dricka. Kungen överföll drottningen och klöv hennes huvud med sitt svärd. Hennes sällskap flydde, men kungen red ifatt dem och dödade alla. Enligt sägnen ligger drottningen begravd vid gården Hud, strax söder om Huds moar, 5 km norr om Rabbalshede, där en sten, "Drottningstenen", sägs markera graven. Hennes sällskap av krigare skall enligt sägnen ligga begravt vid Stenehed.
 
 
 
Fågelvägen mot nästa huvudmål var nu här bara 5 km, men iskörning är inget för oss så det vara bara att vackert köra den 3 gånger så långa vägen söder om sjön i stället.
 
 
Vi ställde bilen och tog en njutbar promenad med våran fikakorg ut mot The old Tower
 
 
Denna cache är belägen vid det äldsta fågeltornet vid sjön Östen, Tornet byggdes på 1950 talet.
Sjön har ett mycket varierande vattenstånd vilket gör att fågeltornet och bryggan dit ut ibland är helt omgivna av vatten.
Bryggan är för övrigt mer än 200m lång.
 
 
Inget vatten under bryggan denna dag men spännande var det att vandra här ändå. Lite känslan av att undrar hur länge brädorna ska hålla infann sig också, fast nog verkade de vara av massivt virke minsann.
 
 
Vägen ut till fågeltornet gick genom en alldeles underbar enebuskshage. Jag älskar verkligen dessa hagar med stora mäktiga enar. 
 
 
Var passade det väl bättre att inta vår fikakorg än i denna hage, i en solig glänta?
 
 
Passade på att fira några milstolpar också: jamandcat loggade sin cache nr 400 tidigare denna dag och titticc närmar sig 3500 med stormsteg!
Jag håller mig till lite mer ojämna tal men det närmar sig en milstolpe även för mig snart..........
 
 

RSS 2.0