Torp i Bjurbäck

Det finns en mycket trevlig serie utanför Mullsjö som visar upp en massa gamla platser där det en gång legat 
gamla torpställen. Jag tycker detta är ett utmärkt sätt att inte glömma de tider som flytt och förfädernas slit 
i dessa små ställen, oftast långt bort från allfartsvägarna.
Hagabergarna har här gjort ett stort arbete då de även kompletterat cachebeskrivningarna med lite 
fakta om de som en gång bodde där. Livet kan inte ha varit alltför enkelt.
Hit tog vi bilen, (efter att ha kontaktat Co innan då det finns en vägbom några km innan man kommer till cachen). Det var tydligen helt ok att köra upp hit och det var vi glada för eftersom det var en gigantisk uppförsbacke att forcera samt att åskan hängde i luften.
 
Sjöstugan låg mitt uppe på berget och det var långt att ta sig hit även med bil, måste ha varit väldigt ensligt förr i tiden.
1912 flyttade änkan Augusta Johansson född 1868 i Bondstorp in med sina sju barn och blev kvar
till 1931. Tänk att bosätta sig här ensam med 7 barn........
 
 
 
De flesta ställena finns nu enbart grunderna kvar av, men man kan även hitta oväntade saker.
Kanske dags att skaffa nya skor?
 
 
Dessa stod kvar på trappan här:
Hade inte CO skrivit om dem o cachebeskrivningen hade jag inte sett dem. Snart har naturen även återtagit torparens skor.......
 
En och annan blommande perenn finns fortfarande kvar. Dessa tycker jag är riktigt fina
 
 
En vacker fikaplats med utsikt hittade vi också!
 
 
 
 
Utsikt även över vackert belägna Näs Gård.
På medeltiden hette gården Haga. Det första (f.n.) skriftliga dokumentet är ett testamente från 1371. Hur gammal gården är vet man inte. På den tiden fanns ett stentorn vars källare finns kvar under norra flygeln. Gården är medeltida till sin uppbyggnad genom sin "ringformiga" uppbyggnad.  Under en period befann sig gården på en holme, och boskapen låstes in över natten på gården. Det gällde att skydda sig för de elaka västgötarna, smålänningarna, danskarna och stigmän.
 

Detta är ett av två porthus som finns kvar i Sverige!!!!!
Gården är uppförd i trä och har ett berömt porthus i karolinerstil från 1600-talet, som klarade sig undan branden. Det är ett av två porthus från den tiden, som finns kvar i Sverige.

Sju gånger försökte man riva porthuset men det blev aldrig verklighet eftersom en ko dog i ladugården varje gång man skred till verket. Efter detta ansågs det föra otur med sig att riva eller ändra på byggnaden. Vid midsommarafton sägs en vitklädd dam visa sig i porthuset och välsigna gården. Vem damen är förtäljer inte historien men kanske är det fröken Lillie, som bodde på Näs 1715-1745 och som drunknade i en närbelägen sjö under ett oväder.

Ingen cache här. Undrar varför egentligen?

 
Obs bilden är lånad från Näs gårds hemsida.
 
Dagens sista gömma var en otroligt fin plats!
 
 
 
 
Välkomstkommiten mötte upp men de befann sig i rätt hage, alltså den som vi inte skulle in i.....
 
Känner mig så rofylld i både kropp och själ efter en sådan här tur. Motion får man gratis utan att man knappt märker det dessutom!
Härligt!
 
 

 

 

 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0