geoaventyrskaraborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det här med raviner har det gått troll i. Det finns två stycken som vi länge pratat om att vi ska besöka, men har det blivit så?

Nej, det har alltid kommit något i vägen. Inser när jag skriver att det där med att komma något i vägen finns det många ställen vi tänkt på men som vi fortfarande har på att göra listan pga det. Men hittills har jag aldrig ångrat våra ändrade planer nån gång för det brukar bli bra, oavsett vad vi gör.

Men denna dag skulle så äntligen få bli ravinernas dag!!!

Första stopp Klyftamon # Karl XII:s grotta ligger just i en ravin som inte är speciellt lätttillgänglig. Det finns några alternativa vägar dit, vi valde den som verkade närmast att gå och det gick utan större problem. 500 meter enkel väg i stiglös terräng kändes bättre än ca 4 km totalt på stig just i dag. 

Första fynd var denna inte så välväxta gran.

 

Kan det vara en ormgran? Eller oxå tänker den skydda sig från att bli värd för en geocache genom att låta bli att utveckla grenar.

 

 

 

 

Nere i ravinen var det vilt och mäktigt, med de höga bergväggarna på var sida. Bäcken var nästan torr, men grönt och lummigt var det.

 

När man ser hur bergväggarna är formade på snedden kom vi att tänka på hur det måste ha väsnats då när inlandsisen höll på som värst.

 

Orsaken att cachen heter som den gör beror på följande skröna: Karl den XII skall ha vilat i grottan nedanför bergväggen när han var på jakt i trakten. Han skall då ha blivit beskjuten med kanon, men kulan träffade i stället i bergväggen en bit ifrån grottan, och gjorde ett hål rakt in berget. 

 

Cahen var gömd i "kanonhålet". Känns tveksamt att nån skulle släpat ut en kanon i denna terräng, men historien är bra oavsett sanningshalt.

 

Åter vid bilen begav vi oss på inte helt stora vägar mot Lundsbrunn. Visst är det underbart att få se detta rofyllda ekipage vid sidan av vägen!!!!

 

Dags för nästa ravin: Sörboleden 1 var vårt mål och efter en fikapaus vid Dala kvarn begav vi oss ut i den nästan regnskogslika naturen vid leden.

 

 

Vid Sörbo springer två källor fram ur slänten, den ena med järnhaltigt vatten. Den sista hälften av leden går genom blandskog och barrskog åter till Dala. Nätbeklädda brädor, nya broar och trappor gör leden lättare och mer lockande att gå. Det är en spännande vandring för både stora och små med den porlande ån som slingrar sig utmed leden. Vandringen är relativt lätt med undantag för ett par uppförsbackar när man ska upp ur ravinen.

 

 

Efter promenaden hittade vi dessa fina små minaiatyrhus av kända byggnader i trakten. Mysigt!

 

Vi avslutade med några ur denna serie  Stenåsen 20 Granen i gropen

Flera av dem var utlagda i en alldelse underbar skog och vi fick en bra avslutning på en bar dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har vissa problem med mobilens stavningsprogram. Kinnekulle var åtminstone ett av de orden som mobilen tyckte var totalt oanvändbart och i stället föreslogs ordet Linneduk. Nu har den ju i och för sig vant sig vid att jag föredrar Kinnekulle, men hur ofta använder man ordet Linneduk idag när man skriver på sin mobil??

I vilket fall som helst så kommer jag osökt att tänka på just Linneduk när mysten Råängen helt plötsligt visade sig lösbar. När den kom för några år sen så hade vi en messingerdiskussion om nämnda myst på Kinnekulle, då viss förvirring uppstod om varför jag skrev om dukar när vi diskuterade tänkta resmål. Oftast är det ju så när jag skriver att jag inte läser vad som verkligen kommit på pränt.

 

 

Mätta och belåtna fortsatte vi mot Stenbrottet och en väldigt fin promenad runt sjön i botten. Sehr Schön (sjön) är en av de cacherna som släpptes i samband med grilleventet där i våras och vi var överens om att vi allihop uppskattade att de inte hängde längs bergväggarna ett antal meter upp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan knappast göra annat än att gilla detta koncept. Cacher som visar platser man mer än gärna vill komma till, men kanske inte ens vet att de existerar. De där smultronställena som för alltid kommer att finnas kvar i minnet. Att sen tanken med årets tour avsiktligt är så att varje cache kanske tar lite längre tid genom att man "tvingas" söka ledtrådar på den sevärda platsen för att komma fram till slutburken är faktiskt även det något jag uppskattar. Hellre några få riktigt bra cacher än en massa intetsägande jag glömt innan veckan är över. Är det sedan något lekfullt uppdrag man ska utföra blir det ändå bättre.

 

Vi hittade fyra av den nya touren samt två av fjolårets innan jag ramlade i säng på kvällen. Vilka platser det var!

 

När cachesläppet var började vi fundera på vart vi ville. Det fanns ju så mycket spännande så valet var allt annat än lätt.

Jag föreslog då  GeoTourSwe2 - Fången på Kägleholm eftersom dels cachenamnet tilltalade mig samt att jag visste att det skulle finnas en gammal gömma från 2003 någonstans i trakten. Varken jamandcat eller tiger90 hade något att invända så det fick bli vårt mål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helt osannolikt egentligen men ack så kul. Även här gjorde vi gemensam sak i loggandet och platsen samt gömman gjorde att ännu en favvo blev utdelad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ända sen vi var i Örebro på party förra sommaren så har jag vetat att om jag bara får möjlighet så vill jag åka även i år.

Förutsättningarna för att fixa med att köra hela vägen och övernattning var dock inte optimala så vi slog helt enkelt följe med tiger90 som oxå skulle dit. Trevligt sällskap och lift från Mariestad tur och retur är ju aldrig fel. 

Det blev en riktigt bra dag.

Det är rätt svårt att upprepa en sån succé som förra release partyt var, men detta hade man verkligen lyckats med. Ett fantastiskt arrangemang som trots att de var tvugna att byta lokal mindre än ett dygn innan eventet blev väldigt lyckat.

Nästan 300 hade loggat will attend så lokalen var full av glada cachare.

 

 

 

Fyra timmar skulle eventet ta och den tiden bara rann iväg utan att man kände att det blev långsamt, förutom lite på slutet då vi ju alla var sugna på allt nytt och spännande som utlovats ute i länet.

När vi kom välkomnades vi av kaffe och hembakt hallongrotta. Mumsigt. Även lunch i form av baguetter blev vi bjudna på senare.

Sen passade vi på att shoppa lite av allt det nördiga som sannolikt bara geocachare ser sig ha behov av. 

Vi hälsades välkomna och förra årets geotour utvärderades som den succé den blev.

 

 

En föreläsning om Titanic hölls och det verkar vara en spännande utställning. I den välfyllda goodiebag som vi fick, låg en rabattcheck på nämnda utställning som kommer väl till pass i sommar hoppas jag.

För övrigt så låg där lite godis som visade sig vara genomtänkt reklam.

En hallonbåt för nämnda Titanicutställning, en karamell som reklam för open art i sommar och en dödskalle för spökstaden i slutet av oktober. Gott var det iallafall oavsett om det var reklam eller ej.

Det fanns en tipspromenad att gå om man ville det och en "klurrunda" som var riktigt kul så det sysselsatte vi oss med en stund innan årets nya cacher presenterades med tillhörande coin.