Team Sawmill

 
 
 
 
 
 Allt började med ett litet inlägg på FB.
En cache med 100% favvopoäng skulle gå i graven pga rivning. Inte sådäralldelesförlångtbort heller egentligen men att åka och logga själv var en omöjlighet. Äventyret rivstartade nämligen med klättring och det vet nog de flesta att det inte är in starkaste sida, dessutom har jag svårt att köra bil såpass långt själv.
Men då upptäckte jag att konagirl77 var intresserad av att åka. Slängde iväg en liten förfrågan om jag möjligen kunde få följa med och det fick jag. Kul!!!!!
Kl 10 samlades vi på parkeringskoordinaterna till SAWMILL PART II ( CONTINUED ) där vi träffade på självaste CO. Trevligt!!!
 
 
Totalt blev vi ett gott gäng på inte mindre än 9 cachare som sedan hjälptes åt med de olika delarna i äventyret.
Nu spoilar jag hej vilt men CO är tillfrågad och cachen är ju nu arkiverad så det känns helt ok..
Allt började med att hitta koordinaterna till steg 2 som fanns i det lilla, lilla petröret långt däruppe.
 
 
Vädret var väl inte helbra men det gjorde inte så mycket och jag fick nu förmånen att se hur det gick till när det ska klättras med rep.
Först skulle repet på plats och det lyckade efter några försök med jätteslangbellan vars namn jag glömt.
 
 
Förankring och fastsättning innan Rudolf, förlåt S00björn med röda näsan steg till väders.
 
 
 
Såg inte så högt ut nerifrån men uppifrån var det nog allt lite högt trots allt.
 
 
Efter att ha glömt kvar ett repskydd högt däruppe och även lyckats få ner det igen gav vi oss av mot steg 2.
Leta, leta, både högt, lågt och lite mittemellan. Hur svårt kan det vara egentligen för 9 personer att hitta ett petrör??????
 
 
Till slut gav vi upp och kontaktade en livlina som loggat förra veckan. Ser ni det stora trädet sa han.......
 
 
Japp. Helt klart ska det rivas på platsen och trädet hade varit nåt av det första att försvinna och därmed även ledtråden till vart vi skulle sen. Tur att CO var snabb att svara på vårt nödrop och kunde lotsa oss vidare.
Hit in skulle vi.
 
 
Här var vår uppgift att leta efter text skriven med UVpenna samt QRkoder inuti hela det gamla sågverket.
 
 
Jag är egentligen ingen vän av att gå i gamla övergivna byggnader men upplägget att hitta dolda ledtrådar gillar jag skarpt.
 
 
Ord som handduk, ventil, varmt och kallt, tvål hittades och vi kunde ringa in vart vi skulle hitta koordinaterna till slutgömman nånstans.
Oj, vad vi letade. Alla ställen undersöktes både en, två och fem gånger innan de förlösande orden äntligen kom. Så himla bra gömd!!!
 
 
Så skulle det då letas igen. Denna gång efter finalen. Många tankar föddes och förkastades allteftersom de inte funkade. Hinten "användes mycket förr" gav oss bara ännu mer myror i huvudet.
 
 
Till slut fanns den ju bara där!!!!
Mycket bra avslutning, fast hinten föll inte på plats förrän jag kom hem........
 
 
Mycket nöjda återgick vi till våra bilar som stod parkerade strax intill den gamla sågen som brann för sisådär ett år sedan.
 
 
Mycket nöjda och ganska skitiga begav vi oss till Glasets hus för en välförtjänt lunch. Kanske det lyftes på några ögonbryn hos de som var lite mer uppklädda än oss men det brydde oss föga.
Några cacher till blev sedan loggade under det gemensamma nicket "Team Sawmill". Riktigt kul att sammanträffa med ett gäng, mestadels tidigare okända cachare, så här och ha riktigt roligt tillsammans under en dag allt tack vare FB.
 
 
 
 

På spåret mellan Götene-Lundsbrunn

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja så var det då dags för älgjakt igen. För vår del innebar det att leta fram det färggladaste garderoben har att erbjuda samt välja cacher med extra omsorg, allt för att vare sig störa jägarna eller misstas för att vara älg.
Valet föll på Götene-Lundsbrunn nr 21  och det visade sig vara ett bra val.
Tjejligan var idag förstärkt med Konagirl77 som nu flyttat hem till Skaraborg igen. Alltid trevligt att vara flera ute i skog och mark.
 
 
 
Ingen risk att nån tror att vi är älgar........
 
På en ca 5 km lång sträcka på gamla banvallen mellan Götene och Lundsbrunn finns nu 21 cacher utlagda. Läge för en riktigt trevlig promenad alltså. Att det dessutom fungerade alldeles utmärkt att få skogsluft trots älgjakt här gjorde saken ännu bättre.
 
 
Cacherna låg nära banvallen och var allihop lätthittade. Varierande i utformning samt placering och banvallen var även den varierad, ömsom åkrar ömsom skog intill som gjorde helhetsupplevelsen riktigt bra.
 
 
Några bänkar utefter banvallen fanns det oxå om man vill ta en fikapaus.
 
 
Svampar finns det gott om.
 
 
En fängslande upplevelse.
 
 
Vita björkstammar med gula löv är vackert!
 
 
Här närmar vi oss gömman vars hint är kamoflerad och blev väldigt imponerade. Så naturtrogen!!!!
Ända tills den rör på sig och tar med sig kotten högre upp i trädet. Sällan man ser en ekorre på så nära håll som dessutom sitter blixt stilla.
 
 
Ännu en bra dag tack vare några cacher!
 
 
 
 
 
 

Torv på Blacken

 
 
 
 
 
 
Kors i taket. Den blå himlen fanns visst kvar där ovanför alla grå moln som dominerat det senaste. Dessutom passade den på att visa sig en dag då jag var ledig och endast hade träff med tjejligan på programmet. 
Målet för vår tur blev klyftamon.
Så här i efterhand skulle vi kanske satsat på enbart på torvindustrin på Blacken för det är ju alltid kul att kunna slutföra en runda, men på så sätt har vi ju merparten av en trevlig slinga kvar till en annan gång.
Eloseriks burkar brukar vara trevliga, då det nästan alltid medföljer en naturupplevelse på köpet. Enkla petrör som inte kräver massor av energi att hitta. Senaste initiativet är ett försök att få en förbättrad stig med hjälp av 5 petrör och det blev vår start på dagen.
Älskar verkligen denna stenmur väl inbäddad i mossa.
 
 
Så var det då torvindustrin som vi blev visade på ett förträffligt sätt med ett gäng cacher. torvindustri och boställen på blacken #1 Vilken verksamhet det varit här uppe i skogen en gång i tiden! Numera finns nästan inget som gör att man hittar hit eller får historien berättad förutom dessa geocacher. Alltså som så många gånger förr: tänk så mycket man får se tack vare vår underbara hobby. 
Fikaplats visste jag nånstans ifrån att det skulle finnas och här blev jag verkligen positivt överraskad. 
Väldigt välskött ställe.
 
 
 
 
 
Att ta oss från fikaplatsen rakaste vägen till nr 2 visade sig vara en senväg men efter att ha vänt och gått en omväg så fortsatte vi vägen ända fram. 
 
 
Vackra vägbommar är man inte bortskämd med. Här fanns inte mindre än 2 stycken! 
 
 
 
Lite minnen från fornstora dagar.
 
 

Under andra världskriget 1939-1945 kom torvbrytningen igång på allvar och blev en stor industri med tre olika företag och sammanlagt 100-talet anställda.

Bränntorvupptagningen fortgick till i början av 1960-talet och strötorvsproduktionen drevs till 1966.

Krons torvmosse drevs av Johan Kron och söner från 1922 tills förtaget lades ned 1966. I företaget fanns förutom Johan Kron Momossen, sönerna Erik, Karl och Per Kron. Fadern dog 1958 och sönerna fortsatte verksamheten under Per Krons ledning.

Vid torvmossen fanns en ångmaskin, som drev den maskin som bröt torven. Av den torv som togs upp användes det övre lagret till strötorv, medan det undre som var mörkare blev till bränntorv som under krigsåren var mycket eftertraktat. Från mossen där torven togs upp fanns en liten järnväg från riveriet ute på mossen. Torvvagnarna drogs av en för ändamålet ombyggd bil.

Strötorven användes till strö i ladugårdar, bränntorven till bränsle.

Lidköpings torvindustri låg längre upp mot Koflysjön, där fanns under krigsåren affär och matservering.

Skånska Cement i Hällekis ägde den första anläggningen efter vägen upp till Blacken. Andra världskriget pågick och det var svårt att få tag i bränsle till cementugnarna. Man blandade därför stenkolen med torv.

De flesta grabbarna i trakten jobbade på sommarlov med att vända och stapla torven så att den torkade. Förutom tungt arbete fanns mycket huggorm på mossarna.

Det bodde många familjer här uppe i skogen.

En söt liten groda. Kan det månne vara en förklädd prins?

Efter nr 4 var vi nöjda för dagen. Tiden gick och vi var alla rätt trötta och tur var det att vi vände för nu hade den fina blå blivit mörkgrå och börjat läcka allt mer. 
Vi kommer tillbaka efter älgjakten!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Spårön Bockarmen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det drar ihop sig till att börja planera inför LKE18 och när vi nu ska på möte i Lidköping är det ju lika bra att passa på att försöka geocacha lite innan oxå.
Som så ofta innan dessa möten hamnade vi på Kållandsö. Denna gång på Spårön, som tack vare sina bommade vägar kan räknas som en i princip bilfri ö. Detta innebär ju även att det tar sin lilla tid att logga de förhållandevis glest utplacerade cacherna där.
 
 
Ett tjugotal cacher finns där och vi valde att satsa på den nordöstra delen av ön, dvs bockarmen och de på vägen dit. Allt som allt landade stegräknaren på nästan 10 km, men med tanke på att terrängen inte helt inbjöd till långa kliv tror jag det var nån kilometer kortare.
Hur som helst, en tredjedel av öns cacher blev loggade och vi fick en riktigt bra promenad.
Resten av cacherna kommer sannolikt räcka för ytterligare två turer hit. Kul att ha något att se fram emot i dessa tider då det tyvärr publiceras allt mindre cacher.
 
Bockarmen är ett Stiftsreservat med en storlek på cirka 19 ha. Reservatet förvaltas av Skara stift med syftet att rädda och bevara de höga naturvärden som framförallt är knutna till de gamla ekarna och lindarna.
Blå leden går genom området och den södra passagen ut till Bockarmen går till att börja med över vassbevuxen våtmark. Detta bekymrade oss en aning men visade sig vara hur lätt som helst att passera. Torrt och fint trots den senaste tidens myckna regnande.
På andra sidan våtmarken möttes vi av denna vackra vy vid  Spårön #Bockarmen Syd 
 
 
 
Såklart blev detta dagens fikaplats, även om vi valde att sätta oss i solen på andra sidan klipblocket med denna fina utsikt i stället.
 
 
 
Dagens fikaryggsäck innehöll detta. Gott, gottigottgott!
 
 
Stigen fortsatte över klippor, rötter och stenar och det kan inte ha varit helt lätt för de som valde att ta cykeln med längs stigen.
En fikaplats till fanns det!
 
 
Många vackra vyer blev förevigade. Jo, jag vet, jag gillar, vatten, klippor och mossa.....
 
 
Många klagar på att petrör är ett hopplöst och trist inslag i geocaching, men jag har svårt att hålla med. När man hittar ett petrör på en sån här plats är jag väldigt tacksam över att någon tagit sig tiden att placera ut det på en sån fin plats som Spårön #Bockarmen Norr 
 
 
Promenaden fortsätter och vi får en DNF. Men i stället fick vi ett annat Found.....
 
 
På slutet kom även solen fram, temperaturen steg och vi kom åter till bilen, mycket nöjda med en fin promenad.
 
 
 
 
 

CITO i Tibro

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Att städa tillhör inte någon av mina favoritsysselsättningar. Ändå tillbringade jag en del av dagen med att göra just detta. Inte för att det var tvunget utan bara för att jag faktiskt ville.
Titti ordnade event och event är ju alltid kul. Faktiskt är det första gången jag lyckas kunna komma på ett event signerat titticc, de har hittills alltid sammanfallet med nåt som gjort att jag inte kunnat, men idag var kalendern tom och det var tillsammans med jamandcat och Lacksen som färden styrdes mot Tibro. 
 
EO hälsar oss välkomna!
 
 
Sen var det städning som gällde. En del tog det extra seriöst, för hur vanligt är det att städa iförd vadarbyxor?
 
 
Väluppfostrad vovve som städar hon med!
 
 
När vi kände oss färdiga blev det återsamling.
 
 
Nog hade vi hittat en hel del skräp på rätt kort tid.
 
 
Fika gjorde vi såklart det med, precis som det stod att vi skulle göra i eventnamnet, men där tog jag inget kort. Samtalet runt bordet var trevligt och tiden rusade iväg.
En liten burk ville vi logga innan vi gav oss av hemåt och det blev The Mob.
En mycket trevlig avslutning på en mycket trevlig eftermiddag!
 
 
Kan nog lugnt konstatera att groupie inte min starkaste sida när det gäller foto......
 
 
 
 

Lycka i regn och kyla

 
 
 
 
 
 
 
 
På vägen upp till Hökensås började det regna. När temperaturen dessutom inte orkar över 7 plus så var ju inte lyckan självskriven. Men detta hindrade oss inte nämnvärt och det blev en blöt promenad längs Kapellstigen 1
som dessutom gav oss många skratt. 
 
 
Titticcs logg för slingan följer här:
"En dag då vi Izzie och våra gps:er ville rasta.
Jag och Bojip oss i bilen kasta.
Till Hökensås vi styrde bilen.
efter att vi kört in gpx-filen 
CO är hemma med ett ont knä..
Men ändå vi ville ha henne mä'
Så en slinga av jamandcat vi idag letat opp.
Efter denna promenad i regn vi tog oss ena kopp.
Fikat blev vid Björnsjön under vindskyddets tak..
Gömmorna var helt i min smak.
Lite klurande för att finalen nå.
Tur att mobilen med mr. google var på"
 
 
Kapellstigen går mellan Hökensås semesterby och blåhults kapell och trots att den emellanåt går väldigt nära vägen ger den ändå en riktig skogskänsla. Lättgånget var det på omväxlande skogsväg/stig och på sina håll fanns det soffor att vila på om behov finns samt skyltar med små tänkvärda citat.
 
 
Skratten då? Jo, de bjöd Izzie på till stor del. Att någon kan vara så geuint lycklig trots att regnet häller ner och att det är allt annat än varmt.
 
Först var det kamp med en pinne modell alldeles för stor.
 
 
Efter en stunds lugn promenad kom ett riktigt "stollaryck" av lycka. Svårt att låta bli att skratta när livsglädjen är så stor. Fram och tillbaka, runt och upp och ner, om och om igen på bara några minuter. 
 
 
 
 
 
 
Efter det var allt lugnt igen tills vi hamnade vid detta korta "dike"
 
 
Självklart var det jättekul att kasta sig ner och springa fram och tillbaka, upp igen för att sen åter ner igen. 
 
 
Tänk att man kan ha så kul i ett dike! Fast man kanske måste vara valp för att gilla det?
 
Svampar såg vi många och lite fick följa med hem. Fast just denna fick stå kvar!
 
 
Åter vid kapellet var vi våta men glada, ännu en fin slinga av jamandcat loggad och nu var det bara fikat kvar.
 
 
Det fick bli vid Björnsjön denna gång och det var riktigt mysigt att sitta under taket och höra regnet smattra utanför.
 
 

Resa till Resville

 
 
 
 
 
Resville kvarnby är en plats jag upptäckt tack vare en liten plastburk för sisådär fem år sedan. En jättefin plats som vi återkommit till några gånger under dessa år, varje gång tack vare att det kommit just en ny liten burk i närheten, alternativt att vi sökt en fin fikaplats.
Denna lördag var det event som gällde. Caching - Att hitta det dolda och tillsammans med jamandcat, Lacksen och MAN33 styrde vi en bil från Skövde till nämnda lilla by, eller "Sveriges vackraste hôla" som arrangörerna själva säger.
EO NekoWeirdo hälsar oss välkomna.
 
 
 
Solen kommer fram en stund medans vi delger varandra fina platser och kul cacher vi kan rekommendera.
 
 
 
För visst är det så att man får se massor när man geocachar! Ett utmärkt sätt att turista på var vi alla överens om och när mysten Resvilles historia släpptes visade det sig vara just en sådan som är perfekt för turistcaching.
 
Många frågor skulle besvaras, bl.a skulle vi räkna stenar, trappsteg och fönster, men även hitta en vägvisarsten. Uppgifterna kändes lite många till att börja med, men det var inga svåra frågor, och vi var ju några stycken som hjälptes åt. På det stora hela en mycket trevlig myst!
 
 
Nu är alla frågor besvarade och då tog räkningen över.
 
 
Dagen till ära invigdes en naturstig här i byn där leader haft ett finger med i spelet. Frågorna tog oss även på en promenad längs den och det visade sig vara en riktigt fin led med vackra vyer och inte mindre än två fina fikaplatser.
 
 
 
 
 
När vi kom tillbaka till kvarnen igen var det fullt med folk som väntade på den officiella invigningen av naturstig och turistsatsningen som gjorts i byn. 
Vi satte oss för att packa upp vår medhavda fika på andra sidan Flian och njöt av en ännu trevlig tur.
 
 

Bättre än E4 hem

 
 
 
 
 
 
 
 
Jag ligger efter nu. Det vill säga jag har inte hunnit blogga om allt jag vill berätta om, men det har varit mycket annat så ja, bättre sent än aldrig.
Denna gång är det dags att berätta om vår hemfärd från Linköping och visst är det mycket trevligare att åka mindre vägar än att ta de där stora europavägarna. Speciellt som vi ju faktiskt hade dagen på oss och inget tid att passa.
Första stopp söder om Linköping blev Mutebo-Aspnäs Miniatyrjärnväg.
Väldig söt järnväg!
 
 
 
 
Jag gillar ju rundor, speciellt om de är natursköna och valet föll på Viggebyrundan #1 denna gång.
En väldigt fin runda, som vi valde att bara logga hälften av, något som senare skulle visa sig vara ett riktigt bra val. Det är ju det där med tiden. Den går alldeles för fort när man är ute på detta sätt.
Svamp finns det gott om i skogarna nu.
 
 
Rundan var väldigt sjönära med massor av vackra vyer och det är aldrig fel.
 
 
 
Hm, har vi gått fel????
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter promenaden ville vi ha en fin fikaplats. Brokind visade sig vara ett verkligt bra val.
 
 
 
 
 
 
En cache på en vacker plats från 2003 följdes av ytterligare en från samma år, även den på en fin plats.
Extra kul var att originalloggboken var i mycket gott skick efter nästan 14 år ute i skogen!
 
 
 
 
 
Visst är det lite trist att sommaren är slut men även hösten har mycket att erbjuda, inte minst fotografiskt.
 
 
Vi hade ett gäng grader att släcka åt Titti så självklart hamnade vi längs en väg där det finns en massa pussel lösta. Så vackert och rofyllt på ett av ställena vi parkerade vid.
 
 
Assjös Gågata var en oväntad plats! Mycket häftigt att gå i "gågatan"
 
 
 
 
 
Många svampar såg vi denna tur, undrar ändå om inte blomkålssvampen var den maffigaste.
 
 
Några kyrkcacher blev det ju såklart oxå. Norra Solberga gamla kyrka imponerade på mig, främst pga att både den gamla och nya kyrkan låg så nära varandra.
 
 
Det utlovade regnet hade nu börjat falla alltmer och vi var nöjda för dagen och styrde åter hemåt igen. Ca 10 mil längre var vår lilla omväg, men oj, så mycket roligare!
 
 
 

I Linköpings närhet

 
 
 
 
 
 
 
 
Vi har ju numera en östgöte i familjen. Äldste sonen flyttade till Linköping i augusti för att börja läsa teknisk fysik och nu hade han varit hemma för att göra det sista inför uppkörningen. 
Med ett nytaget körkort var det så dags för skjuts tillbaka igen. Eftersom jag haft svårt att köra bil längre sträckor det sista frågade jag Titti om hon kunde tänka sig att agera privatchaufför. Det gjorde hon gärna så självklart blev det lite caching på vägen hem. Massor av kort togs så denna tripp får bli i två delar pga det.
Första stopp på tisdag em blev vid Rudestams cafe där körkortsfirarfika intogs. 
 
 
Jättefin plats och ett supermysigt cafe och visst har jag varit här förr.
 
 
Den gången ålade vi under älgstaketet runt äppleodlingen för att komma till Kvigsåsen
 
Framme i Vallastaden var expot slut för dagen och sonen vinkades av och vi kunde gå in på området utan att betala inträde.
 
 
Blir mer och mer förtjust i området för varje besök här. Speciellt runt ån tycker jag det är riktigt fint. Nu finns här dessutom tre nya cacher som såklart fick besök av oss. På första parkett i Vallastaden var en av dem.

 
 
 
Nu börjar det mörkna och vi åker mot Ljungsbro där vi ska övernatta på vandrarhemmet. 
En kvällspromenad ner till Göta kanal hann vi med och för ovanlighetens skull var det en tripp utan en enda logg.
 
 
 
Morgonstund har guld i mund och det stämde verkligen denna dag. Klarblå himmel och sol gör vem som helst på gott humör. 
 
 
 
Vi tog en morgonpromenad i skogen strax intill och hittade två multi som båda två var riktigt bra. (Ljungsbrorutor #14 och Pyssel i Ljungsbroskogen #2)
Nöjda återvände vi för att äta frukost innan vi körde hemåt igen. Definitivt inte närmaste vägen såklart för vem vill åka E4 när gps är med? Men det är en annan historia som kommer i nästa inlägg.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bland monster och troll

 
 
 
 
 
 
 
Allra finaste tjejligan har haft begränsade möjligheter att träffas det senaste. Vi har alla varit förhindrade att ses pga olika skäl, men nu äntligen skulle vi få till några timmar tillsammans, en fredag em i förra veckan var enda möjligheten.
Jamandcat stod för fikaplats hemma hos sig, och innan dess bidrog hon med några riktigt fina gömmor.
I bergakungens salJocko-Ma  och de andra i "trollskogen" utanför Fröjered bjöd på en fin skogspromenad samt även några trevliga gömmor, just på trolltema.
 
 
Skogen vi gick genom var helt underbar, fast så är det ju en gammelskog oxå.
 
 
Titticcs nya familjemedlem Izzie var yster och bidrag emellanåt att Tittis vandring blev oväntat krokig.
 
 
Underbart med denna glada vovve i sällskap.
 
Efter fika och prat hos Malin övergick vi till monstren. Monsterous och den helt ljuvliga multin Tjena alla monsterdiggare! Så kul sätt att hitta koordinater till finalen. Här kommer det ingen bild för dessa monster vill man se på plats.

Vild, vacker vänerkust

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag tycker inte att det är speciellt ofta som nån av mina cacher behöver servas men nu var det inte mindre än tre stycken på Kinnekulle som behövde tittas till. Därför passade jag på att ta en liten tur dit på veckans lediga dag. 
Det är ju ovanligt lågt vattenstånd i Vänern och hela sommaren har jag önskat att få ta en strandpromenad och uppleva detta. Nu var ett gyllene tillfälle till även detta och då det kommit några nya cacher i längs sjökanten i närheten av min egen Grottan  så blev det även lite loggar där som nu är signerade av bojip.
 
 
Utsikt Vänern är en av dem. 
Kusten här är verkligen vild och vacker med dramatiska stup längs stigen.
 
 
 
 
Med tanke på hur jag senare fick se hur det ser ut under så kändes stigen ändå mer spännande.......
 
 
 
 
Trodde först att grottan vid min cache var den enda grottan som fanns men så var ju inte fallet.
 
 
 
Nere vid  vattnet fick jag uppleva lite sjöbottenvandring och det var en mäktig upplevelse där det gällde att hålla tungan rätt i mun. Vissa, av vattnet rätt blankslipade stenar, var snorhala.
 
 
 
Ovanför här går stigen.....
 
 
Helt klart märktes det att fler tilltalats av de släta stenarna på stranden.
 
 
 
 
Efter den första "strandpromenaden" smakade det gott med ostmacka vid den lilla grillplatsen.   
 
 
Efter det tog jag ytterligare en stenig promenad till Sjökanten #1 och följde givetvis just sjökanten till granncachen. Även detta en mycket fin naturupplevelse. 
 
 
Blev några fina timmar i eget sällskap tack vare några burkar som behövde service.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kaffe utan dopp!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
I fyra år har vi nu haft event på Hökensås i slutet av augusti. Så även detta år. Hökensås - Kaffe utan dopp 
Jag är ju som nog de flesta vet väldigt svag för just denna ås och så här års är den extra fin när vår landskapsblomma ljung står i full blom.
I år valde vi en eventplats med möjlighet till tak över huvudet och det visade sig vara ett klokt val. Trots att det var kaffe utan dopp höll det på att bli med dopp, fast uppifrån.
Vaknade på morgonen av hällande regn, men lagom till cachesläppet höll det upp. Härligt, men säg den glädje som varar, för lagom till eventet började det regna igen.
När vi parkerat hade eldningsansvarig U+L&CO redan grillen igång och de första deltagarna hade kommit och tycktes inte bry sig om det som föll uppifrån.
 
 
Snart blev parkeringen välfylld och så oxå eventplatsen.
 
 
 
Då öppnade sig himlen ännu mer.......
 
 
Vindskyddet blev snabbt lite mer välfyllt en stund innan regnet avtog igen.
 
 
Mycket prat som vanligt på event och jag hoppas att alla trivdes.
 
 
 
 
 
Sen blev det gruppfoto.
 
 
Jättekul att så många kom!
 
Deltagarna försvann en efter en för att snart återkomma igen, för att studera lite klotter bl.a. Björnsjöns kortbox fick några besök den dagen!
 
 
Efter eventet ville vi ju oxå logga några väl valda cacher.Vårt första val blev Vindskyddet på Hökensås 
 
 
En fin plats och en lagom och kul utmaning.
 
 
Som avslutning passade vi på att ta en kort promenad vid Lövsjön N 
 
 
 
 
 
En fin avslutning på en fin eventdag.
 
 

En efter en med utsikt.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äldste sonen har flyttat hemifrån, ända till Linköping och det kommer såklart att krävas ett antal resor dit framöver. Igår var en av dem och självklart så behövs ju en bensträckarpaus längs vägen. Finns det då ett antal cacher att logga som dessutom kan tänkas bjuda på vacker natur är det extra tilltalande.
För inte så länge sen kom denna serie cacher om 20. #1 Kråkeryd - Sväm P P F
Jag har varit i Kråkeryd förut och anade att längs den slingan här kunde det vara fint.
Så sant det var.
Pga en felnavigering som gjorde att tiden blev knappare än tänkt så blev det en något raskare promenad än önskat, men vilken promenad!!!! Så vackert där vid vätterbranten.
 
 
 
Vi loggade nr 1-5, mer fanns inte tid till men jag lär återvända hit, fast då utan att passera genom Gränna.....
Lite bilder från promenaden.
Tänk att vara får och gå här och beta.
 
 
Molnen dra ihop sig söderut och det blir tryckande varmt ett tag. Stegen skyndas på ytterligare en aning, för blöta vill vi inte bli.
 
 
Norrut, mot Omberg, ser himlen mycket mer välkomnade ut.
 
 
Ljungen blommar på den sannolikt rätt magra jorden.
 
 
Stegen var rätt lättvandrad förutom vid ett tillfälle mellan ettan och tvåan men inte heller den biten vållade några problem. 
 
 
Åter vid parkeringen var fåren samlade vid träden i hagen strax intill. Kanske det förberedde sig för regnet som var i antågande? Vi klarade oss iallafall utan att få en droppe på oss.
 
 
Dessa cacher gav oss en riktigt fin naturupplevelse. En och annan en undersöktes lite noggrannare, gemensamt för dem alla var den vackra utsikten.
 

Hultåsen runt

 
 
 
 
 
 
 
Arnebr är en klurig CO och att logga gömmor av honom brukar oftast ta sin lilla tid.
Idag hade vi några timmar på förmiddagen som kunde ägnas åt caching och målet blev då Hultåsenrundan 1 -  Hultåsenrundan 12.
Vi parkerade vid nr 1 och trodde oss ha såpass tid på oss att vi kunde utnyttja apostlahästarna lite som förflyttning mellan några av gömmorna. Började därför med nr 4 och gick tillbaks mot bilen. Så lätta gömmor det var sa vi efter fyran och trean. Så brukar det sällan vara.
Det fick vi minsann oxå erfara senare att så var det inte heller. Av 12 blev det av ren tur bara 1 DNF till slut, men oj så vi letade på flera av ställena.
Hultåsen är en riktigt fin slinga som nog är tänkt som en bilrunda. Parkeringsplatser finns det bra vid allihop. Jo, tiden drog iväg så vi fick övergå till bilcaching efter den inledande promenaden.
 
 
Vid nr 5 var den visst borta och flyttad till ny plats för nån dag sen, men kör man med gammal PQ så blev det så att vi letade efter den gamla som inte ens CO hittat.
Men hittade det gjorde vi. Alltså den gamla, som vi höll på att trampa på där den låg helt öppet på marken bland en massa komockor. Den nya hittade vi dock inte, fast den letade vi ju inte efter heller.
Publiken hade vi oxå, på rätt sida staketet.
 
 
 
Fikaplats fick bli vid Ölmestorps hage, där vi hittade en stor sten som passade utmärkt att sitta på.
 
 
Utsikten över en stubbe var faktiskt inte helt fel den heller. Denna stubbe var ju faktiskt rätt fin för att vara stubbe.
 
 
Bäcken bredvid saknade varje uns av vatten denna torra sommar.
 
Så var vi då framme vid slutet och det var visst här man skulle fikat. Jättefin plats!
 
 
 
Undrar lite om varför det är spångar under bron, men det finns säkert en anledning. En vacker plats som avslutning och en bra avslutning på denna förmiddag.
På återvägen, med tidsbristen hängandes över oss påbörjade vi multin vi aldrig tidigare har hunnit med de gånger vi besökt trakten. Jättastenen
 

Denna stora sten som syns från steg ett har alltid varit ett landmärke för ortens folk.

Det sägs att jätten Rane kastat denna sten som hämnd för att blivit lurad på betalningen

vid kyrkbygget i Ransberg. Han ska ha stått på östra sidan av Örlen och kastat stenen.

Men stenen slant i handen och hamnade här.

Jodå, nu är vi halvvägs iallafall och vet vart vi ska leta vid nästa besök. För inte hann vi med att logga den denna gång heller. Det är ju som så att arnebr-cacher alltid tar lite längre tid än man trott.


Tiveden tur och retur

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Dags för veckans geotur. Denna gång var vi förstärkta med två kryckor efter ett missöde i trollskogen. Trots detta gav vi oss av mot vilda vackra Tiveden, men det var såklart inte vandring som stod på programmet denna gång.
Första stopp blev Undenäs Domarring, en vacker plats som absolut förtjänar en cache. 
 
 
Valet föll sen på en trail som lättast tas med bil där Kvarnsjön-Bocksjön "Röret" var första cache för oss.
Flera vackra platser passerade vi men det var inte helt lätthittade cacher, främst pga att koordinaterna inte ville samarbeta helt med våra gpser.
 
 
 
Efter 13 loggade cacher var vi fikasugna, men vi stoppades av en brandbil som höll på att plocka ihop slangar vid sidan av vägen. Skogsbrand. Vilken tur att det inte blev värre än så här.
 
Dagens fikaplats blev vid parkeringen där de flesta vandringsleder startar. Vi hittade en ledig plats där vi fick vara helt ensamma. Skönt!
 
 
Huvudmålet denna dag var GeoTourSwe2 - Tivedstorp 
Tivedstorp är en by mitt inne i Tiveden, en sägenomspunnen skogsbygd på gränsen mellan Västergötland och Närke. 
Tivedstorp togs troligen upp på 1630-talet av finnen Hindrik Hindriksson, kallad Lill-Hindrik. Han omnämns 1642 som boende i en "stockestuva på skogen". Stugan var placerad mot det stora flyttblocket utmed gångvägen till dagens kaffestuga.

Vid storskiftet år 1800 hade byn sex gårdar med totalt ca 65 personer. År 1842 genomfördes laga skiftet i byn, varvid ägorna samlades mera och vissa gårdar flyttades ut. Ägorna mitt i byn fördelades på nio gårdar.

Som mest har det bott ca 100 personer i byn i början på 1900-talet. I mitten av 1900-talet avfolkades byn som en följd av det isolerade läget, dålig väg och avsaknad av elektricitet.
Mitt i denna välbevarade, genuina miljö kan man idag dricka en kopp kaffe eller stanna en längre tid för att bo i trivsamt vandrarhem.
 
 
 
 
 
 
 
Nöjda efter att ha strövat omkring i denna fina miljö tog vi en liten omväg mot Ösjönäs. 
"DUST 2010". Vilken vacker plats!!!
 
 
 
Så var det då dags att fara åter hemåt igen men först fika vid Tåtorp där multin Färggömman startade.
Nu hade det utlovade regnet börjat falla och vi avnjöt kardemummabullar inne i växthuset under vinrankor. Riktigt mysigt. Multin var kul den med och som tur var gick det utmärkt att logga även den med bil, då dropparna blev alltfler.
 
 
En härlig tur fick vi. Tur att det finns cacher att logga även  om man har kryckor i sällskap. 
 

Om

Min profilbild

bojip

Trebarnsmor, IVAsjuksköterska och "skogstokig" geocachare. Alltid på jakt efter nya smultronställen

RSS 2.0