Tjejligan på kul kulturtur!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Skåneträff igen! Denna gång var målet Sjöbo och såklart ville vi ju dit. Extra kul var att även Malin följde med i år.
Hitta.se trodde det skulle ta 3 timmar och 57 minuter att köra dit. Det gjorde det INTE! Vad gör då tre tjejer på väg till Sjöbo som gör att resan dit nästan tar 13 timmar?
De som känner oss är väl inte förvånade, för det blev några stopp längs vägen. Även några fikapauser på tre helt fantastiskt fina platser.
Vi konstaterade dock att skomakaren, han får kort semester i år, för vi såg både hägg och syren på resan ner.
 
 
Första stopp blev Getaryggarna och Kroppsjön
 
 

En vacker plats med en trevlig earthcache samt en fikaplats med en cache där det redan satt folk. Men de som satt där visade sig vara väldigt hjälpsamma.
Min logg för earthcachen:
Den här fick vi faktiskt svaret av från ovan😁😁😁😁.
När vi kom till platsen var fikabordet upptaget så vi började med denna eftersom paret vid bordet verkade vara på väg att ge sig av. Tre glada tjejer på tur var kanske inte så tystlåtna i sina funderingar om fenomenet på platsen så när vi var klara och paret fortfarande inte åkt beslöt vi oss för att försöka förklara vårt något skumma beteende. 
"Är ni studenter?" blev då frågan. Hm, hur kan man tro det om oss???
Nåväl, mannen visade sig mycket påläst i ämnet och sån information blev vi inte ledsna för.
 
 
Utsikten från fikaplatsen var riktigt fin. Kan inte låta bli att förundras lite över formen som öarna bildar.
En groupie blev det även på platsen, inte är vi riktigt oss lika. Kanske man skulle ha en selfiepinne?
 
 
Vi for vidare och hamnade vid gamle kvarn
 
 
Här hade vi tänkt fika men bristen på skugga samt den stora mängden pollen i luften gjorde besöket kort.
men på så sätt hittade vi en ändå bättre fikaplats. Äventyr i Sälleberg Vilken vacker plats!
Multin insåg vi att det inte var aktuellt att ens överväga att försöka oss på. Vem orkar klättra i träd när termometern visar 28 plusgrader?
 
 
 
Pizzabullar på denna ljuvligt vackra plats i allra bästa sällskap. Kan knappast bli bättre!
 
 
Sagomuseet i Ljungby har placerat ut en massa cacher som vill visa platser som berättats om i folktron. Om det tycker jag. Mikkel i Långhult var en riktig sagoberättare och han har fått denna fina minnesten uppsatt vid Kuggaberg.
 
 
Lille Petter-Johans Stuga var en riktig pärla som jag helt missat utan cachen på platsen.
Här bodde 130 cm långe skomakaren Lille Petter-Johan tillsammans med sin betydligt längre hushållerska.
Allt var avpassat för den lille mannens längd och det var en mysig plats. Får förmoda att hushållerskan kanske hade visa ryggproblem efter att ha bott i stugan ett tag.
 
 
 
 
 


 
Från ett kulturställe till ett annat, betydligt mer känt. Linnés Råshult och en mycket bra myst  The Linnaean Herbarium
 
 
 
 
 
 
Insekter och fåglar visade sig vara lite större här än hemmavid.....
 
 
 
Vi fick anledning till en fin promenad ut i hagarna och fick stifta närmare bekantskap med denna nyfikna invånare.
 
 
 
Dags för fikapaus nr 2 och det blev här vid  De-12 Länsmanbostället. Ännu en riktigt fin plats!
Hembygdsgårdar, undrar hur många sådana jag besökt under min tid som geocachare?
Men ett är säkert, oftast är det bra fikaplatser och mysiga platser.
 
 
Äntligen får vi lukta på liljekonvaljer!!!
 
 
Vi far vidare och hamnar vid Vinterhyttan, och närbelägna Grave-field
 
 
Man skulle ju kunna tro att vi nyss fikat, men så var inte fallet, vi hade sysselsatt oss gott ett tag emellan, så nu var det dags för dagens sista fikapaus.
 
 
 
Temperaturen faller så sakteliga och nu vill vi för första gången under dagen sitta i solen. En härlig dag är snart till ända och vi är kulturladdade som få.
När resan är halva målet kan det visst ta 13 timmar att köra till Sjöbo.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gröneskog

 
 
 
 
 
 
 
Så sanslöst grönt och grannt det är ute nu!
Naturen försöker på nåt sätt alltid överträffa sig själv så här i maj månad. Vart man än tittar så grönskar det och många av årets vackraste blommor är som finast just nu.
Så var det då tisdag igen och varför inte försöka satsa på en liten tur till finaste kinnekulle?
Titticcs runda  #01. Gröneskog Starten.. var den som blev vårt huvudmål.
Jag har gått i delar av naturreservatet tidigare så jag visste till viss del vad som väntade, men Titti hade hittat en möjlighet att göra det hela till en runda som sammantaget blev riktigt, riktigt bra.
 
 
Det är en mycket annorlunda miljö man möter i reservatet, där spåren efter människan är tydliga.
 
 
 
 
Bilderna nedanför är i närheten av #12. Gröneskog Passaget..
 




 
Underbar plats.
Annat som är underbart var också alla blommor. Liljekonvaljerna har stora knoppar.
 
 
Även gullvivor, violer och körsbärsblom hamnade framför mobilens kamera
 
 
 
 
Vi fortsatte vår vandring och kom så in i själva brottet. Tanken är att man ska gå leden motsols, men vi råkade göra fel stigval, därför blev det som det blev. Men rundan är minst lika vacker åt det hållet.
 
 
 
 
Från en vacker plats till en annan. Munkängarna med sina enorma mängder ramslök.
 
 
Gulsipporna blommade men än var det bara knopp i ramslöken.
 
 
Vi hade en cache ologgad här som vi letade länge efter när vi var här förra gången. 
Att man kan bli så glad över att hitta ett petrör egentligen, men det var precis det vi blev när Malin riktigt snabbt fick ögonen på den denna gång.
 
 
Efter en som vanligt mycket god lunch på kinnekullegården körde vi mot #2.. Mystik i skogen..
 
 
Storslagna planer att utvinna olja fanns här en gång. Idag finns bara ruinerna kvar som ger en mycket mystisk miljö. 
Om dagen blev bra? Ja, såklart den blev, det är svårt att få en geotursdag att inte bli bra.
Kan bara rekommendera gröneskogsrundan, enkla petrör men miljön......Underbart helt enkelt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett enda stort hav av vitsippor i Hadängs lövskog

 
 
 
 
 
 
 
För några år sedan bildades ett nytt naturreservat i trakten, nämligen Hadängs lövskog.
Då jag sedan länge visste att Kaffebackarna strax intill var känt för sina mängder av vårblommor så lär ju det som ett synnerligen trevligt ställe at åka till, men det sas att det var ett reservat helt utan stigar så dit har jag alltså inte kommit.
Inte förrän häromdagen, då det för några veckor sedan släpptes en hel serie just här.
Hadängs Lövskog Parkeringen är den första i serien.
Meningen var att hela tjejligan skulle försöka träffas, men små sjuka barn är svåra att lämna ensamma så vi blev bara tre plus Tallulah, men trevligt, det hade vi ändå.
 
 
 
Hela reservatet var helt täckt av miljoner och åter miljoner vitsippor. Helt underbart! Även en och annan blåsippa fanns kvar. Det märks att våren varit kall hittills. Just denna dag var inget undantag, det var inte läge för vårjacka utan mössa och vantar fick ingå i utrustningen för att vi inte skulle frysa
Det fanns nu en riktigt fin stig som var lätt att följa, sannolikt är den markerad efter att reservatet bildades.
 
 
 
Många höjdkurvor var det och valet vilken håll vi skulle angripa dem var inte helt lätt. Tror vi gjorde helt rätt då vi valde att avsluta med  Hadängs Lövskog Bänken, inte minst eftersom det var en fin plats att fika på.
 
 
Väl uppe på berget öppnade sig skogarna och underbart vackra beteshagar visade sig. Här har det legat ett torp en gång. Fin plats att bo på men man kan undra hur de tog sig dit.
 
 
 
 
Så var det då dags att vända neråt igen. När tjockt träd blockerar leden så sågar man helt enkelt en port i det.
Smart!
 
 
Så var vi då nere vid bänken, där vi avnjöt det som ryggsäckarna innehållit.
Lyssnande på bäckens porlande strax intill kunde vi inte ha det bättre.
En sanslöst vacker natur och en trevlig cachingrunda. Vad mer kan man önska av en onsdag?
 
 
 

Fågel, fisk och mittemellan

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fågel är första cachen i en serie av fyra i ett smått osannolikt backigt landskap, inte alls långt från min hemby Hångsdala. Trots att jag bott rätt nära i mer än 20 år var det ett ställe jag inte visste fanns.

CO skriver: "Ta alla 3 i ett svep med rask språngmarsch så har du gjort en prestation" och det kan jag bara hålla med om.

Vilka höga backar och ännu djupare dalar!!!! Bilderna gör på inget vis rättvisa på alla höjdmetrar som vi erbjöds att övervinna här.

Utsikten från fågel här nedanför.

 
Mittemellan var oxå mycket riktigt mittemellan topp och dal.
 
 
Inlandsisen måste ha härjat vilt i trakten för hur kan det annars ha blivit så här?
 
 
 
Bilcache erbjöd lite skog och en bil som nog inte har används på väldigt länge. Vägen var helt klart i bättre skick.
 
 
När vi står där börjar det falla stora tussar från skyn. Snö.....I maj.......
 
 
Jodå, vi tog stigen hem.... eller åtminstone vägen från fisk.
 
 
Fikaplats hittade vi dock inte. Det fick bli ett stopp vid Suntak med sin fina hembygdsgård. Ett bra slut på en strapatsrik liten geotur
 
 

Dagen då björkarna slog ut

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var dags för uppföljningsmöte med crew efter det stora eventet. Vädret var fantastiskt så vi planerade in för en dag med lite äventyr innan.
Valet föll på Kållands invallning 1 - Starten, en serie som  släpptes just i samband med LKE17.
Ett bra val, i fin miljö, något som det ju oftast brukar vara när CO är i farten.
Under den första delen av 1800-talet utvecklades jordbruket snabbt och behovet av jordbruksmark ökade. Där det växte skog bröts ny mark för åkrar. Detta räckte dock inte till utan man sökte andra lösningar härute på Kålland. På den tiden växlade Vänerns vattennivå mycket (upp till 2,5 m) och påverkade den odlingsbara marken i mycket hög utsträckning. Man började undersöka möjligheterna att bygga vallar mot Vänerns vatten på ett antal lämpliga platser. Under senare delen av 1800-talet och början på 1900-talet genomfördes ett antal torrläggningsprojekt såväl här på Kålland som på Kållandsö. Det handlar om ett 15-tal av vilka de flesta fortfarande är i bruk. Denna invallning har under senare tid förbättrats med den nord-sydgående vallen mot slutet av promenaden.
 
Här går vi på den äldre delen av invallningen
 
 
Vackerhet skymtade mellan all vass
 
 
Den här delen av invallningen visade sig oxå vara rik på orm.
Eftersom de hade gula fläckar och ringlade undan snällt bekymrade de oss inte så mycket.
 
 
Tänk om alla kottar vore så här fina?
 
 
Vid Kållands invallning 6 - Naturvård fick vi chans till lite vänerutsikt. I efterhand så hade denna plats varit mest optimal att fika på. 
 
 
Nu blev det i stället fikapaus med problemlösning på var sin sten innan bonusgömman.
Måste erkänna att detta inte är något jag brukar fundera speciellt mycket över annars......
 
 
 
 
 
Vacker väg vi vandrade på. En synnerligen informativ runda, fanns mycket matnyttig info i cachebeskrivningarna om detta spännande område.
 
Under tiden vi gick värmde solen gott och det var nästan så det kändes att just denna dag slog björkarna ut.
 
 
Vi fortsatte till en annan del av kålland där vi fick brottas med allehanda andra problem jag inte direkt brottas med i vardagen. Som tur är så har jag en son som är duktig på hallonpaj, det hjälpte oss en bit på väg iallafall. Digital trafikstockning är en otroligt välbyggd cache, men då den var alldeles för komplicerad att lösa blev totalupplevelsen tyvärr inte en favorit.
 
Lindholmen - Bränneriudden var en vacker plats med historia. Hade vi inte fått nog av vass tidigare fick vi här en dos till.
 
 
Torsängen. Äntligen fick jag en dos vårblommor! Så vackert det är med alla blommande vistippor!
 
 
Strax intill fanns även den så kallade Wennerbergseken, Västergötlands största ek, vid platsen för gamla Djurgården där en gång Torsten Rudensköld bodde och startade sina roteskolor, Sveriges första folkskolor. 
En riktig Bamse!!!!
 
 
 
Klockan går och vi var tvugna att åka in mot Lidköping igen.
 
 
En kort energipåfyllning med utsikt mot Kinnekulle behövdes innan vi avslutade vår tur med att gå på bibliotek.
Fin konst strax intill och en riktigt trevlig myst som kan rekommenderas, även om vi gjorde det mer komplicerat än det behövde vara.
 
 
Vad vi kom fram till på mötet? Ja, vi var nöjda som crew och förhoppningsvis var även deltagarna det med.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Välstädat hos familjen Bäver och några kvarnar på vägen hem

 
 
 
 
 
 
Sista dagens event blev som brukligt ett med temat städ. Läckö-Kinnekulle CITO-event 2017
Denna gång var det Sandbäcksbadet som skulle få en välbehövlig uppfräschning.
 
 
 
Av någon kanske inte helt märklig anledning blev det även välstädat hos familjen Bäver.
Bäversafari @ Brantabäcken skulle jag tro var en starkt bidragande orsak till att så skedde.
 
 
 
Det var en hel del skräp som samlades in.
 
 
 
och det var nöjda cachare som avnjöt saft och goda muffins efter en timmes städande.
 
 
Efter eventet satsade vi bl.a på  Vattentornet Spotting Cache. Det är alltid med viss "andanihalsenkänsla" jag tar mig an en sådan, trots att de brukar vara roliga. Detta pga att vi lyckades tappa bort det viktiga återställningskodordet på den första vi en gång gjorde och det innebar en hel del problem.
Den här flöt på klockrent även om "andanihalsenkänslan" infann sig även vid logg. Men en signatur blev det. Och en favvo såklart!
 
 
Vägen hem gick via inte mindre än tre kvarnmiljöer.
Resville kvarn har vi loggat förut, nu blev det stopp för en fika här.
Det hade väl ungefär halva Lidköpings pensionärsstab oxå tänkt sig då det var våffelservering i kvarnen just denna dag. Det störde som tur var inte oss, då kön för att köpa våffla var megalång, så vi hann fika klart innan nån våffelätare ville nyttja bordet där vi satt.
 
 
Resville har nu fler cacher efter ett sannolikt mycket trevligt event på självaste påskafton.
Äggjakten 3: Flian var en av dem.
 
 
Resville är en fin liten by och vi vandrade över denna fina bro för att komma till nästa cache.
 
 
 
 
Forssa-Slugga kvarn med sin fina miljö.
 
 
En liten ö mitt i forsen med en bänk att sitta och filosofera på. Fint!
 
 
Stockens kvarn blev dagens sista logg för min del.
 
 
Ett bra avslut på ännu en bra dag!

Äntligen LKE17

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så var det då äntligen dags för en av årets höjdpunkter, nämligen Läckö-Kinnekulle Event 2017 
Även detta år som crew och för dagen iförda snygga tröjor i färgen rosa. 
Vet att somliga tycker mer och somliga mindre om årets färgval men mig passade det perfekt. 
Gillar rosa, speciellt om den är i denna nyans.
 
 
Innan dörrarna öppnade samlades vi för en kopp kaffe, sen var det full fart hela tiden. 
 
 
 
Min uppgift var att hantera coin, både de förbeställda samt de som vi sålde på eventet.
 
 
Rätt snygga tycker jag iallafall. Helt ok att logga discovered om man vill det.
 
 
Jag hade även förmånen att få lyssna på ett föredrag om First Earthcache geoventure - Hawaii. 
Så avundsjuk jag kan bli på de som kan göra sådana resor och där båda två i familjen uppskattar det.
Men samtidigt är jag så oerhört tacksam över att ha min tjejliga. Vilken tur att vi har varandra för visst finns det massor av roligheter man kan hitta på även på närmare håll och varje tur med dem är ju oxå ett äventyr, även om resan kanske bara går till grannstaden. 
 
Årets loggbok blev även den välfylld.
 
 
Eventet blev lyckat det kan man se på alla positiva loggar, och vi var nog alla rätt nöjda när vi i crew samlades för att äta varsin pizza innan vi städade och låste.
 
 
 
Cachesläppet hade gått bra och snart började FTF-loggarna ramla in. 
Min Kapten Fulskäggs potatisklyftor och För den glömske som jag inte var helt säker på skulle fungera, visade sig vara uppskattade (och har hittills fått 85% favvo) och jag kunde slappna av och njuta av några timmars kvalitetscaching i Lidköping innan vi åkte hemåt. 
 
 
 
 
 
Våra alldeles nya jackor blev riktigt bra tycker jag.
 
 
En härlig dag och förhoppningsvis kanske det blir ett nytt event om ett år
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Aprilväder. En omväxlande tur till grillevent på Kinnekulle.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredag den 21 april var en dag med minst sagt omväxlande väder. Typiskt april javisst, men kanske inte var dag ändå som det är så många olika typers väder på bara några timmar.
Det började med jordstorm.
 
 
Det var nästan lite overkligt att köra omkring i denna bruna dimma som blåsten orsakade på de ställen där jorden var bar.
Men solen sken och vi begav oss mot första stopp på vår lilla allt annat än raka tripp till kvällens grillevent. Vi hamnade vid Stenum Kyrka.
 
 
En fin kyrka och en ännu finare fornstuga bredvid. 
 
 
Här hittade vi även en gömma av finare slag. Kul!
Fina blommor av för mig okänd sort fanns det massor av här.
 
 
Vi fortsatte mot Tubbetorp på en väg som hade fler nya gömmor.
Där hittade vi ännu en snygg gömma samt denna märkliga plats vid namn predikokullen.
 
 
Enligt RAA skulle det vara grunden till ett lusthus som en gång legat här. Kan så ha varit då lusthus ju oftast är runda, så som denna upphöjning oxå var.
 
Än så länge skiner solen så fint och det är riktigt skönt när vi styr färden mot Skara - Grönskande överraskningar
 
 
 
 
En multi som lotsade oss runt bland stadens gröna områden på ett väldigt fint sätt.
Ljuvligt nu när det blommar så fint överallt.
 
Det börjar dra ihop sig till event och vi styr mot Kinnekulle. Det börjar även dra ihop sig till oväder........
 
 
 
Mörka moln rullar in och blåsten ökar i styrka igen. När vi anländer till stenbrottet passar vi på att logga Stenbrottet eventcache, bara för att hålla värmen innan grillglöden är klar.
Trots att jag varit i brottet flera gånger så är det faktiskt första gången jag är framme vid sjön.
Det lär bli återbesök, fast en solig dag, för i samband med eventet släpptes fyra nya gömmor i området som tar oss med på en tur runt sjön.
 
 
Så var då klockan slagen och Läckö-Kinnekulle Korv med bröd-event 2017 drog igång.
 
 
Vi hälsades välkomna av EO och snart var alla samlade runt grillen.
 
 
Många storlekar på korv finns det.
 
 
Molnen täcker snart hela himlen, men geocachare är ett tappert släkte.
 
 
Fast när det började hagla så blev det mindre mysigt
 
 
Vi åt upp och beslöt oss för att lämna eventet innan vi blev alltför kalla. För trots att det är trevligt med event så var vi frusna. Vinden var allt annat än varm.
Tur var väl det för även åskan ville vara med denna minst sagt omväxlande aprildag. Vi såg en blixt av riktigt maffigt slag på vägen hem.
 
 

Färgrika Hökensås

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det regnar när jag vaknar.....
Helt okej med lite regn emellanåt men när man bytt arbetsdag för att kunna få till en geotripp även denna påsklovsvecka så känns det mindre kul att vakna till läckande himmel.
Titti ringde, plaskvåt efter en morgonpromenad med Ludde, och vi var rätt överens om att ställa in när det plötsligt slutade regna en stund där borta i Tibro. Det avgjorde saken då vi ju båda två var rätt sugna på att komma ut en sväng.
Målet blev Hökensås. Alltid lika vackra Hökensås.
Det höll inte upp helt men det var inta alls lika illa som det såg ut att bli på morgonen. Till och med solen gjorde sina tappra försök att visa sig.
 
 
Målet för dagen var serien om skogens skafferi, en serie som i cachebeskrivningarna berättar om allt ätbart man kan finna i skog och mark och som dessutom delar med sig av spännande recept. Blåbär, lingon och svamp är man ju välbekant med men vem visste t.ex att mjölkört eller rallarros är utmärkt att göra saft av? 
Detta recept har jag själv provat och det var riktigt gott:

RALLARROSSAFT

15 riktigt stora och kraftiga rallarrosblommor (knipsa av hela blom-toppen) eller ca 30 st mindre läggs i en hink eller stor kastrull
1,5 kg socker + 50 gram citronsyra + 1-2 ekologiska citroner tillsätts på blommorna.
Häll 2 liter varmt vatten på det hela och rör om tills sockret lösts upp. Det behöver inte vara hett vatten, det går även bra med kallt vatten men då måste man röra länge.

Låt stå svalt i 4-6 dygn, rör varje dag i blandningen.

Sila av och häll upp på väl rengjorda flaskor. Konservera i ugn (80-90 grader i minst 15 minuter) för att hålla i rumstemperatur. Men man kan också förvara saften fryst. Annars håller saften ca 2-3 veckor i kylskåp.

Smaken är lite rabarberlik, eller som röda vinbär med en skvätt ros!

Nyponros - Skogens skafferi 1 var den första i serien som följde fina Västra vätterleden.
 
 
 
Kul att hitta hallon i skogen så här i april! Smart sätt att ge ledtrådar till en bonusgömma!
 
 
Färgerna i skogen denna rätt färglösa dag överraskar återigen. 
 
 
Så många nyanser av grönt, grått, och brunt det finns!
 
 
Även träd och deras växtsätt kan förundra.
 
 
Fikaplatser finns det gott om, idag valde vi att satsa på ett under tak, då regnet hela tiden hängde i luften.
 
 
En riktigt trevlig serie om skogens skafferi, där jag även hoppas att man bemödar sig att läsa de fina cachebeskrivningarna. Perfekta koordinater och som vanligt på Hökensås, fin natur på köpet.
 
Dags för fika! Vi valde att åka mot Abborragölen #3 där det finns tak på fikabordet. Det visade sig vara en minnesvärt besök. Vi fick nämligen ett mycket kärvänligt besök.
 
 
 
Fanns inte en chans att vi kunde sitta ner och fika utan katt i knät. Det visade sig att den var rejält hungrig och inte speciellt välskött. Vi gjorde vad vi kunde för att se om det var en katt på villovägar, då det kändes som det var längesen nån brytt sig om den, full med tovor och fästingar som den var.
Efter fikat gick vi runt den lilla gölen och då tittade till och med solen fram en stund. Helt underbart!!!
 
 
Det blev en minnesvärd tripp även denna dag och vi klarade oss utan att bli speciellt blöta.
Det blev en färgrik förmiddag trots att himlen mestadels var grå
 

Nostalgitripp till Ljungby

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
På tidigt 90-tal bodde maken några år i Ljungby och jag har massor av fina minnen från de trakterna. Varför inte lämna de hemkära sönerna själva en helg för en liten nostalgitripp till de småländska skogarna?
Sagt och gjort och vi styrde bilen söderut på lördagsförmiddagen. Efter ett stärkande brunchstopp på Landhs konditori i Mullsjö var vi redo för några väl utvalda cacher längs vägen.
 
 
 
De utvalda var:
Allihopa bra cacher och helt klart värda ett stopp.
Sen fortsatte vi till ett av målen för dagen, nämligen Bolmsö, där vi tillbringade många dagar då på 90-talet.
Men Stenig udde på ö. 12/12 tog oss till en fantastisk plats jag aldrig varit förut. Jättabron, med en sägen som berättade om en kärlekskrank jätte som byggde revet med hjälp av sanden i sin vante.
Lite lika hindens rev, men betydligt kortare och betydligt mer stiglös.
 
 
Granarna som växte ute på udden bredde ut sig på bredden i stället för på höjden vilket gav en "spännande" promenad över stenarna.
 
 
Halvägs ut har det nog varit fint en gång i tiden, nu var förfallet långt gånget, men jag förstår mer än väl valet av plats för sommarstugan.
 
 
Efter ca 1 km var vi så här, vid änden av revet.
 
 
 
Vi valde att packa upp vår matsäck på denna plats med vågornas kluckande på båda sidor om oss.
Utan mysten som var av den trevligare sortens fieldpuzzle hade jag aldrig kommit på tanken att åka hit.
Tror vi båda två var mycket överens om att denna stiglösa vandring var helgens bästa upplevelse.
 
 
Piksborg vid Bolmens södra strand blev nästa nostalgistopp.
Här minns jag en fin plats, men märkligt nog var den större i verkligheten än i minnet. Brukar väl vara tvärt om?
Borgen uppfördes förmodligen under senare delen av 1300-talet och fungerade både som gränsfäste mellan Sverige och Danmark och centrum för den kungliga skatteindrivningen. År 1434 brändes borgen ner under Engelbrektupproret.
 
 
 
 
Järnvägen passerade förbi här förut och självklart tog vi en promenad över bron jag inte mindes alls från förr.
 
 
 
Efter en god natts sömn på ett hotell i Ljungby vände vi norrut igen och hemvägen präglades av sten.
Märkligt så mycket möda människor förr i tiden la ner på att ordna sten i fina formationer.
I Hörda nån mil från Ljungby finns dessa oerhört vackra stenhögar. Inte bara en utan närmare femtiotalet i olika storlekar på en mycket begränsad yta.
 
 
 
Kan inte säga annat än att jag är grymt imponerad. Tyvärr finns ingen cache som visar till detta fantastiska ställe. 
Men efter detta steniga besök föll tanken på ett annat ställe på temat sten som jag länge velat besöka. 
År 1837 fick Sven Månsson löfte av jordägarna att bruka jorden, om han kunde leva på den. I gengäld fick han göra två dagsverken per vecka. Hans hustru gjorde ett dagsverke per månad.
De välbevarade murarna visar var huset stod, samt hur åkrarna var placerade i anslutning till gården.
Rester av lindallén som var planterad längs vägen fram till huset, finns också kvar.
Dalsgård övergavs för ca 100 år sedan.
 
 
 
 
 
Ett fantastiskt ställe. Återigen en sån plats jag nog aldrig hittat till utan den lilla plastburken som visade mig vägen.

LKE 17. Sista mötet med crew

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det närmar sig event i Lidköping nu med stormsteg. 
Helgen efter påsk är det dags. Event i dagarna tre med massor av roligheter.
Läckö-Kinnekulle Korv med bröd-event 2017
Läckö-Kinnekulle Event 2017
 Läckö-Kinnekulle CITO-event 2017
 
Programmet för huvudeventet ser ut så här. Riktigt bra tycker iallafall jag.
 
  • 10:00: Incheckningen öppnar.
  • 10:00 - 14:00: Marknad, TB-bord, mingel m.m.
  • 10:15 - 13:00: Föreläsningar.
    • 10:15 - Sweden Reviewers
    • 10:15 - Planera din geocachingtripp med Project-GC
    • 11:15 - Wherigo med R_I_S
    • 11:15 - Geocaching bland pingviner! Ett sydligt äventyr
    • 11:15 - Föreläsning och frågor om Earthcaches
    • 12:15 - Mystlösning
    • 12:15 - First Earthcache geoventure - Hawaii
    • 12:15 - Project-GC Q&A
    Läs mer om föreläsningarna på http://lackoevent.se/forelasningar/
  • 14:00: Cachesläpp av de nya officiella geocacharna
  • 14:00: Eventet stänger för denna gång
  • 17:00 - 18:00: Upplevelser
    • 17:00 - Guidad tur i hemliga rum på Läckö Slott
    • 17:00 - Guidad tur vid Lasses grotta
    Läs mer om upplevelserna på http://lackoevent.se/upplevelser/
  • 20:00 - 24:00: Aftercaching i Lidköpings Bowlinghalls restaurang.
 
 
Som vanligt kommer det ju att bli cachesläpp. Denna gång redan klockan 14 så det kommer bli gott om tid för att leta upp de mer än 80 nya cacher som kommer släppas. 
Varmt välkomna allesammans! 
 
Crewmöte var det igår kväll, det sista innan eventet, och som vanligt så passade vi på att åka redan på fm då ju tisdagar innebär ledig dag för mig.
Denna gång ägnade vi oss åt service på hindens rev.
 
 
 
Det blåste allt annat än varma vindar på vägen ut längs det ca 4 km långa revet rakt ut i Vänern och jag saknade vantar något alldeles väldigt. 
 
 
 
Inte heller solen ville hjälpa upp mer än kortare stunder så vi traskade på med raska steg och bytte loggböcker i varannan cache längs vägen. 
 
 
Var hittar man fikaplats när det blåser så kallt?
Det visade sig faktiskt inte vara några problem alls. På norrsidan av revet var det märkligt nog lä och här satt vi och njöt en bra stund. Både mössa och halsduk åkte av.
 
 
På tillbakavägen blev det allt behagligare och betydligt varmare vindar även om himlen fortfarande var rätt dramatisk.
 
 
Några vårtecken såg vi oxå.
 
 
 
Inte mindre än 5 svarta ormar utan fläckar på huvudet såg vi. De låg nära varandra så kanske det var på väg att bli fler.
 
En ny earthcache har kommit sen vi var här sist, på temat klappersten.
Den försökte vi oss självklart på.
 
 
 
 
Nu är alla gömmor längs revet försedda med nya loggböcker och vi fick en trevlig dag, med extra mycket frisk luft.

Den som sig i leken ger....

 
 
 
 
 
 
.......får leken tåla brukar det heta.
Fast jag tycker nog man snarare kan säga: Den som sig i leken ger får uppleva så mycket mer och får dessutom roligare, åtminstone om leken kallas geocaching.
I torsdags hade jag ett ärende neråt jönköpingstrakten och frågade Titti om hon kunde tänka sig följa med, då det ju även beräknades kunna bli tid för lite caching.
Hon var inte svår att övertala så planeringen drogs igång och en runda nånstans skulle utses som fick fungera som basmål för vår tripp. Det är ju så att jag gärna vill kunna få med en promenadrunda när vi ska ut på tur, så valet denna gång blev en med temat ordspråk i södra Västra Götalands län.
En och annan spoilerbild lär dyka upp i detta inslag, så den som har ont av det kan sluta läsa direkt. Väljer att lägga de bilderna sist i dagens inlägg och länkar inga cacher alls för att inte spoila för mycket.
Några häftiga platser stannade vi på, därav denna. En källa benämnd kappart, en källa som aldrig sägs sina.
Sådana platser gillar jag!
 
 
En kyrkoruin fick vi möjlighet att beskåda lite närmare, samt även hembygdsgården strax intill.
Fina platser, som ju självklart ska ha en cache tycker jag.
 
 
 
 
 
 
Rundan på temat ordspråk gick i lättvandrad terräng och hade lätthittade cacher.
 
 
 
Ville man kunde man välja lite mer äventyrlig stig för motionens skull med varierande hinder, men varför skulle man vilja det? Tycker det ser rent av livsfarligt ut att ta sig över dessa rullar.....
 
 
Tibasten var på väg att slå ut, men för övrigt såg jag inte en endaste blomma under dagen.
 
 
Finfin start och mål på rundan 
 
 
Hungriga blev vi och det passade bra att äta inomhus då himlen helt plötsligt öppnade sig.
 
 
och jag som har så svårt att välja.......
 
 
Nu kommer ett urval av dagens fina cacher.
 
 
 
 
 
 
 
En fantastisk plats att cacha på. Tror att vi kan vara glada att regnet kom annars hade vi nog blivit riktigt sena hem. Men vi lär komma tillbaka, behöver bara skrapa ihop lite mer favvopoäng, för de är just nu nere på minus.... 

Böljeslag och lerskiffer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tisdag och vår i luften. Denna dag blev det en tur till kullen, för lite service samt även ett besök vid två earthcacher tillsammans med Titti.
Första fotostopp blev Lugnås kyrka, där det visade sig finnas en arkiverad fullt loggbar cache.
 
 
Kan himlen bli blåare än så här?
Det var fortfarande rätt kallt i luften när vi fortsatte mot Kinnekulles vackraste bro.
 
 
Efter att ha ägnat nån timme åt att placera ut några nya cacher knorrade magen väldigt och vi körde mot Högkullen där vi som traditionen bjuder åt dagens lunch. Även denna dag blev vi inte besvikna på vad som serverades och det var med kanske inte den mest graciösa förflyttningsteknik, proppmätta som vi var, begav oss 70 meter från parkeringen ner i ett djupt hål.
Som tur var så behövde vi inte ända ner men lutningen var ändå av det brantare slaget och inte så lättgånget.
Vi skulle studera Lerskiffer på Kinnekulle
 
 
 
 
När studierna var avslutade av denna skiffersort jag inte visste fanns tog vi en sista titt på utsikten.
 
 
En fin promenad ner till hamnen som gav oss tillfälle att njuta av blåa sippor.
  
 
En ljuvlig plats som gav oss ny kunskap.
Visste inte att böljeslagsmärken existerade innan denna tur heller. Earthcacher levererar som vanligt.
 
 
 
 
Sten finns gott om på Kinnekulle, denna mur är en av de mer spännande tycker jag.
 
 
Vi styr färden vidare mot Lasse i bergets grotta där vi passade på att fika i solen.
 
 
Solen och värmen de senaste dagarna har lockat fram många vårblommor. Årets första vitsippa hittade vi strax intill. Här tycker jag att mobilkameran överraskar stort. Hade aldrig lyckats få till ett sånt foto med min gamla mobil.
 
 
Även vårlöken blommade och det var nöjda tjejer som styrde vägen hemåt igen efter en vårdag på kullen, åtminstone jag med nya kunskaper om böljeslag och lerskiffer.
 
 
 

Gröt, det är en bra start på dagen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Vaknar till denna vackra himmel. En bra start på en bra dag. Men bättre skulle det bli.
 
 
Det var ju dags för event igen. Det tredje på en och en halv vecka. Kul!
Såklart skulle vi gå även på detta, speciellt som det bara är en mil hemifrån och beläget på en fin plats. Grötfrukost på Brunnhemsberget
Grötfrukost var det utlovat och inte bara hemkokt havregrynsgröt med äppelmos serverades utan även hembakt bröd med smör och ost. Mumsigt värre och det behövdes för om man ville så kunde man gå en pinfärsk georunda på 1,3 mil efter frukosten.
 
 
EO serverar gröt till alla hungriga.
 
 
Det kom folk från alla håll och kanter. 
Vet att det var gäster från både Stockholm, Göteborg, Motala, Vårgårda samt självklart även lokala cachare vi träffat förut. Samtalsämnen saknades definitivt inte, när vi alla har samma härliga intresse.
 
 
 
När alla var mätta och nöjda delades det ut lappar med koordinater till inte mindre än 36 nya cacher längs gamla brunnhemsleden, en vandringsled som iordningställdes på 90-talet men som sen fallit i glömska.
 
 
En samlad tropp beger sig till Glömda Rundan 1 # Lövträdet
 
 
Grötgänget. Tror att det var det största FTFgäng jag loggat med nånsin.
 
 
En utsiktsplats med en glömd gästbok. Inte skriven i sen 2006. Såna platser tilltalar mig. En bojipplats sa Malin och det kan jag hålla med om. Glömda Rundan 3 # Gästboken
Idag, nä'stan 22 år sedan den las ut blev den signerad av desto fler.
 
 
 
 
Den halvt igenvuxna stigen fortsatte och vi med den.
 
 
 
Nästa överraskning på leden var detta fina vindskydd, mitt inne i skogen utan några direkta stigar till det. Fantastiskt att det är i så bra skick.
 
 
Efter att ha gått i lite stiglös terräng kom vi fram till en underbar skog.
 
 
 
Leden fortsatte med fina vyer
 
 
Helt plötsligt närmade vi oss ställen jag kände igen, (Dalenfast så annorlunda det såg ut när skogen var borta.
Tur att det gamla bostället skonats från skogsmaskinerna.
 
 
Nya koordinater knappas in.
 
 
Efter nr 10 går det att gena till nr 29 och det gjorde vi. Förhållandevis bra stig fram till vi var ca 100 meter från cachen då det såg ut så här.
 
 
Några meter snårskog, sen var det bra igen.
 
14 av cacherna loggade och trots en bastant frukost smakade det supergott med fika när vi var åter vid albionstugan. 
Ett riktigt trevligt event och en finfin runda.
Fantastiskt väder gjorde inte saken sämre heller.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Utmaningar och Seger

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tisdag igen och en numera nästan obligatorisk tur med tjejligan, denna gång var det Malin och jag som skulle på event.
Men det var ju inte förrän kl 12 och eftersom vi oftast brukar träffas redan vid tiotiden hade vi tid för lite utmaningar innan.
Karstorpssjön 2 var en nysläppt gömma som vi bestämde oss för att ge ett försök. När den kom och jag såg terräng 4,5 så suckade jag djupt och tänkte "nej, inte en trädklättringsgömma igen......" Tycker att det finns tillräckligt med sådana som det är redan.
Men nu var det en utmaning av mycket trevligare slag. Korsa en bäck och traska lite träsk är betydligt bättre för en höjdrädd 51-åring som jag.
 
 
Bäcken visade sig vara rätt grund, på kortet har Malin redan passerat, men stövlar var välbehövliga.
Sen vidtog djungeln.....
 
 
Denna plats hade jag definitivt inte gått till utan lilla plastburken, men utsikten mot sjön var fin när man väl tagit sig igenom snåren.
 
 
Det var en dag med ömsom sol och ömsom regn. Iklädd vadarbyxor mötte vi ett par på gångvägen åter mot bilen och de kollade lite storögt på oss, men det bjuder jag på. Ingen ide att ta av vadarstövlarna för vi hade mer äventyrsplaner på gång. Passande nog så hade jag tak över huvudet under nästa regnskur.
 
 
Att vatten i en liten bäck kan vara så strömt!!!!
Det räckte mig knappt över anklarna men det skvätte upp på låren av strömmen.
 
 
Att gå motströms var inga problem, men när jag skulle vända så funderade jag allvarligt på om det inte vore bättre att korsa stora väg 26 iklädd vadarbyxor.
Prövade försiktigt att gå sidledes och det funkade. Framåt hade jag inte klarat.
Så var det då dags att åka till dagens huvudmål Segerstorpseventet
Kul att träffas för lite samspråk i ett soligt dike denna tisdaglunch.
 
 
Kl 12.30 fick vi en lapp i vår hand med de nysläppta cacherna på.
Jag gillar det västgötska temat på cacherna!
 
 
I samlad lugn tropp vandrade vi iväg för att logga en riktigt trevlig runda.
 
 
Som tur är så räcker samarbete långt då en klättervillig i sällskapet svingade sig upp i det blå.
 
 
Oj vad vi letade här. En riktigt välgömd cache uppenbarade sig efter en liten hint extra från CO.
 
 
Geniknölarna fick också sitt. Vilken tur att vi var så många då kunskaperna vi behövde var breda.
 
 
En riktigt bra runda, ett trevligt event samt två utmanande cacher och tre favvo mindre i min magra samling.
Nöjd med dagen! 

Om

Min profilbild

bojip

Trebarnsmor, IVAsjuksköterska och "skogstokig" geocachare. Alltid på jakt efter nya smultronställen

RSS 2.0