Mellan Trollegater och Hallstad ängar

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi åkte till Rimforsa i fredags. Ett mycket bra val skulle det visa sig. Sonen ville komma hem över helgen och det blev inte så hemskt lång omväg att köra vägen via denna fina plats i stället. Största anledningen till denna omväg var att jag hade hört talas om en runda i trakten som verkade bra. Men innan den turen behövde vi fika. För även om det bara var lite över 10 mil från Jönköping så var det krokiga vägar och de tar sin lilla tid att köra.
Trollegater har jag varit vid en gång tidigare men inte utforskat så mycket den gången. Fast så mycket visste jag att det fanns fikabord där.
 
 
Alltså blev det energipåfyllning där. Sen var inte steget långt att även spana in lite mer av området.
 
 
En werigo på platsen var en bra start, sen fortsatte vi med en vanlig trad oxå, men där hade vi inte lika god tur fast vi fick en häftig promenad i stället, och det är inte att förakta. 
 
 
 
Trollegater naturreservat är en av Sveriges största urbergsgrottor med ett gångsystem på ca 140 meter. Den stora grottan, där enligt folksägnen förr i tiden bodde troll, är den mest intressanta. Genom en smal gång kommer du till en sal. I bortre änden på salen finns öppningar till två långa gångar som längst in är förbundna med varandra. Höjden i grottan varierar, på flera platser kan du stå upprätt. Dessutom finns ett antal mindre grottor och hålor. Den som vill hålla sig ovan jord kan gå i de långa och breda sprickorna - "gatera". 
 
 
 
 
Så till själva huvudmålet, en runda med väldigt fina cacher som dessutom var placerade i väldigt fin natur. Det är ju inte så ofta som det sammanfaller. 
Vad som var extra kul var att även loggböckerna var designade till respektive cache.
 
 
En riktigt fin promenad fick vi. Otroligt så mycket sten det finns i trakten egentligen! 
 
 
Och bergigt är det med. Men stigen var väl utmärkt och lätt att följa även om det var hackigt på sina ställen.
 
 
 
 
 
 
Efter ca 2 timmar hade vi gått runt och nu var det dags för fika igen. Hallstads ängar lät mysigt så dit fick färden gå. Jag blev inte besviken. Vilken fin plats!!
 
 

Hallstad ängar är en unik äng med hamlade lindar som ligger naturskönt vid sjön Järnlundens södra strand. Lindarna är gamla, knotiga och ihåliga som ett resultat av regelbunden skörd av lövverket. Här finner Du en rik blomsterprakt med en mångfald örter och gräs.

Hallstad ängar är ett rent lindänge. Det är unikt, inte i någon annan äng på svenska fastlandet växer en så stor mängd beskurna lindar. De över tvåhundra träden hamlas vilket betyder att de beskärs med jämna mellanrum. Förr var det nödvändigt att skörda löven inför vinter så att djuren skulle få tillräckligt att äta. En annan fördel med hamlade träd är att trädets krona begränsas. Gräsväxten gynnas av att skuggas mindre. Det är ändå den som är viktigast.

 
 
 
 
 
 
 
Rimforsa lyckades verkligen leverera på topp och vi fick en fantastisk dag tillsammans.    

KATA

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nån som inte hört talas om Kata? Hoppas ni inte är många, för denna vikingakvinna är verkligen unik. I tusen år har hon legat i sin grav utanför Varnhem ändå tills det börjades gräva under flaggstångskullen lite vid sidan om klosterkyrkan. Vilka fynd man gjorde där, något som får den svenska historien att behöva justeras.
Denna lördag var det event just i Varnhem.  KATA
 
Många var vi som hade hörsammat inbjudan och vi blev trevligt välkomnade av EO
 
 
Gammalt möter nytt. Klosterkyrkan+geocaching=sant!
 
 
kl 13 skulle vi bjudas på en guidning inne i Kata gård. Fick bli en promenad genom klosterområdet på vägen dit upp.
 
 
Så här står det i museets informationstext:
Spåren i jorden, kyrkoruinen och gravarna vittnar om en mäktig och betydelsefull familj med kontakter ut över hela Europa. Tack vare en runristad gravsten känner vi namnen på några av dessa personer – Kata, hennes man Kättil och hennes bror Torgils. Katas grav är en imponerande välbyggd murad kalkstenskista från mitten av 1000-talet. Läget precis intill kyrkoruinen på norra sidan, den fina kistan och runstenen ger tydligt besked att Kata tillhörde samhällets elit. Troligen var hon gårdsägarinnan på storgården Varnhem under 1000-talets första hälft .

Det välbevarade skelettet visar att hon var 160 cm lång och spensligt byggd. Det finns inga förslitningsskador på skelettet, inga tecken på hårt arbete. Hon hade fina jämna tänder, utan karies, infektioner eller påtagligt slitage. Skelettet vittnar om ett priviligierat liv, men trots det blev hon bara 30-35 år gammal. Kata får bli vår guide till livet på storgården i vikingatidens slutskede. Vi utgår från en kvinnlig viking och genom henne vill vi försöka berätta om liv och död i Västergötland för 1000 år sedan.
 
 
Den gamla altarhällen från den ursprungliga kyrkan som syns som modell bredvid guiden.
 
 
 
Efter en mycket bra guidning fick vi nöjet att gå den nyligen anlagda Rosenstigen som har fått sitt namn efter Alba rosa minette, den ros som hittats i Gudhems klostermiljö och som nu även finns invid klostermuseet i Varnhem.
 
 
 
 
 
 
Tyvärr var vattenmängden i bäcken av förklarliga skäl väldigt låg, men eftersom det var en mycket fin vandring räknar jag kallt med att gå den igen framöver. 
 
 
Vad ska man göra på en mötesplats om inte mötas?
 
 
Nöjda med vår dag återvänder vi till klosterområdet igen. 
 
 
Ett sanslöst trevligt event!!! Och om nån inte visste vem Kata var innan eventet så gissar jag de vet det nu.

Tors Ö

 
 
 
 
 
 
 
 
En solig tisdag i augusti, precis mellan jobb och studier. Vad gör man då?
Tja man kan paddla kajak med en Volvo på Dillö.
Nu kan alla som blev lite förvirrade vara lugna, vi körde inte ner nån bil i Vänern men några mil på Torsö och Dillö med bil och apostlahästar som transportmedel blev resultatet. Samt en himla massa superfina platser.
Numera finns Torsöbron som gör det lätt att ta sig hit, förr var det färja hit som gällde. Nog märks det att det är ett par år sedan det gick färja här.
 
 
Vi var lite nyfikna på om denna serie var loggbar utan kajak. Dillö kajak-cache stolpen
Här visade GPSen ett antal meter rätt ut i vänern. 
 
 
Men det visade sig bli dagens lättaste för vad gömde sig i vassen?
 
 
En prima stig som ledde ända fram till en stolpe, med en geocache! Lite Moseskänsla fick jag men det var rätt mysigt. Utsikten från cachen nedanför!
 
 
Många fordonstrafikförbjudenskyltar finns det på Dillö men vi har ju ben. Nästa cache blev Dillö kajak-cache stranden
 
 
Inga problem att ta sig dit. Fin grusväg att gå samt sista biten en riktigt fin hage som nu var kotom.
 
 
Jag gillar när cacher heter som den här: Dillö kajak-cache fikaplatsen. Bara att kränga på oss ryggsäcken med fikat och traska iväg. Ännu en väldigt fin plats som vi kom till.
 
 
Är det en hägring vi ser? För där finns väl inga öar?
 
 
 
 
 
Och ja, det passade utmärkt att fika här på en klippa, lyssnandes på vågornas skvalpande.
 
 
Den här, Dillö kajak-cache tallen skulle man nå från kajaken. Märks att det är lite vatten i Vänern just nu för nu hade man kört på grund ordentligt om man skulle sitta kvar i kajaken.
 
 
Hattarevik Badplats, så vackert!!!!!!
 
 
Jo, vi hade ju fikat rätt nyligen men här måsta man bara ta en kopp till. 
 
 
 
Ser ni granen?
Jo, jag ser skillnad på tall och gran, men här är det faktiskt båda sorterna i samma träd. Häftigt! Tallgranen visade oss hur vi skulle hitta hit. 
 
 
Dagens sista cache blev denna: Vänerns Pärla #3 - Hulan.
 
 
En hembygdsgård långt från stora vägarna. Jättefin plats och en riktigt bra avslutning på denna fina dag!
 
 

Förmiddagsfika på Hökensås

 
 
 
 
 
 
 
 
I år kände jag faktiskt inte för att anordna nåt event på Hökensås. Det har varit ett allmänt minskat intresse för geocaching och ja, det är aldrig kul att anordna nåt om det bara kommer ett fåtal personer. Men så fick jag frågan om det skulle bli event från Iamsobo och Iammabo då de hade planer på att släppa några cacher under sommaren och ja, så gick det som det gick......
Förmiddagsfika på Hökensås
Med tanke på hur uppskattat det visade sig bli är jag glad att jag ändrade mig.
 
 
 
 
 
 
Folk hade kommit från både Stockholm och Göteborg, Borås, Jönköping och Vårgårda förutom de från våra skaraborgska kommuner. Riktigt, riktigt kul att folk tar sig tiden att besöka Hökensås en söndag i augusti!
 
 
Några cacher släpptes på nätet efter eventet och vi passade på att logga både de vi hade kvar sen förra året plus några nya.
Gallsjön är en rätt anonym sjö som jag inte visste vad den hette förrän nu. Då detta är en av de sjöar som inte används för sportfiske var det kul att den uppmärksammades på detta sätt i stället. Läste nånstans att inte mindre än 15 procent av Hökensås består av vattenspegel, så många sjöar finns det.
Här sjönk vi djupt i mossa och pors.
 
 
Ett tag sen denna skylt sattes upp.
 
 
Ingen stig runt denna sjö eftersom ingen fiskare ägnar den nåt intresse.
 
 
Ett mycket bra sätt att tillbringa några söndagstimmar i augusti!

Örebro!!!

 
 
 
 
 
 
 
Vaknar vid 6-tiden i en stilla stuga och ligger och lyssnar en stund på tystnaden. Snart inser jag att Titti är vaken och säger godmorgon till henne. Sen tar det inte mer än 3 sekunder innan Izzie oxå är vaken, har hoppat ner från Tittis säng och upp i min och kryper nära nära. Så mysig start på denna morgon!
 
 
Efter en stärkande frukost packar vi ihop oss och kör in mot Örebro. Lite klättring blev det som start.
 
 
Vidare mot ett riktigt fint ställe Kalkbrottet
 
 
 
 
Tror det hade varit ändå finare när solen skiner men idag var himlen grå. Som tur var höll den ännu tätt.
LÅWs holkar har jag besökt några stycken förut, men för titticc var det premiär. Fyra fina och kluriga loggades. Var kommer han på alla ideer till dessa klurigheter? Vi körde fast på Holkserien - Rebusholken och fick ringa "holkakuten". Så smart och ändå så enkelt, när man väl förstod.
 
 
Väldigt fin skog här sydändan på serien så grannen Bråtenskogen fick ett besök bara för naturens skull.
 
 
Så följde ytterligare några riktigt bra cacher 
Alla väl värda ett besök.
Nu började det falla blött uppifrån, lagom till det var fikadags.
 
 
Lite bökigt är det ju att käka kvarg med bär i en bil men alternativet att bli blöta var inte lockande.
 
 
Vad kan man göra av detta?
Jo lite skogspyssel! Ännu en riktigt bra cache!
 
 
 GeoTourSwe - Tångeråsa kyrka. Jättefin kyrka som fick bli vår sista i geotouren.
 
 
Stjernsunds slott. Här försökte vi oss på werigon men hade problem som så många andra haft. En fin miljö här så vi lär återkomma en annan gång.
 
 
 
 
Bra start på morgonen, bra fortsättning och även om werigon inte lyckades var det ett bra slut på denna dag med.

Nedlagd geotour!!!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
Tyvärr är ju den underbara geotouren i Örebro numera nedlagd, men som tur är finns de flesta cacherna kvar. Vi hann inte få till en tripp innan den las ner men i början av veckan var det så dags.
Äntligen!!! Dessutom var vädret riktigt gynnsamt på måndagen, soligt med hög fin luft och inte 30 grader varmt längre. Mycket lättare att cacha, för vad gäller caching har det varit stilltje nästan hela sommaren.
 
Vi åkte från Tibro på morgonen och hann med ett gäng fina cacher, kommer inte att länka dem pga spoilerrisk då jag väljer att lägga ut lite foton i en blandad ordning från vår tur.
Detta inlägg blir nästan inga ord men desto mer bilder. Geotouren levererar fortfarande trots att den är nedlagd.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så många intryck på en enda dag!!!! Vilken tur att vi bokat övernattning. I morgon är en ny dag. 
 
 

Det fattas några grader

 
 
 
 
 
 
 
 
Det är varmt! Alldeles galet varmt egenttligen. Såpass varmt att till och med jag drar mig för en promenadrunda, nåt som jag aldrig annars gör.
Ändå tycker Titti att det fattas några grader, fast inte celcius utan i grader av Sverige. Vad ska vi hitta på när värmen hindrar nån vidare aktivitet om inte öka de där graderna till 360?
Men det var en blågubbarnas dag. Vi hade helt enkelt dålig flyt, fast kanske det var luftens 30 grader som hindrade oss från att orka leta ordentligt?
Nåväl, första stopp blev Brinell: Hembygdsparken.
 
 
Som nog många förstått tycker jag att de absolut borde få var sin gömma de där hembygdsparkerna. Här blev det dock en gubbe blå, fast parken var fin och sevärd, samt hade en väldans sval och fräsch toalett.
 
 
Nästa plan var en liten promenad runt Handskerydssjön #1. Blir så ledsen av att se så mycket skräp dumpat lite åvarstans runt den annars riktigt fina sjön.
 
Massor med skräddare på vattnet. 
 
 
Nr 2 i serien tog oss till en sån sunkig plats där vi inte ens kunde hitta nåt av intresse och eftersom några till i serien verkade vara blågubbade beslöt vi oss för att avbryta. Men stunden vid sjön förde med sig ett fint möte, med en stavgående dam på hela 95 år. Tänk att få vara så friskt vid den höga åldern!
 
Dagens mest snabbhittade cache var som tur var en av graderna som fattades Färger #2 och vårat mod steg igen. Men nu behövde vi fika, gärna i skuggan och med lite vatten intill så Izzie kunde få bada.
Efter en hel del krokvägar hittade vi så Skedhultspåret #3 som verkligen uppfyllde vår önskan om en fin fikaplats.
 
 
Men cachen, den ville inte visa sig så lätt. Till slut hittade vi en mycket sliten och oskrivbar loggbok som vi helt enkelt bytte till en ny.
 
Mätta och belåtna fortsatte vi vår tripp och hamnade återigen i trubbel. Snarebo med sina smått makalösa stenmurar. 
 
 
 
 
 
 
Sanslöst vacker plats om man som jag gillar sten, men nån cache hittade vi inte. 
 
Kungsgravarna, en gömma från 2004 fann vi dock på direkten. Underbart!
 
 
Nu började åskan mullra så smått och med tanke på tidigare erfarenheter i Skåne höll vi noga koll på att den höll sig på avstånd. Efter ytterligare några mer eller mindre bra vägval hamnade vi så vid #2 Måladammen. Vilken vacker plats!!!!
 
 
 
 
 
 
Här dukades fika nummer 2 upp alltmedans åskan mullrade i bakgrunden.
 
 
På vägen hem mötte vi det efterlängtade regnet och när vi stannade vid S:a Fågelås kyrka på vår sida vättern var temperaturen nere i svala, sköna 20 grader.
 
 
 
Underbart efter denna varma dag! Några grader rikare blev vi oxå!

Gårdarna runt sjön

 
 
 
 
 
 
 
Häromdan tog vi en tripp neråt Åsunden. Jag hade läst på FB att det skulle finnas ett gäng trevliga nya cacher i trakten av Länghem och det lockade. Titti var inte sen med att hänga på.
Ännu en varm dag skulle det visa sig bli och det är tur att bilen har AC så att vi kunde svalka oss ibland.
 
Sådana här cacher gillar jag!!!!!
 
 
Snygga och med en klurighet som man ska lösa för att komma åt loggboken, men inte alltför svåra.
 
 
Dagens fikaplats blev en annan cache av samma CO Strandnära
 
 
 
Så till den första av gårdarna Promenad på Hofsnäs, en werigo som fint visade upp de fina miljöerna på gården.
 
 
 
 
Vidare till nästa werigo, vid nästa gård, sannolikt den mest kända av gårdarna runt sjön, nämligen Torpa stenhus.
 
 
 Myten om Gustav Vasa och hans 3,e hustru var en humoristisk cache och man kan nog fundera på om Gustav verkligen var att lyckönska eller ej med den hustrun.......
Miljön på Torpa är verkligen vacker och vi fick en alldeles lagom lång rundtur i jakt på den nya sanningen om giftermålet.
 
 
 
Trakten runt Åsunden visade sig från sin allra bästa sida denna onsdag och nöjda åkte vi hemåt med bara gula gubbar på kartan. 
Men ack så fel vi hade, under dagen hade det släppts ytterligare ett gäng cacher precis där vi befann oss, men det var vi lyckligt ovetande om.
 
 

Falbygdstrevligheter

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilken tur att det finns massor av vatten i Slafsan!
För trots att vi släpat med oss ett stort antal fyllda petflaskor så behövdes några kannor av slafsanvattnet oxå.
Vattenslottet en helt fantastisk skapelse där ju såklart vatten var en självklarhet för att logga. 
 
 
Vi fortsatte med en myst på ett annat tema. Tjo vad det var livat var en riktigt klurig en som tog sin lilla tid att hitta lösningen på. Hur CO hittat platsen vi skulle till för att få logga fick vi oxå fundera ett tag på. Geocaching tar en minsann till platser man aldrig hittat till annars.
 
 
Huvudet på skaft var ännu en trevlig bekantskap, denna dag då kvalite var ett genomgående tema. Snyggt!
Musik är jag rätt dålig på, men Movitts musikquiz 1 serien var ändå en riktigt bra serie. Kul att lösa var de allihop även om nån nog ökade på behovet av en ny färgning av de grå håren. Fast i min ålder får de ju ändå bättras på med jämna mellanrum så det gör inget alls.
 
Lennart pensionären 1 och Lennart pensionären 2 blev förmiddagens sista cacher, på en underskön plats.
Djupadalen i Dala är ett fantastiskt ställe och cachebeskrivningarna gör mig varm i hjärtat. Så kul de verkar ha haft, dögrävarna på jobbet!
Vackert är här oxå.
 
 
 
Alunskiffer, dessa märkliga stenar.
 
 
 
Nere i dalen var det stekande hett och helt stilla, vi valde att packa upp fikat på vägen intill under ett skuggande träd, där vinden kom åt.
 
 
Här kommer nog knappast nån bil tänkte vi, men se där hade vi fel..... Sotaren avbröt vår fikastund. Undrar vad han tänkte, med tre fruntimmer som satt och fikade mitt i vägen.....

Skövde

 
 
 
 
 
 
 
Dansa regndans har man nästan behövt göra den senaste månaden men just denna dag hade jag faktiskt gjort det. Åtminstone sa vår tränare på gymmet att det var det vi gjorde så då var det nog bäst att släppa alla planer på fika utomhus på vår tur, för vem vet hur verksamma sådana danser är?
Nåväl, tisdagen erbjöd bara tid för en kortare tur så valet föll på Skövde.
Stadens oas, Boulognerskogen innehåller nu en trevlig serie med tre cacher som passade bra.
Boulognerskogen #1, LejonbrunnenBoulognerskogen #2, Utsiktsplatsen samt Boulognerskogen #3, Finalen ger en fin promenad i parken.
 
 
 
 
 
 
 
 
När jag kollade på kartan häromdan för att se vad som fanns kvar i stan råkade jag upptäcka ett spöke!!! En virituell! Häftigt, den ville vi ju såklart logga.
Billingen 
Kreativa kort uppskattades särskilt så vi gjorde ett försök att lägga våra huvuden på fat/muren.
 
 
 
 
 
 
Fika måste man ju såklart. Inomhus var ju oxå tanken för även om det inte regnade så blåste det halv storm emellanåt.
Mysigt att fika på cafe ibland oxå!
 
 
 
 
 
 

Återbesök i Ulricehamn

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ulricehamn är en trevlig ort och med den senaste tidens ökande antal ologgade cacher var det helt klart dags för ett återbesök. En ledig tisdag styrdes färden däråt med ett första stopp vid Stadsparkspromenaden, en mycket bra plats för en werigo.
Fina byggnader där vi i sällskap av en skeppskatt gick runt och svarade på några frågor.
 
 
 
 
Sjögunnarsbo sanatorium, en numera tom och övergiven byggnad. Synd, för här är riktigt vackert!
Lungtuberkulos eller TBC behandlades förr på sanatorium. Hög ren frisk luft och näringsrik föda ansågs vara bra behandlingsmetoder. Sjö-Gunnarsbo sanatorium Ulricehamn byggdes 1914 – 1916 och invigdes den 15/6 1916. 1921 ombyggdes vindsvåningarna till personalbostäder. Därefter tillkom flera tillbyggnader. Idag står byggnaderna tomma och övergivna.
Här finns numera Gamla pannan gömd.
 
 
Hulkenburken låg i närheten av det gamla tornet på platsen.
 
 
Vi far vidare och hamnar vid Hössna Kyrka med denna fina gamla skolbyggnad mittemot. Här intogs dagens fika, sittandes på en bänk.
 
 
Efter att ha haft en hel del trassel vad gäller vägval som gjorde att ett antal cacher hoppades över begav vi oss till  Skogs kvarn. Fint vid vattnet, men oj vilken svår plats för koordinater det verkade vara. Min GPS ville ha ut mig 20 meter rakt uti vattnet från där cachen var gömd. 
 
 
Timmele miniby En imonerande plats jag varit vid förr. Kul att det åter finns en cache här.
 
 
Timmele Kyrkby i miniatyrmodell i skala 1:10, invigd 2006. Se hur husen såg ut och var placerade omkring år 1880, innan laga skifte genomfördes. 
 
 
 
 
 
Mor Lundgrens stuga  Stugan har kallats för Sveriges minsta bostadshus, vilket dock inte är dokumenterat. 

Sist boende var änkan Karolina Jonasdotter-Lundgren, född år 1847 i Dalum. Hon var gift med garvaren Johan Adolf Lundgren, född 1829 i Kölaby. År 1871 föddes sonen Ernst Teodor Lundgren. Vid 35 års ålder blev Karolina änka och Ernst var då 11 år. Sju år senare (1889) flyttade de båda till ”Lundens backstuga”, som stugan då kallades. Ernst bidrog till försörjningen med att reparera klockor.

Dråp. År 1892 råkade Ernst i gräl och slagsmål med en kringresande knalle, som kommit på besök, då Karolina var borta på arbete. Bråket slutade så illa att knallen föll baklänges, slog huvudet i spismuren och dog. Ernst dömdes till 5 ½ års fängelse för dråp. Straffet avtjänades på Malmö centralfängelse, men år 1895 avled han i lungsot och begravdes av ”slottspastorn därstädes”.

Karolina ensam. Karolina bodde kvar i stugan till år 1920, då hon flyttade till Brohagen. Sina sista sju levnadsår tillbringade hon på Timmele ålderdomshem. År 1941 avled hon 94 år gammal. Hon hade då varit änka i 59 år och levt ensam i nästan 50 år. 

Gillar när cacher berättar om svunna tider så här.

 
Andra svunna tider får man veta om vid Jordkulan. Även här gör hembygdsföreningen ett makalöst arbete.
Jordkulan, som är en nödbostad från tidigt 1800-tal, ligger vackert i Fredsskogen. Stugan var bebodd fram till 1885. Väggarna består delvis av stenmurar och golvet är ett jordgolv. 
 
 
 
Vy från bron där en av scenerna i  Änglagård spelades in.
 
 
Midsommarkällan blev dagens sista stopp. Väldigt fin skogspromenad in till en källa mitt inne i skogen. 
 
 
 
Platser är viktiga för mig när jag geocachar, vill gärna hitta fina platser och det har vi gjort även denna dag.
 
 
 

Vätterbrant, Rök och sagoskog.

 
 
 
 
 
 
 
Den där branten vid Vättern har alltid haft sin lockelse för mig.
När vi nu har en av sönerna i Linköping så har det ju även blivit några resor förbi och mycket av cacherna längs turistvägen mellan Gränna och Ödeshög är nu loggade men 2 har blivit kvar. Detta pga att vädret inte alltid varit på vår sida, ej heller trilskande knän.
Men denna tisdag var det så dags. Varken för kallt eller för varmt och risken för is, snö, regn och åska var obefintlig.
The Hillside Home blev vårt första stopp.
 
 
Halvvägs upp längs den gamla stigen upp mot Brahehus bodde hon, en soldatänka mellan 1853 och 1871 utan annan väg hit än den som ni cachare använder.
Vackert var det sannerligen!
 
 
Men den platta marken var obefintlig och den "inte så mycket lutande marken" var inte så stor den heller, här med bergsbranten strax intill.
 
 
 
Stigen nedifrån sas vara enklare än den uppifrån men den gav allt sin utmaning ändå.
 
 
En fantastisk plats där man verkligen är tacksam över att vara cachare, för hit hade jag aldrig kommit annars.
Nästa cache på önskelistan var multin Cave with a View. Lite pyssel först som var riktigt roligt och sen bar det iväg nedför branten mot denna fina grotta!
 
 
 
 
 
Tur att vi inte skulle ner lite till närmare vattnet......
 
 
 
 
Både ner och upp kom vi i denna stiglösa brant, med diverse barr, spindelnät och annat skräp på oss samt med några fästingar som liftade men det var det värt.
Nu var det dags för fika och vi styrde färden mot Rökstenen / The Rök Runestone där jag visste att det fanns fikabord. Men oj så kall vinden var, vi flyttade in bordet in mellan infotavlorna för att få lä och fick lite extra info på kuppen.
Tror runristarna hade kunnat göra bra mystar, för en del av det som står på stenen var visst chiffrerat enl min fikabordslektyr.
 
 
Våra meddelande till framtiden. Kul ide på denna Virtuella!
 
 
 
Många barn på bilden, ja vi var inte ensamma här, två busslast skolbarn på skolresa gjorde sitt bästa för att det skulle vara fart och fläkt på platsen.
 
 
Fantastisk blomsteräng!!
 
 
 
 
 
 
 
 
Linfält i blom på avstånd. Och tåkern bakom det. Här saknade jag min systemkamera....
 
 
 
 
 
 
 
 
Dags att åka vidare mot Linköping. Här gick vi en runda på sagotema. Härlig skog och cacher med bra tematänk. Om det tycker jag!
 
 
 
 
 
Fast nog märks det att Izzie och Titti inte riktigt har samma mål med promenaden......
 
 
En riktigt fin skog att vandra i och en härlig avslutning på turen blev det tack vare denna runda.
 
 
 
 

Korv med bröd utan eld

 
 
 
 
 
 Korv med bröd utan eld var temat för eftermiddagen. Vansinnigt varmt med en temperatur på ca 30 grader och det var nog tur att det inte var varken rök eller eld då det är knastertorrt ute just nu.
Vi möttes återigen vid Albionstugan för lite trevligt samspråk och avnjutande av bullens pilsnerkorv.
 
 
Gruppfoto innan utlämnande av koordinater till en pinfärsk runda.
 
 
Vi samåkte bort till Torpleden 15 #Utsikten där det fanns en utmärkt parkeringsplats och gav oss sedan av för en lugn men svettig promenad längs den ca 4 km långa torpleden som nu förärats med 15 cacher.
 
 
 
Riktigt fin promenadslinga som vi blev visade.
 
 
 
 
Vid varje torpställe fanns en skylt med namnet på platsen och vid denna nedanför fanns även mer info att läsa.
 
 
Mygg fanns det gott om men med myggstift i ryggsäcken klarade vi oss fint.
 
 
 
Kan man ha ett rofylldare ställe att tillbringa en helg på?
 
 
FTF-gänget team Bullen in aktion.
 
 
 
En härlig söndagseftermiddag fick vi tillsammans under prat och skratt och visst gick det bra att cacha även om det var varmt. 
Mer info om torpleden och dess boställen finns här: 
 

Hem igen

 
 
 
 
 
 
 
Dags att vända åter till Skaraborg igen. Lite kallare denna dag vilket vi tyckte bara var skönt.
Wera & Manne, vilka passande figurer utanför ortens äldreboende.
 
 
Earthcacher brukar alltid visa vackra platser, Hannabadsåsen var inget undantag. 
 
 
En "korv" i landskapet beväxt med bokskog. Härligt!
 
 
Färden fortsätter norrut och helt plötsligt börjar himlen läcka något som utvecklade sig till ösregn. Temperaturen föll ända ner till 13 grader och jackor åkte på när vi skulle spana fikaplats. Planen var att vi skulle gå en runda i detta område (Bräkentorp-Grillplatsen) men ingen av oss hade lust att sitta blöta i bilen så vi nöjde oss med en fika under tak i detta enorma bygge. Inga problem om man ville bjuda hela släkten på kalas här inte.
 
 
 
Efter att ha kört i regn mellan Örkelljunga och Värnamo lättade molnen och solen visade sig igen. En av titticc saknad grad gjorde att vi hamnade här: Domarring
Riktigt fin plats!
 
  
Hembygdsgården Rogberga blev vårt sista stopp. Vem använder dessa dörrar egentligen?
 
 
För nästan exakt 2 år sedan var jag och Titti här och loggade den gamla cachen. 
 
 
Nu finns här en ny och det är jag glad för. Hembygdsgårdar besöker jag gärna, de brukar alltid vara väl värda besök.
 
 

Skåneträff 2018

 
 
 
 
Skåneträffen, detta sanslöst trevliga event med vandringstema var detta år förlagt utanför Bjuv, precis nedanför Söderåsen. Redan förra året bestämde vi att vi självklart skulle försöka åka. Nu var vi då på plats. Solen sken från en klarblå himmel och temperaturen visade över 25 grader. Varmt med andra ord. Dessutom kvavt.
 
 
Men det gjorde oss inte så mycket utan vi minglade runt med de bekanta vi mötte på plats innan vi allihop samlades i fållan, där vi återfick våra GPSer med alla de nya spännande cacherna proffsigt inlagda samt fina programblad.
 
 
Klockan 11 prick släpptes vi iväg. Visst var det några som sprang, men det hela gick rätt lugnt till. Vi jagade inte utan preparerade oss med var sitt päron innan vi traskade iväg.
Bild på team Skaraborg i vacker lövskog nedanför. Var vi de enda skaraborgarna tro? 
 
 
Vilka fina cacher det var!!!! Så imponerad av iderikedomen på de vi hittade. Fyndiga namn hade de oxå, bl.a denna SK18 Plasticus vulgaris. En art av inte alltför sällan skådat slag.
SK18 Miljonprojektet och SK18 Typha latifolia var oxå riktigt snygga cacher!
 
 
 
Som vanligt på event hamnar man i små grupper. Vi fick sällskap av ett mycket trevligt danskt par från Fyn. 
Skulle tro att vår dag tillsamman fastnade i deras minne oxå, för det jag upplevde där i skogen vill jag aldrig mer behöva uppleva. Jag är ju nämligen åskrädd.
Och det drog ihop sig till åska medans vi var mitt ute i skogen. Knallarna kom närmare och närmare men jag kände mig ändå rätt lugn eftersom scouterna skulle servera fika vid en scoutstuga inte så långt därifrån vi var. När regnet kom traskade vi med raska steg mot stugan......som inte alls visade sig vara en stuga utan bara ett litet campingbord med fyra unga scouter intill som serverade kaffe och kakor. Hm, och åskan kom närmare. Vad göra? Scouterna tog tillflykt till en låg granskog och vi följde efter. Väntade där tillsammans med åskan verkade dra bort.
 
 
Dags att dra vidare och vi gick till närmsta cache SK18 Simon Says. Stod där och filurade en stund när skogen plötsligt lystes upp av en blixt direkt följd av en knall som hette duga. Instinktivt kröp vi alla tre ihop till varsin boll utan att tänka. Återhämtade oss lite och började igen med vad Simon sa när det small igen, precis lika närma även denna gång. Återigen störtdykning på marken och vi var nog rejält omskakade allihop efter dessa smällar. Gissar att det slog i kraftledningen som gick max 30 meter från där vi stod för PiddeP som vi träffade vid återsamlingen hade sett blixten gå ner ungefär där vi befann oss. Otäck. Man är rätt liten i ett sånt sammanhang.
Själva cachen var ju annars riktigt, riktigt bra! Hoppas den får leva lääänge.
 
 
Dags för fika. Fortfarande med åskan mullrande inte alltför långt bort.
 
 
Äntligen gav ovädret upp och vi kunde ha 
kul vid nästa multi. Extra kul eftersom man om bollkänslan inte fanns med hade fått springa upp och ner ett antal gånger. Som tur var hade vår danske vän perfekt sådan.
 
 
 
 
Vilken härlig dag det blev!!! Massor av riktigt bra cacher, trevligt sällskap, ja allt var bra trots åskan och vi träffades ju inte av blixten.
 
 

Om

Min profilbild

bojip

Trebarnsmor, IVAsjuksköterska och "skogstokig" geocachare. Alltid på jakt efter nya smultronställen

RSS 2.0