Ravinernas dag!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det här med raviner har det gått troll i. Det finns två stycken som vi länge pratat om att vi ska besöka, men har det blivit så?
Nej, det har alltid kommit något i vägen. Inser när jag skriver att det där med att komma något i vägen finns det många ställen vi tänkt på men som vi fortfarande har på att göra listan pga det. Men hittills har jag aldrig ångrat våra ändrade planer nån gång för det brukar bli bra, oavsett vad vi gör.
Men denna dag skulle så äntligen få bli ravinernas dag!!!
Första stopp Klyftamon # Karl XII:s grotta ligger just i en ravin som inte är speciellt lätttillgänglig. Det finns några alternativa vägar dit, vi valde den som verkade närmast att gå och det gick utan större problem. 500 meter enkel väg i stiglös terräng kändes bättre än ca 4 km totalt på stig just i dag. 
Första fynd var denna inte så välväxta gran.
 
 
Kan det vara en ormgran? Eller oxå tänker den skydda sig från att bli värd för en geocache genom att låta bli att utveckla grenar.
 
Ravinen där grottan ligger kallas även Djupedalshåla och liknar en liten canyon, den har i sin botten tidigare varit uppodlad i hela sin längd.
 
 
 
Nere i ravinen var det vilt och mäktigt, med de höga bergväggarna på var sida. Bäcken var nästan torr, men grönt och lummigt var det.
 
 
När man ser hur bergväggarna är formade på snedden kom vi att tänka på hur det måste ha väsnats då när inlandsisen höll på som värst.
 
 
Orsaken att cachen heter som den gör beror på följande skröna: Karl den XII skall ha vilat i grottan nedanför bergväggen när han var på jakt i trakten. Han skall då ha blivit beskjuten med kanon, men kulan träffade i stället i bergväggen en bit ifrån grottan, och gjorde ett hål rakt in berget. 
 
Cahen var gömd i "kanonhålet". Känns tveksamt att nån skulle släpat ut en kanon i denna terräng, men historien är bra oavsett sanningshalt.
 
Åter vid bilen begav vi oss på inte helt stora vägar mot Lundsbrunn. Visst är det underbart att få se detta rofyllda ekipage vid sidan av vägen!!!!
 
 
Dags för nästa ravin: Sörboleden 1 var vårt mål och efter en fikapaus vid Dala kvarn begav vi oss ut i den nästan regnskogslika naturen vid leden.
 
 
 
Sörboleden är ca 3 km lång och börjar vid Dalakvarn i utkanten av Lundsbrunn. Stigen går in i en djup ravin som bildades efter istidens slut då ett stort jordskred inträffade. Genom det rinnande vattnet har ravinen sedan utvidgats. På vandringen får man flera gånger korsa ån på små broar. Naturen är orörd och växtligheten är rik. Här växer t.ex. gråal och strutbräken, gul svärdslilja och gullpudra.
 
 
 
 
 
 
 


Vid Sörbo springer två källor fram ur slänten, den ena med järnhaltigt vatten. Den sista hälften av leden går genom blandskog och barrskog åter till Dala. Nätbeklädda brädor, nya broar och trappor gör leden lättare och mer lockande att gå. Det är en spännande vandring för både stora och små med den porlande ån som slingrar sig utmed leden. Vandringen är relativt lätt med undantag för ett par uppförsbackar när man ska upp ur ravinen.
 
Ibland var bäcken nästan dold av alla fallna träd. Måste husera ett gäng flitiga bävrar här.
 
 
Efter promenaden hittade vi dessa fina små minaiatyrhus av kända byggnader i trakten. Mysigt!
 
 
 
 
Vi avslutade med några ur denna serie  Stenåsen 20 Granen i gropen
Flera av dem var utlagda i en alldelse underbar skog och vi fick en bra avslutning på en bar dag.

Linneduk på Kinnekulle

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har vissa problem med mobilens stavningsprogram. Kinnekulle var åtminstone ett av de orden som mobilen tyckte var totalt oanvändbart och i stället föreslogs ordet Linneduk. Nu har den ju i och för sig vant sig vid att jag föredrar Kinnekulle, men hur ofta använder man ordet Linneduk idag när man skriver på sin mobil??
I vilket fall som helst så kommer jag osökt att tänka på just Linneduk när mysten Råängen helt plötsligt visade sig lösbar. När den kom för några år sen så hade vi en messingerdiskussion om nämnda myst på Kinnekulle, då viss förvirring uppstod om varför jag skrev om dukar när vi diskuterade tänkta resmål. Oftast är det ju så när jag skriver att jag inte läser vad som verkligen kommit på pränt.
Nåväl, denna dag stod återigen en resa till nämnda duk på önskelistan. 
Vi började med en mycket trevlig myst vid namn Boet som visade sig ha en riktigt fin slutgömma. Kul!!!
Sen blev det promenad. Vandringsled Blå - Råängen. CO skriver att vandringsled och naturreservat är en perfekt kombination för geocaching och jag kan inte göra annat än hålla med.
 
 
Mysten Råängen låg dock inte i det fina området jag trodde, utan här fick vi vackert gå med höga knäuppdragningar bland nedkapad sly i nästan 500 meter.
Inte helt fel att åka upp till Kinnekullegården och äta lunch där efter den promenaden.
 
 
Mätta och belåtna fortsatte vi mot Stenbrottet och en väldigt fin promenad runt sjön i botten. Sehr Schön (sjön) är en av de cacherna som släpptes i samband med grilleventet där i våras och vi var överens om att vi allihop uppskattade att de inte hängde längs bergväggarna ett antal meter upp.
Jag tycker att det självklart ska finnas cacher för de som gillar den typen av utmaningar, men de borde vara utanför den normala 161-metersregeln. Så många fina platser som är blockerade med en T5.
 
 
Mobilens kamera fick jobba hårt här i denna vackra miljö.
 
 
 
 
 
 
 
Avslutningsvis gjordes ett besök vid min Kapten Fulskäggs potatisklyftor .
 
 
Namnet är faktiskt oxå ett resultat av ovan nämnda rättstavningsprogram.
"Allting började med att vi åkte till Linköping för att leta potatisklyftor.  
Eller egentligen så letade vi efter en piratskatt men när vi skulle berätta om vårt äventyr så tyckte mobilens stavningskontroll att man inte letar piratskatter nu för tiden utan potatisklyftor."
 
Kul att se hur ens cache fungerar i verkligheten.
 
 
Titticc skrev mycket fyndigt i sin logg  
"När jamandcat och jag gömman gjorde..
Så satt CO å "kråset smorde"
Hon satt där och åt sitt ägg..
medans vi funderade på Kapten Fulskägg" 
 
 
Hemåt efter detta vi styrde, nöjda med en bra dag tillsammans på finaste Kinnekulle. Det bästa av allt: Vi har många anledningar till återbesök för än finns det massor av små gröna lådor kvar.

På träff i utmarken

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sätuna Utmark.
 
Upplägget är som följer. Ta dig till frågetecknet på kartan där det finns en bra parkering. Ca 100 meter från vägen finns ett naturreservat som jag skulle tro att inte många känner till. I det finns kojan på bilden, frågan är bara var. Hitta den och 30 meter bakom ryggen finner du cachen.
 
 
Ungefär som att leta efter en nål i en höstack typ. Speciellt eftersom hela reservatet är på 51 hektar.
Skulle tro att mer än jag inte lagt ner speciellt mycket energi på att leta efter den, då det faktiskt bara var 15 personer på 8 år som hittat den.
Men efter att ha fått ett ovärderligt tips vid en kolmila några mil norrut väcktes en teori. Inte kunde väl det vara så enkelt?
Lusten att pröva blev påtaglig och kontakt med M4rtin samt Malin och Titti togs. Kunde de möjligen vara lediga på lördag fm?
Jodå, alla kunde och vi gav oss iväg mot frågetecknet. Sen var det raka vägen in i vildmarken som gällde.
 
En naturreservatskylt var det första som mötte oss som hade mycket intressant att berätta.
 
 
"Sätuna utmark påminner om en vällagad gryta. Här finns en nypa hällmark, två nypor sumpskog, en smula lövskog, rejält med barrskog, några bäckar och lite till. 
Sätuna by vars bönder har smala skiften här ligger inte mindre än 3 mil bort, vid Hornborgasjön. Detta gjorde det inte mödan värt att ta hand om skogen så långt hemifrån, varvid området har lämnats närmast orört. Vissa träd är över 200 år gamla."
 
Med tanke på att skogen var så orörd hade jag förväntat mig en rätt jobbig promenad över nedfallna träd och i sly. Så visade sig inte alls vara fallet. Visserligen var det en bit att gå, men det var riktigt lättvandrat, trots avsaknaden av stigar.
 
 
 
Dessutom väldigt vackert. Såklart att solen gjorde sitt, allt blir ju vackrare i solsken, men jag gillade verkligen denna skog.
 
 
 
 
När sen kojan hittades var lyckan stor och ändå större blev den när även burken hittades. Allt i perfekt skick trots 8 år i skogen.
 
 
 
Ett parkeringsträd? Visst är naturen fantastisk och visst kommer tanken på bokstaven P upp?
 
 
Efter denna fina vandring så ville vi ju fika. Varför inte vid Ryds grottor?
 
 
 
 
En av de finaste platserna i Skövde och vi fick en fin stund tillsammans innan de andra gjorde ett försök på Ryds grottor
 
 
Den fanns på sin plats. Lite konstigt kan jag tycka att inte fler loggat den sen FTF i vintras, då den i mitt tycke inte är så svår. Men koordinaterna slår ju här nere intill bergväggarna så kanske det beror på det.
 
 
I vilket fall så är det en häftig känsla att befinna sig på klyftans botten.

 
En fantastiskt trevlig förmiddag tillsammans med besök på två fina platser i vårt närområde.
 
 
Visst är Sverige vackert!!!
 
 
 
 

The heart of Sweden!

 
 
 
 
 
 
 
Man kan knappast göra annat än att gilla detta koncept. Cacher som visar platser man mer än gärna vill komma till, men kanske inte ens vet att de existerar. De där smultronställena som för alltid kommer att finnas kvar i minnet. Att sen tanken med årets tour avsiktligt är så att varje cache kanske tar lite längre tid genom att man "tvingas" söka ledtrådar på den sevärda platsen för att komma fram till slutburken är faktiskt även det något jag uppskattar. Hellre några få riktigt bra cacher än en massa intetsägande jag glömt innan veckan är över. Är det sedan något lekfullt uppdrag man ska utföra blir det ändå bättre.
 
Vi hittade fyra av den nya touren samt två av fjolårets innan jag ramlade i säng på kvällen. Vilka platser det var!
 
När cachesläppet var började vi fundera på vart vi ville. Det fanns ju så mycket spännande så valet var allt annat än lätt.
Jag föreslog då  GeoTourSwe2 - Fången på Kägleholm eftersom dels cachenamnet tilltalade mig samt att jag visste att det skulle finnas en gammal gömma från 2003 någonstans i trakten. Varken jamandcat eller tiger90 hade något att invända så det fick bli vårt mål.
 
 
Väl på plats visade det sig att gamlingen befann sig 15 meter från bilen. Snacka om tur!
Dagens första riktigt fina plats var det vi kommit till. Här fanns redan tre bilar på parkeringen och vi anslöt till de trevliga cacharna på platsen.
 
 
Vi skulle leta reda på brickor med kägelresultat och det var allt annat än lätt så att Malin hade upptäckt att det fanns spoilerbilder mottogs med glädje från de som redan letat en stund.
 
 
 
Helt normalt beteende i min värld att undersöka detaljer man inte ägnar så mycket intresse för annars....... Jag verkar inte vara ensam om det beteendet heller😉.
 
Bricka efter bricka kunde identifieras under tiden som vi på köpet hann beskåda slottsruinen och till sist fick vi även lära oss lite om kägelspelets gyllene regler innan vi vandrade vidare till Ödeby kyrka där en mycket trevlig guide väntade.
 
 
 
Inte höjde han på ögonbrynen trots att det sannolikt är första gången nån besöker hans kyrka iförd pannlampa.
 
 
Han berättade glatt om nakenbilderna på Adam och Eva som ansågs avleda tankarna från prästens ord en gång i tiden och därför förpassades till en mer avskild del av kyrkan, samt eftersom vi ju hade med starka lampor så fick vi även titta in i gravkammaren under kyrkgolvet. Fantastiskt!
Ett mycket snyggt upplägg på cachen som verkligen visade oss runt i både ruin och kyrka. Jo, jag gillade det massor! Att vi sen fick en FTF i det trevliga sällskapet var extra kul.
 
 
Vi fortsatte vår tur och hamnade efter lite felkörningar vid en av förra årets gömmor: GeoTourSwe - Ekebergsmarmor 
Vilken vacker plats!!!!
 
 
Här råkade vi träffa på två från det trevliga gänget killar som vi mötte tidigare vid Kägleholm. Tillsammans gick vi och loggade granncachen Marmor innan vi beslöt oss för att fika tillsammans.
 
 
Alltid kul för samtalsämnen saknas ju märkligt nog aldrig när man är ute så här.
 
 
Vi fortsatte vår lilla tur med ännu några mils bilresa till GeoTourSwe2 - Lockhyttan.
Dagens tredje sevärda plats!
 
 
 
Här träffade vi på tre av de andra i sällskapet från Kägleholm. 
 
 
 
Helt osannolikt egentligen men ack så kul. Även här gjorde vi gemensam sak i loggandet och platsen samt gömman gjorde att ännu en favvo blev utdelad.
 
Nu var det definitivt dags att åka hemåt igen, men först ett stopp vid förra årets GeoTourSwe - Riseberga en plats jag länge velat besöka. Här blev det tydligt varför jag uppskattar årets tanke så mycket. Den cachen var visserligen lite jobbad, men inte såg man det allra minsta av klosterruinen om man inte gick en extra sväng. Det var tom så att jag undrade var klostret var.......
 
Nu var vi trötta och vi beslöt att GeoTourSwe2 - Porla Brunn skulle bli vår sista cache.
 
 
Att här en gång varit massor av folk var svårt att tro, nu när det endast var vi och ett gäng myggor på platsen. Fint var det iallafall även här och definitivt en sevärd plats.
 
 
Hemåt nu men i sista stund så blev det "bara en till". Att vi stannad vid GeoTourSwe2 - Ramundeboda klosterruin blev på nåt sätt pricken över i på vår sanslöst lyckade dag.
Här är så fint! Vi har varit här vid några tillfällen tidigare men i kvällsljuset kändes det nästan ännu finare.
 
 
 
 
 
 
Vi räknade stolpar och pinnar och hamnade vid dagens absolut finaste gömma. Att vi fick sällskap av en trevlig kille som skulle kolla till ridleden i tiveden som var nyfiken på vad vi gjorde kändes kul det med. Förhoppningsvis lyckades vi förmedla det fantastiska med vår roliga hobby. 
 
 
 

Geotour release party 2

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ända sen vi var i Örebro på party förra sommaren så har jag vetat att om jag bara får möjlighet så vill jag åka även i år.
Förutsättningarna för att fixa med att köra hela vägen och övernattning var dock inte optimala så vi slog helt enkelt följe med tiger90 som oxå skulle dit. Trevligt sällskap och lift från Mariestad tur och retur är ju aldrig fel. 
Det blev en riktigt bra dag.
Det är rätt svårt att upprepa en sån succé som förra release partyt var, men detta hade man verkligen lyckats med. Ett fantastiskt arrangemang som trots att de var tvugna att byta lokal mindre än ett dygn innan eventet blev väldigt lyckat.
Nästan 300 hade loggat will attend så lokalen var full av glada cachare.
 
 
 
Fyra timmar skulle eventet ta och den tiden bara rann iväg utan att man kände att det blev långsamt, förutom lite på slutet då vi ju alla var sugna på allt nytt och spännande som utlovats ute i länet.
När vi kom välkomnades vi av kaffe och hembakt hallongrotta. Mumsigt. Även lunch i form av baguetter blev vi bjudna på senare.
Sen passade vi på att shoppa lite av allt det nördiga som sannolikt bara geocachare ser sig ha behov av. 
Vi hälsades välkomna och förra årets geotour utvärderades som den succé den blev.
 
 
En föreläsning om Titanic hölls och det verkar vara en spännande utställning. I den välfyllda goodiebag som vi fick, låg en rabattcheck på nämnda utställning som kommer väl till pass i sommar hoppas jag.
För övrigt så låg där lite godis som visade sig vara genomtänkt reklam.
En hallonbåt för nämnda Titanicutställning, en karamell som reklam för open art i sommar och en dödskalle för spökstaden i slutet av oktober. Gott var det iallafall oavsett om det var reklam eller ej.
Det fanns en tipspromenad att gå om man ville det och en "klurrunda" som var riktigt kul så det sysselsatte vi oss med en stund innan årets nya cacher presenterades med tillhörande coin.
 
Här skulle vi bedöma tyngden på stenar och rangordna dem för att få fram en siffra. 
 
 
Lukta på kryddor fick vi oxå göra. Kan det vara timjan och kanel tro?
 
 
Vad finns i denna burk tro?
 
 
Jo. Det här och i botten två siffror vi ville veta vilka de var.
 
 
Innan släppet blev det vinstutlottning och kan man tänka sig. Jag vann andra pris!
 
 
Innehållet i goodiebagen plus min vinst. Allt lär komma väl till pass framöver. 
Även Malin och Tiger90 vann så det blev full pott i bilen denna gång.
Så släpptes alla nya i geotour2 och lokalen tömdes så sakteliga. 
Vart skulle vi styra vår färd av alla dessa nya spännande?
 
 
Svaret kommer i nästa inlägg.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Internationella nörddagen!

 
 
 
 
 
 
Tror nog att jag utan tvekan tillhör den kategorin som har rätt att fira denna dag!!!
Hur firar man då på bästa sätt?
Jo, genom att klä sig i det mest nördiga man kan hitta, packa sin nördbil och ge sig iväg för att träffa andra nördar på   Internationella nörddagen.
EO jamandcat kan man lita på. Hon hade fixat ett event som t.o.m överträffade mina förväntningar.
Först var det eventplatsen. Här hälsar jamandcat oss alla välkomna!
 
 
Så fint det är här på Billingen med finaste utsikt över Skövde.
 
 
 
 
Så klart var både fika och gps med för jag visste ju att EO hade en liten överraskning åt oss. 
 
 
Nörd kan man ju vara på många olika områden och när vi fick ett blad med 5 sprillans nya cacher så visade det sig att allihop oxå gick på temat nörd.
Förutom den helt suveräna Multi - Internationella nörddagen så fanns det två cacher på temat släktforskning och frimärken som Mr jamandcat bidragit med samt två med tema nagellack och hundar signerade Miss jamandcat. Riktigt snyggt kan jag bara säga.
 
 
Även Tallulah var uppklädd för att kunna fira riktigt bra.
 
 
Det blev en hel del klurande runt bordet och jag upptäckte att jag glömt det viktigaste av allt som en geocachare behöver ha med, nämligen penna.
 
 
Det visade sig dock inte behövas då jag snabbt insåg min begränsning under förutsättningarna som var.
Jag löste släktforskningsmysten utan problem hemma i lugn och ro sen, men på plats rymde hjärnan som den tyvärr alltid gör vid sådana tillfällen. 
Som tur var beslöt vi oss för att gå i samlad tropp på multin så jag klarade mig trots avsaknad av penna. 
Sannolikt den mest sansade och stillsamma FTFjakt jag upplevt.
 
 
 
Multin var uplagd så att man fick användning av flera nördiga nödvändigheter och dessutom fick man gå den fina stigen runt Åsbotorpssjön. Kan man göra annat än gilla det upplägget?
 
 
Nörd som jag är så kan jag erkänna att alla de grejer som behövdes faktiskt finns i min ägo.
Ett helt underbart bra sätt att fira nördarnas dag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Blentarp och norrut igen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi bodde två nätter i Blentarp under vårt besök i Skåne. Ett B&B fast utan frukost. Självklart kunde man få även det, men denna gång valde vi bort det.
 
 
 
Ett mycket prisvärt boende med ett värdpar som verkligen ville göra allt för att vi skulle trivas.
 
Ingen av oss har lätt för att sova, så det blev tidiga mornar alldeles av sig självt så att säga.
Innan vi begav oss mot sjöbo för event passade vi på att göra ett besök i Kulturens Östarp.
Vilken vacker plats! Strax effer åtta en lördagsmorgon behövde vi inte heller trängas med andra.
 
 
 
 
 
 
 
När man är på tur en bit hemifrån har man ju ofta en plan för att kunna uppfylla mål som är svåra att nå hemomkring. Ett av dessa mål var att logga kyrkcacher. Vackra Sövde kyrka var en av de som fick besök av oss denna helg och nu kan även Malin logga en viss challenge på temat kyrkor utanför Tibro.
 
 
En liten bild från en underbar liten gömma i Veberöd.
 
 
 Hasslemölla nedanför blev en av de sista som vi loggade på lördagen. Ännu en vacker plats i detta fina landskap.
 
 
Söndag morgon och uppe lika tidigt även då. Undrar hur många av värdparets gäster som går upp innan kl 06 en söndagsmorgon?
Efter en lugn ihoppackning av våra grejer startade vi vår hemfärd med målet att kunna gå en runda med fyra challengecacher runt en sjö. Det visade sig bli en riktig flopp, men innan dess hann vi se mycket fint.
Björnstorps Torg måste väl vara skånes vackraste busshållplats?
 
 
Att vi kom till Knivsås-Borelund är helt och hållet Malins förtjänst. Hon upptäckte att det fanns en earthcache där och att det såg fint ut på bilderna.
Eftersom det bara var några kilometer dit så var saken avgjord.
 
 
Så vansinnigt vackert det var!!!!!
Earthcachen gick ut på att mäta temperatur i vattnet och nu vet vi vilken pryl vi saknar i cachingväskan.
Det fick bli en variant av handledsmätning som jag hoppas att CO godkänner. Inte många ställen som säljer badtermometrar finns tillgängliga en söndagsförmiddag och att åka hem och hämta var ju knappast ett alternativ.
 
 
För att slutföra uppgift två gällde det att ta en promenad runt brottet.
Återigen blev det klättring i brant backe.
 
 
 
Höjden är ju lätt att mäta. Att åka med tjejligan utan GPS lär ju inte bli aktuellt.
 
 
En helt ljuvlig promenad runt det gamla brottet.
 
 
En skylt jag inte trott jag skulle se i Skåne......
 
 
Vattnet var nästan turkost och det blev många kort tagna.
 
 
Målet för dagen var ju annars att försöka logga några challengecacher. Challenge - 5 Skånska kommuner samma dag råkade vi passera några hundra meter ifrån och insåg att den nog var lösbar så den åkte med av bara farten.
Likaså Challenge # Femtioelva och det var skönt för det visade sig bli de enda av den sorten vi loggade.
Dagens flopp har vi nu framför oss där vi sitter i amfiteatern vid Vaxsjön och fikar.
 
 
Runt den fina sjön går en bred handikappanpassad stig med ett antal cacher, varav fyra challengecacher som vi alla kunde logga. Dessutom fanns här ett gång andra cacher från en tidigare skåneträff.
Men det gick inget bra alls. Vi började med en DNF, sen hittade vi två lätt och var glada och nöjda när vi började söka efter Challenge #021 - 1 year since my first log. En utmaning som ju är lätt att klara men nån burk fann vi ej. Trots idogt letande både högt och lågt.
Nåväl. Vi fortsatte framåt och oturen höll i sig. En fältmyst hittade vi bara delar av och sen kom vi fram till  Challenge #070 - 100 FTF. Vi var nu rätt trötta på att ha så svårt att hitta det vi skulle så vi bestämde oss för att ge upp och strunta i resten av rundan. Jag har ett rätt kluvet förhållande till skånska bokskogar. De är perhört vackra, men så svåra att hitta cacher i, speciellt när det inte finns en hint. Tycker att challengecacher ska vara lätta att hitta, man har ju redan utfört en "bragd" innan man får logga. Nåväl, alla tycker vi olika.
Så vårt avslut på resan blev 4 DNF av sju möjliga. Lite trist men som tur är så är det ju inte så ofta sånt inträffar.
Summerar resan med att det blev 71 glada gubbar på kartan, massor av fina platser besökta,  väldigt mycket prat och skoj, samt 7 hungriga fästingar mindre i skåne. 
 

Vi träffas i Skåne

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Detta inlägg kommer nästan uteslutande handla om Skåneträffen 2017 eftersom det var ju därför vi faktiskt körde ner till Sjöbo denna varma majhelg. Vi startade morgonen med lite annat innan men det berättar jag om i nästa inlägg.
 
Ska man till en ort så måste man ju läsa informationstavlan noga!!!!
Jodå, jag tror att vi syntes rätt bra där i våra fina crewtröjor men det var inte så många som vinkade tillbaks.
 
 
Sjöbo Ora var platsen där det hela utspelade sig i år.
 
 
Vi hade lovat att göra lite reklam för nästa års LKE och vad passar väl bättre än det här?
 
Det där med att mingla är inte min starkaste sida så vi loggade den närbelägna cachen Sjöbo hoppbacke under tiden. Här fick vi en liten försmak av vad vi kunde vänta oss. Platt är nog det sista jag skulle förknippa med eventområdet.
 
 
Klockan 11 släpptes cacherna. Oväntat lugnt släpp faktiskt, men kanske det berodde på att vi inte var lika många i år som tidigare år?
Eller också var det vetskapen om att många backar väntade oss......
 
 
Vi samgick med tiger90 och L867. Trevligt när vi skaraborgare håller ihopt!!!!
 
Här hade det faktiskt varit en skidbacke!
 
 
 
Dagens huvudmål bland de nya cacherna var för min del SK17 #18 - Fotomyst
 
 
Här skulle vi hitta siffror. Väldigt många siffror finns det på en vattenreservoar!!!
 
Återigen, är det nån som fortfarande tror att Skåne är platt?
 
 
Många av cacherna hade en liten knorr, så även denna!
 
 
Vem kommer på tanken att gå genom en lärkträdsplantering??? Hm, jo vi......
 
 
Kan meddela att lärkbarr är väldigt mjuka och sköna att gå i närkamp med, till skillnad mot björnbärssnår som fanns dolda däremellan.
En riktig skitgömma var det, men en bra sån! Ingen risk att nån lär hitta den av misstag.....
 
Dags för nästa riktigt bra gömma! SK17 #21 - Bunkra
Fast först behövde vi bunkra lite energi. Fika på en bunker hade vi inte gjort förut.
 
 
Kul bild nedanför. Men sannolikt inte så vanlig i normala fotoalbum.
 
 
 
Riktigt gott om plats där inne när man väl kommit ner. I den ena fanns det tom badenbadenstolar trots avsaknad av sol.
 
 
Eventet är ju bil och cykelfritt. Alltså är det vandring som gäller och det var en rätt ansträngande vandring. Pollen precis överallt och det rök om oss när vi gick.
 
 
På vår väg åter till bilen såg vi blommande ginst. Vackert!
Det finns ju inte vilt här hemma så då är det extra kul att se,
 
 
Efter mer än 20 000 steg var det en trött tjejliga som avslutade dagen med en fika där vår värdinnas ungerska äpplekaka kom väl till pass.
 
 
 
Supertrötta, men nöjda summerade vi dagen. Tror jag planerar för en tripp till Bjuv nästa maj om möjligheten kommer.

Tjejligan på kul kulturtur!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Skåneträff igen! Denna gång var målet Sjöbo och såklart ville vi ju dit. Extra kul var att även Malin följde med i år.
Hitta.se trodde det skulle ta 3 timmar och 57 minuter att köra dit. Det gjorde det INTE! Vad gör då tre tjejer på väg till Sjöbo som gör att resan dit nästan tar 13 timmar?
De som känner oss är väl inte förvånade, för det blev några stopp längs vägen. Även några fikapauser på tre helt fantastiskt fina platser.
Vi konstaterade dock att skomakaren, han får kort semester i år, för vi såg både hägg och syren på resan ner.
 
 
Första stopp blev Getaryggarna och Kroppsjön
 
 

En vacker plats med en trevlig earthcache samt en fikaplats med en cache där det redan satt folk. Men de som satt där visade sig vara väldigt hjälpsamma.
Min logg för earthcachen:
Den här fick vi faktiskt svaret av från ovan😁😁😁😁.
När vi kom till platsen var fikabordet upptaget så vi började med denna eftersom paret vid bordet verkade vara på väg att ge sig av. Tre glada tjejer på tur var kanske inte så tystlåtna i sina funderingar om fenomenet på platsen så när vi var klara och paret fortfarande inte åkt beslöt vi oss för att försöka förklara vårt något skumma beteende. 
"Är ni studenter?" blev då frågan. Hm, hur kan man tro det om oss???
Nåväl, mannen visade sig mycket påläst i ämnet och sån information blev vi inte ledsna för.
 
 
Utsikten från fikaplatsen var riktigt fin. Kan inte låta bli att förundras lite över formen som öarna bildar.
En groupie blev det även på platsen, inte är vi riktigt oss lika. Kanske man skulle ha en selfiepinne?
 
 
Vi for vidare och hamnade vid gamle kvarn
 
 
Här hade vi tänkt fika men bristen på skugga samt den stora mängden pollen i luften gjorde besöket kort.
men på så sätt hittade vi en ändå bättre fikaplats. Äventyr i Sälleberg Vilken vacker plats!
Multin insåg vi att det inte var aktuellt att ens överväga att försöka oss på. Vem orkar klättra i träd när termometern visar 28 plusgrader?
 
 
 
Pizzabullar på denna ljuvligt vackra plats i allra bästa sällskap. Kan knappast bli bättre!
 
 
Sagomuseet i Ljungby har placerat ut en massa cacher som vill visa platser som berättats om i folktron. Om det tycker jag. Mikkel i Långhult var en riktig sagoberättare och han har fått denna fina minnesten uppsatt vid Kuggaberg.
 
 
Lille Petter-Johans Stuga var en riktig pärla som jag helt missat utan cachen på platsen.
Här bodde 130 cm långe skomakaren Lille Petter-Johan tillsammans med sin betydligt längre hushållerska.
Allt var avpassat för den lille mannens längd och det var en mysig plats. Får förmoda att hushållerskan kanske hade visa ryggproblem efter att ha bott i stugan ett tag.
 
 
 
 
 


 
Från ett kulturställe till ett annat, betydligt mer känt. Linnés Råshult och en mycket bra myst  The Linnaean Herbarium
 
 
 
 
 
 
Insekter och fåglar visade sig vara lite större här än hemmavid.....
 
 
 
Vi fick anledning till en fin promenad ut i hagarna och fick stifta närmare bekantskap med denna nyfikna invånare.
 
 
 
Dags för fikapaus nr 2 och det blev här vid  De-12 Länsmanbostället. Ännu en riktigt fin plats!
Hembygdsgårdar, undrar hur många sådana jag besökt under min tid som geocachare?
Men ett är säkert, oftast är det bra fikaplatser och mysiga platser.
 
 
Äntligen får vi lukta på liljekonvaljer!!!
 
 
Vi far vidare och hamnar vid Vinterhyttan, och närbelägna Grave-field
 
 
Man skulle ju kunna tro att vi nyss fikat, men så var inte fallet, vi hade sysselsatt oss gott ett tag emellan, så nu var det dags för dagens sista fikapaus.
 
 
 
Temperaturen faller så sakteliga och nu vill vi för första gången under dagen sitta i solen. En härlig dag är snart till ända och vi är kulturladdade som få.
När resan är halva målet kan det visst ta 13 timmar att köra till Sjöbo.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gröneskog

 
 
 
 
 
 
 
Så sanslöst grönt och grannt det är ute nu!
Naturen försöker på nåt sätt alltid överträffa sig själv så här i maj månad. Vart man än tittar så grönskar det och många av årets vackraste blommor är som finast just nu.
Så var det då tisdag igen och varför inte försöka satsa på en liten tur till finaste kinnekulle?
Titticcs runda  #01. Gröneskog Starten.. var den som blev vårt huvudmål.
Jag har gått i delar av naturreservatet tidigare så jag visste till viss del vad som väntade, men Titti hade hittat en möjlighet att göra det hela till en runda som sammantaget blev riktigt, riktigt bra.
 
 
Det är en mycket annorlunda miljö man möter i reservatet, där spåren efter människan är tydliga.
 
 
 
 
Bilderna nedanför är i närheten av #12. Gröneskog Passaget..
 




 
Underbar plats.
Annat som är underbart var också alla blommor. Liljekonvaljerna har stora knoppar.
 
 
Även gullvivor, violer och körsbärsblom hamnade framför mobilens kamera
 
 
 
 
Vi fortsatte vår vandring och kom så in i själva brottet. Tanken är att man ska gå leden motsols, men vi råkade göra fel stigval, därför blev det som det blev. Men rundan är minst lika vacker åt det hållet.
 
 
 
 
Från en vacker plats till en annan. Munkängarna med sina enorma mängder ramslök.
 
 
Gulsipporna blommade men än var det bara knopp i ramslöken.
 
 
Vi hade en cache ologgad här som vi letade länge efter när vi var här förra gången. 
Att man kan bli så glad över att hitta ett petrör egentligen, men det var precis det vi blev när Malin riktigt snabbt fick ögonen på den denna gång.
 
 
Efter en som vanligt mycket god lunch på kinnekullegården körde vi mot #2.. Mystik i skogen..
 
 
Storslagna planer att utvinna olja fanns här en gång. Idag finns bara ruinerna kvar som ger en mycket mystisk miljö. 
Om dagen blev bra? Ja, såklart den blev, det är svårt att få en geotursdag att inte bli bra.
Kan bara rekommendera gröneskogsrundan, enkla petrör men miljön......Underbart helt enkelt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett enda stort hav av vitsippor i Hadängs lövskog

 
 
 
 
 
 
 
För några år sedan bildades ett nytt naturreservat i trakten, nämligen Hadängs lövskog.
Då jag sedan länge visste att Kaffebackarna strax intill var känt för sina mängder av vårblommor så lär ju det som ett synnerligen trevligt ställe at åka till, men det sas att det var ett reservat helt utan stigar så dit har jag alltså inte kommit.
Inte förrän häromdagen, då det för några veckor sedan släpptes en hel serie just här.
Hadängs Lövskog Parkeringen är den första i serien.
Meningen var att hela tjejligan skulle försöka träffas, men små sjuka barn är svåra att lämna ensamma så vi blev bara tre plus Tallulah, men trevligt, det hade vi ändå.
 
 
 
Hela reservatet var helt täckt av miljoner och åter miljoner vitsippor. Helt underbart! Även en och annan blåsippa fanns kvar. Det märks att våren varit kall hittills. Just denna dag var inget undantag, det var inte läge för vårjacka utan mössa och vantar fick ingå i utrustningen för att vi inte skulle frysa
Det fanns nu en riktigt fin stig som var lätt att följa, sannolikt är den markerad efter att reservatet bildades.
 
 
 
Många höjdkurvor var det och valet vilken håll vi skulle angripa dem var inte helt lätt. Tror vi gjorde helt rätt då vi valde att avsluta med  Hadängs Lövskog Bänken, inte minst eftersom det var en fin plats att fika på.
 
 
Väl uppe på berget öppnade sig skogarna och underbart vackra beteshagar visade sig. Här har det legat ett torp en gång. Fin plats att bo på men man kan undra hur de tog sig dit.
 
 
 
 
Så var det då dags att vända neråt igen. När tjockt träd blockerar leden så sågar man helt enkelt en port i det.
Smart!
 
 
Så var vi då nere vid bänken, där vi avnjöt det som ryggsäckarna innehållit.
Lyssnande på bäckens porlande strax intill kunde vi inte ha det bättre.
En sanslöst vacker natur och en trevlig cachingrunda. Vad mer kan man önska av en onsdag?
 
 
 

Fågel, fisk och mittemellan

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fågel är första cachen i en serie av fyra i ett smått osannolikt backigt landskap, inte alls långt från min hemby Hångsdala. Trots att jag bott rätt nära i mer än 20 år var det ett ställe jag inte visste fanns.

CO skriver: "Ta alla 3 i ett svep med rask språngmarsch så har du gjort en prestation" och det kan jag bara hålla med om.

Vilka höga backar och ännu djupare dalar!!!! Bilderna gör på inget vis rättvisa på alla höjdmetrar som vi erbjöds att övervinna här.

Utsikten från fågel här nedanför.

 
Mittemellan var oxå mycket riktigt mittemellan topp och dal.
 
 
Inlandsisen måste ha härjat vilt i trakten för hur kan det annars ha blivit så här?
 
 
 
Bilcache erbjöd lite skog och en bil som nog inte har används på väldigt länge. Vägen var helt klart i bättre skick.
 
 
När vi står där börjar det falla stora tussar från skyn. Snö.....I maj.......
 
 
Jodå, vi tog stigen hem.... eller åtminstone vägen från fisk.
 
 
Fikaplats hittade vi dock inte. Det fick bli ett stopp vid Suntak med sin fina hembygdsgård. Ett bra slut på en strapatsrik liten geotur
 
 

Dagen då björkarna slog ut

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var dags för uppföljningsmöte med crew efter det stora eventet. Vädret var fantastiskt så vi planerade in för en dag med lite äventyr innan.
Valet föll på Kållands invallning 1 - Starten, en serie som  släpptes just i samband med LKE17.
Ett bra val, i fin miljö, något som det ju oftast brukar vara när CO är i farten.
Under den första delen av 1800-talet utvecklades jordbruket snabbt och behovet av jordbruksmark ökade. Där det växte skog bröts ny mark för åkrar. Detta räckte dock inte till utan man sökte andra lösningar härute på Kålland. På den tiden växlade Vänerns vattennivå mycket (upp till 2,5 m) och påverkade den odlingsbara marken i mycket hög utsträckning. Man började undersöka möjligheterna att bygga vallar mot Vänerns vatten på ett antal lämpliga platser. Under senare delen av 1800-talet och början på 1900-talet genomfördes ett antal torrläggningsprojekt såväl här på Kålland som på Kållandsö. Det handlar om ett 15-tal av vilka de flesta fortfarande är i bruk. Denna invallning har under senare tid förbättrats med den nord-sydgående vallen mot slutet av promenaden.
 
Här går vi på den äldre delen av invallningen
 
 
Vackerhet skymtade mellan all vass
 
 
Den här delen av invallningen visade sig oxå vara rik på orm.
Eftersom de hade gula fläckar och ringlade undan snällt bekymrade de oss inte så mycket.
 
 
Tänk om alla kottar vore så här fina?
 
 
Vid Kållands invallning 6 - Naturvård fick vi chans till lite vänerutsikt. I efterhand så hade denna plats varit mest optimal att fika på. 
 
 
Nu blev det i stället fikapaus med problemlösning på var sin sten innan bonusgömman.
Måste erkänna att detta inte är något jag brukar fundera speciellt mycket över annars......
 
 
 
 
 
Vacker väg vi vandrade på. En synnerligen informativ runda, fanns mycket matnyttig info i cachebeskrivningarna om detta spännande område.
 
Under tiden vi gick värmde solen gott och det var nästan så det kändes att just denna dag slog björkarna ut.
 
 
Vi fortsatte till en annan del av kålland där vi fick brottas med allehanda andra problem jag inte direkt brottas med i vardagen. Som tur är så har jag en son som är duktig på hallonpaj, det hjälpte oss en bit på väg iallafall. Digital trafikstockning är en otroligt välbyggd cache, men då den var alldeles för komplicerad att lösa blev totalupplevelsen tyvärr inte en favorit.
 
Lindholmen - Bränneriudden var en vacker plats med historia. Hade vi inte fått nog av vass tidigare fick vi här en dos till.
 
 
Torsängen. Äntligen fick jag en dos vårblommor! Så vackert det är med alla blommande vistippor!
 
 
Strax intill fanns även den så kallade Wennerbergseken, Västergötlands största ek, vid platsen för gamla Djurgården där en gång Torsten Rudensköld bodde och startade sina roteskolor, Sveriges första folkskolor. 
En riktig Bamse!!!!
 
 
 
Klockan går och vi var tvugna att åka in mot Lidköping igen.
 
 
En kort energipåfyllning med utsikt mot Kinnekulle behövdes innan vi avslutade vår tur med att gå på bibliotek.
Fin konst strax intill och en riktigt trevlig myst som kan rekommenderas, även om vi gjorde det mer komplicerat än det behövde vara.
 
 
Vad vi kom fram till på mötet? Ja, vi var nöjda som crew och förhoppningsvis var även deltagarna det med.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Välstädat hos familjen Bäver och några kvarnar på vägen hem

 
 
 
 
 
 
Sista dagens event blev som brukligt ett med temat städ. Läckö-Kinnekulle CITO-event 2017
Denna gång var det Sandbäcksbadet som skulle få en välbehövlig uppfräschning.
 
 
 
Av någon kanske inte helt märklig anledning blev det även välstädat hos familjen Bäver.
Bäversafari @ Brantabäcken skulle jag tro var en starkt bidragande orsak till att så skedde.
 
 
 
Det var en hel del skräp som samlades in.
 
 
 
och det var nöjda cachare som avnjöt saft och goda muffins efter en timmes städande.
 
 
Efter eventet satsade vi bl.a på  Vattentornet Spotting Cache. Det är alltid med viss "andanihalsenkänsla" jag tar mig an en sådan, trots att de brukar vara roliga. Detta pga att vi lyckades tappa bort det viktiga återställningskodordet på den första vi en gång gjorde och det innebar en hel del problem.
Den här flöt på klockrent även om "andanihalsenkänslan" infann sig även vid logg. Men en signatur blev det. Och en favvo såklart!
 
 
Vägen hem gick via inte mindre än tre kvarnmiljöer.
Resville kvarn har vi loggat förut, nu blev det stopp för en fika här.
Det hade väl ungefär halva Lidköpings pensionärsstab oxå tänkt sig då det var våffelservering i kvarnen just denna dag. Det störde som tur var inte oss, då kön för att köpa våffla var megalång, så vi hann fika klart innan nån våffelätare ville nyttja bordet där vi satt.
 
 
Resville har nu fler cacher efter ett sannolikt mycket trevligt event på självaste påskafton.
Äggjakten 3: Flian var en av dem.
 
 
Resville är en fin liten by och vi vandrade över denna fina bro för att komma till nästa cache.
 
 
 
 
Forssa-Slugga kvarn med sin fina miljö.
 
 
En liten ö mitt i forsen med en bänk att sitta och filosofera på. Fint!
 
 
Stockens kvarn blev dagens sista logg för min del.
 
 
Ett bra avslut på ännu en bra dag!

Äntligen LKE17

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så var det då äntligen dags för en av årets höjdpunkter, nämligen Läckö-Kinnekulle Event 2017 
Även detta år som crew och för dagen iförda snygga tröjor i färgen rosa. 
Vet att somliga tycker mer och somliga mindre om årets färgval men mig passade det perfekt. 
Gillar rosa, speciellt om den är i denna nyans.
 
 
Innan dörrarna öppnade samlades vi för en kopp kaffe, sen var det full fart hela tiden. 
 
 
 
Min uppgift var att hantera coin, både de förbeställda samt de som vi sålde på eventet.
 
 
Rätt snygga tycker jag iallafall. Helt ok att logga discovered om man vill det.
 
 
Jag hade även förmånen att få lyssna på ett föredrag om First Earthcache geoventure - Hawaii. 
Så avundsjuk jag kan bli på de som kan göra sådana resor och där båda två i familjen uppskattar det.
Men samtidigt är jag så oerhört tacksam över att ha min tjejliga. Vilken tur att vi har varandra för visst finns det massor av roligheter man kan hitta på även på närmare håll och varje tur med dem är ju oxå ett äventyr, även om resan kanske bara går till grannstaden. 
 
Årets loggbok blev även den välfylld.
 
 
Eventet blev lyckat det kan man se på alla positiva loggar, och vi var nog alla rätt nöjda när vi i crew samlades för att äta varsin pizza innan vi städade och låste.
 
 
 
Cachesläppet hade gått bra och snart började FTF-loggarna ramla in. 
Min Kapten Fulskäggs potatisklyftor och För den glömske som jag inte var helt säker på skulle fungera, visade sig vara uppskattade (och har hittills fått 85% favvo) och jag kunde slappna av och njuta av några timmars kvalitetscaching i Lidköping innan vi åkte hemåt. 
 
 
 
 
 
Våra alldeles nya jackor blev riktigt bra tycker jag.
 
 
En härlig dag och förhoppningsvis kanske det blir ett nytt event om ett år
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

bojip

Trebarnsmor, IVAsjuksköterska och "skogstokig" geocachare. Alltid på jakt efter nya smultronställen

RSS 2.0