Hultåsen runt

 
 
 
 
 
 
 
Arnebr är en klurig CO och att logga gömmor av honom brukar oftast ta sin lilla tid.
Idag hade vi några timmar på förmiddagen som kunde ägnas åt caching och målet blev då Hultåsenrundan 1 -  Hultåsenrundan 12.
Vi parkerade vid nr 1 och trodde oss ha såpass tid på oss att vi kunde utnyttja apostlahästarna lite som förflyttning mellan några av gömmorna. Började därför med nr 4 och gick tillbaks mot bilen. Så lätta gömmor det var sa vi efter fyran och trean. Så brukar det sällan vara.
Det fick vi minsann oxå erfara senare att så var det inte heller. Av 12 blev det av ren tur bara 1 DNF till slut, men oj så vi letade på flera av ställena.
Hultåsen är en riktigt fin slinga som nog är tänkt som en bilrunda. Parkeringsplatser finns det bra vid allihop. Jo, tiden drog iväg så vi fick övergå till bilcaching efter den inledande promenaden.
 
 
Vid nr 5 var den visst borta och flyttad till ny plats för nån dag sen, men kör man med gammal PQ så blev det så att vi letade efter den gamla som inte ens CO hittat.
Men hittade det gjorde vi. Alltså den gamla, som vi höll på att trampa på där den låg helt öppet på marken bland en massa komockor. Den nya hittade vi dock inte, fast den letade vi ju inte efter heller.
Publiken hade vi oxå, på rätt sida staketet.
 
 
 
Fikaplats fick bli vid Ölmestorps hage, där vi hittade en stor sten som passade utmärkt att sitta på.
 
 
Utsikten över en stubbe var faktiskt inte helt fel den heller. Denna stubbe var ju faktiskt rätt fin för att vara stubbe.
 
 
Bäcken bredvid saknade varje uns av vatten denna torra sommar.
 
Så var vi då framme vid slutet och det var visst här man skulle fikat. Jättefin plats!
 
 
 
Undrar lite om varför det är spångar under bron, men det finns säkert en anledning. En vacker plats som avslutning och en bra avslutning på denna förmiddag.
På återvägen, med tidsbristen hängandes över oss påbörjade vi multin vi aldrig tidigare har hunnit med de gånger vi besökt trakten. Jättastenen
 

Denna stora sten som syns från steg ett har alltid varit ett landmärke för ortens folk.

Det sägs att jätten Rane kastat denna sten som hämnd för att blivit lurad på betalningen

vid kyrkbygget i Ransberg. Han ska ha stått på östra sidan av Örlen och kastat stenen.

Men stenen slant i handen och hamnade här.

Jodå, nu är vi halvvägs iallafall och vet vart vi ska leta vid nästa besök. För inte hann vi med att logga den denna gång heller. Det är ju som så att arnebr-cacher alltid tar lite längre tid än man trott.


En sjörunda i arnebrland

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tisdagens tur kommer här, således inte i kronologisk ordning.
Det är makens andra semesterdag och min lediga dag. Men maken är mer än nöjd med att pyssla på hemmaplan, så jag passar på att träffa tjejligan för vår numera nästan obligatoriska tisdagscaching. De här tisdagarna är viktiga för mig. Mycket skratt, en hel del tokigheter, motion samt nåt helt annat än vardagens inte alls otrevliga lunk. Oftast skog och natur samt självklart fika med ännu mer prat och skratt. Ibland ses vi bara några timmar, ibland blir träffarna längre, men alltid, alltid kommer jag hem med en massa ny energi.
Denna tisdag var målet arnebrland vid Örlen och en promenadrunda där.
Sjörundan 1 var den första av totalt 15 cacher i rundan. Den började fint längs en lättvandrad skogsväg och när den tog slut fanns en speciell skylt som visade oss vägen. Kul!!!
 
 
Här fick vi sen fortsätta gå längs stiglös mark men det var inte speciellt svårt och CO hade snitslat lämpligaste vägen om nu man inte valde att bara gå på kompassen.
 
Så vackert det var nere vid sjön.
Första kontakten med Örlen för dagen var denna vackra plats.
 
 
 
Kossorna som oxå gillade att bada fanns i hagen bredvid. Inzoomad på kortet nedanför, annars tror jag man missar dem i allt det vackra.
 
 
 
I efterhand var det även den bästa platsen för att fika, men det var lite för tidigt på dagen för det så vi satte oss ner på stranden lite längre fram i stället.
Lite vatten i sjön även här som på så många andra ställen så vi gick bitvis på sjöbotten.
 
 
 
 
Det är en varierad runda och en del av COs cacher tar sin lilla tid att hitta, men flera var även lätthittade och en del har man inte minsta chans att gissa vad det är förrän man kommer på plats.
 
 
En vacker och varierad runda på ca 3 km varav en hel del har sjöutsikt.
 
Fikaplatsen blev vid Sjörundan 11 Örlens sjömanskyrka. 
 
 
Så vackert med den spegelblanka sjön och när Titti dessutom överaskade oss med vaniljbullar kunde det inte bli bättre.
 
 
Energipåfyllning på många plan!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En önskan blir uppfylld!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
För flera år sedan blev jag tipsad om en plats jag sen dess har velat besöka, nämligen Utnäset i Tiveden.
Naturreservatet Utnäset utgör en bit av det kust- och skärgårdslandskap som finns vid Vättern. Reservatet ligger vid länsgränsen mot Västergötland, 25 kilometer söder om Askersund.
 
Utnäset bjuder på verklig närkontakt med Vättern. Här kan du hitta en egen badklippa och få storslagen utsikt över Sveriges näst största sjö, ända bort mot Omberg. Utnäsets stränder består av av klippor och isslipade hällar som skjuter ut i ett stort antal småuddar. 
 
Sist jag var i Tiveden, på min femtioårsdag, uttryckte jag en försiktig önskan om att det även skulle komma några fler cacher på Utnäset.
Så är nu fallet och vi styrde vår färd mot en sagolik plats
 
 
Vandringsleden skulle som synes vara 4 kilometer, men det var en bit att ta sig fram till denna skylt. Allt som allt gick vi strax över fem kilometer, men så gjorde vi ju några avstickare längs vägen oxå......
Fram till där stigen delade sig fick vi gå på spång. Kul med spångar som inte är spikraka!
 
 
 
Skogen tar vid och vi är nära Utnäset 1 Rumpnissarnas sommarvistelse 
Snart är vi ute vid Vätterns för dagen nästan gröna vatten.
 
 
 
Vandringsleden gick sjönära i stort sett hela tiden.
På väg ut till ön Utnäset som man ibland får våta fötter och ben av att gå till.
 
 
Det var ingen risk denna dag. Det syns på stränderna att det är lite vatten i Vättern.
 
 
 
Ju längre ut på näset vi kom, desto kargare blev stränderna och öarna.
 
 
Mossiga hällar sjönära. Vackert!
 
 
Längst ut fanns en fikaplats med denna fina utsikt! Vi gjorde en grov miss som inte tog med oss något alls. Lite skämmigt eftersom vi ju visste att fikaplats fanns, men vi missbedömde helt tiden. Vi räknade med att vi skulle vara åter vid bilen redan 11 och då var det ju för tidigt att släpa runt på fikat.....Tre timmar ungefär tog det för oss att ta oss runt, men så fick vi leta rätt länge på två av gömmorna med.
 
 
 
 
 
Den ena platsen vackrare än den andra avlöste varanda. 
Hade kontakt med CO i ett annat ärende senare och de hade haft problem med att placera cacher här. Tydligen var ett av problemen att de inte fick placera gömmorna för nära stigen eftersom det är ett naturreservat, därav att man var tvungen att traska nästan 100 meter ut i terrängen på några av gömmorna. Den regeln har jag aldrig haft problem med, saker förändras, men undrar om inte naturen mår bäst av att folk inte går så värst långt från själva stigen ändå.
Sen var tanken att det skulle vara fler gömmor här, även där fick de problem. Synd, men jag är så tacksam över de som trots allt finns på platsen. När geocaching är så här så måste man definitivt gå en avvänjningskurs om man ska sluta!
 
Älskar färgerna i detta foto. Höstens vackra blåbärsris mot den magiskt gröna Vättern.
 
 
 
Leden var i bra skick, men det är ju en hel del backar, rötter och klippor. Inget att gå med barnvagn precis, men oj så jag rekommenderar alla att gå här. Naturen är så fantastisk!
 
Vi var tillbaks vid bilen strax efter 12 och då var åtminstone jag rätt hungrig. Hur skulle vi lyckas hitta en fin fikaplats efter alla vackra vyer vi mött på vandringen?
Vi hade tur.
 
Efter att ha passerat hästarna i hagen.....
som visade sig ha ull och säga bääää hittade vi en lika fin plats igen.
 
 
 
Vätterns minsta ö? Eller är det pålar? Såg iallafall spännande ut med den lilla grästuvan på toppen.
 
 
Vi fortsatte vår dag med en tur på Bergsjövägen #1 , en vägs som sades vara fin i cachebeskrivningen.
Det var en del fina vyer som väntade oss bl.a denna
 
 
men det var också väldigt många sådana här vyer.
 
 
Granar är bra att gömma i men de sticks och jag blir prickig av dem.
Fast å andra sidan så är det ju högst frivilligt att sticka in huvudet i alla dessa granar :-). Fast även om vägen är vacker så är jag mer förtjust i att cacha till fots och inte behöva leta parkeringsplatser stup i kvarten.
 
Dagen närmar sig sitt slut och vi avslutar med att äta upp våra matsäcksrester vid Utsikten Klinten 
 
 
Nu börjar det snart mörkna och vi summerar dagen i sällskap av en hackspett.
 
 
En fantastiskt bra dag som kommer stanna länge, länge i minnet!
 

Solen skiner och vi med den!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äntligen en dag med solsken efter all snö som fallit det senaste. Inte helt lätt att gå i skogen så vad ska vi hitta på denna torsdagsförmiddag, när vi skulle ses?
För det där med stadscaching är ju inte riktigt min grej, speciellt inte när hjärnan är tröttare än vanligt.
 
Vi åkte till Tidan och började med den trevliga multin TIDANKRAFT
 
9 besök bara sen i juli när den släpptes! Undrar varför, för det var en jättebra multi som fick ännu ett poäng, denna gång av mig.
Kan det vara det att många tycker att multi är lika med besvärligt? Det är ju inte bara att stanna till och plocka fram burken och så få en pinne till i statistiken........ Men det är ju det som är kul tycker jag. Att få klura lite på plats och sen komma fram till en lösning. Så mycket roligt som man ändå kan göra med just multisar, som i mina ögon ger cachingen en extra guldkant.
Här startade multin vid Lunne kraftstation och vi hittade fina delsteg på en spännande plats.
Några bilder från platsen kommer här!
 
 
 
 
 
Titticcs logg för denna multi är helt underbar
"Oj ännu en bra gömma,
Bergoberg måste man allt berömma 
Fantasi han har mycke,
Gör bra gömmor i mitt tycke!
Steg ett.. Lätt som en plätt..
Två, här fick vi på nånting stå 
Tre...Här var lutningen på sne 
vid slutgömman vi hittade en ?? burk.
Nu vill jag ha ena kaffeslurk.
Så här vi signerade våra nick.
Vilken multi i ett roligt skick.
Tack och hej..
Från bojip och mej"
 
Solen sken och det var ljuvligt ute och vi bestämde oss för att denna lilla tripp var fokus på att hitta en riktigt fin fikaplats.
 
 
 
Det lyckades vi verkligen med och platsen där vi njöt och kameran gick extra varm var Sätra brygga!
 
Sätra bruk, eller som det från början kallades Fredriksfors bruk som bryggan tillhörde, fick sina privilegier redan 1739. Då fick Jöns Koch lov att anlägga en stångjärnshammare med två härdar. År 1895 tillverkades det sista stångjärnet. Under ett halvsekel därefter förekom tillverkning av gran- och aspmassa i två träsliperier. Sågrörelse bedrevs till 1986.
Det gick även ett järnvägsspår fram till bryggan frånför transport av de produkter som bruket framställde. Produkter till de fartyg som angjorde bryggan för vidare färd ut i landet. Idag står bryggan där vid vikens strand i all sin skönhet. Tittar man på byggnads tekniken påminner det om ett skeppsbygge mer än ett husbygge med kraftigt virke i de bärande konstruktionerna.
 
Men hallå! Varför finns det ingen cache här?????????
Titti visste om platsen tack vare en gammal, numera arkiverad cache, så det finns ju plats för en ny.
 
Nåväl, vi njöt i solskenet och denna gång hade vi båda med en kaka till kaffet, något som inte händer så ofta.
Lyxfika verkligen.
 
 
 
 
 
 
Bryggan hade sett bättre dagar och var numera avstängd, med risk för ras.
En fin plats som vore kul om fler hittade till. Perfekt fikaplats var det ju med!

En vild och vacker vandring, passande en femtioåring!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Numera tillhör jag 50+gänget!
Känns faktiskt ingen större skillnad mot att vara 49 ;-).
Men den där dagen är ju ändå speciell och efter en del klurande på hur den skulle firas, där flera alternativ föll bort just för att det var en måndag och dessutom i februari, föll valet på en georunda med tjejligan.
Maken tyckte det var ett ypperligt förslag då jag ju redan blivit ordentligt firad i helgen.
Malin och Titti följde snällt med och vi styrde färden mot Tiveden, en plats jag är svag för.
 
 
Klintanäset: Skaten var en av sju cacher på just klintanäset. En udde med tivedsnatur som ligger intill Vättern.
Fin natur, bästa sällskapet, sjönära och lite fika.....
Helt perfekt sätt att fira födelsedag för mig iallafall.
Men ett kort med bara fötter på en strand och ett drinkglas bredvid hade väl passat att visa på FB på sin födelsedag.......
Fast just det är ju inte direkt jag, så det fick bli ett strandkort med påklädda fötter och kaffetermos istället, med utsikt över Vättern. Varför vara som alla andra?
  
 
Att arrangera kortet var inte helt lätt men desto roligare.......
 
 
Cacherna på Klintanäset var allihop sjönära, precis sånt som jag gillar.
Det går utmärkt att köra nära dem allihop, när naturen inte fixar egna vägbommar så att säga......
 
 
Tre fallna träd gjorde att det blev en rätt rejäl promenad för oss, men det var ju bara skönt.
 
 
Dagens balansakt gånger 2!
 
 
 
Tiveden är vacker även en molnig dag i januari
 
 
 
 
 
Den här isen skulle inte jag vilja gå ut på......
 
 
Men isklumparna i strandkanten var lika vackra som stora kristaller!
 
 
Mer is fanns det på norra sidan av udden, även om jag inte förstår hur nån kunde komma ut på isen då det ju var öppet vatten nära strandkanten.
Inte desto mindre så var det två pimpelfiskare ute på isen. Jag frågade den ena om hur tjock isen var, tydligen var den 6 cm tjock, men det såg otäckt ut ändå.
 
 
Vid Klintanäset: Kungsvikens udde  hittade vi detta märkliga bygge.
 
 
 
Nog kan man undra över varför någon byggt det här?
Dagens fikautsikt blev den här. För min del är det lika bra att sitta på en strand i Tiveden som att sitta under en palm i fjärran land.
 
 
 
Bästa tjejligan som förgyllde min dag!
 
 
 
 
Vi hade tur med vädret oxå.
Kl 14 skulle det komma snö och 14.01 föll första flingan. Men det gjorde inte så mycket för då styrde vi färden mot Karlsborg för gofika på Cafe.
 
 
Och på vägen därifrån blev stoppen korta.
 
 

På andra sidan Örlen

 
 
Örlen, en underbart vacker septemberdag........Kan det bli bättre?
 
 
Det finns turer vi pratat om att göra länge. Detta är en sådan tur. 
Målet för dagen var att logga några arnebrgömmor samt att logga kyrkchallengerna.
Fast som så ofta är så blev det inte riktigt som vi tänkt.
Först så visade sig närmsta vägen från Skövde till andra sidan Örlen gå via Mölltorp. En liten nätt omväg. Broreparation kallas det visst........
Alltså en annan väg än den som var tänkt, fast det gjorde ju inte så mycket.
Lena skulle följt med oss, men sjuka barn rår man inte över.
Sen var planen att även Titti skulle möta upp, men även där kom hinder ivägen, i form av ett litet ilsket förkylningsvirus. 
Alltså blev det jag och Malin, som via Mölltorp hamnade på andra sidan Örlen.
 
 
Om man ska tro torpets namn så fanns det gott om älg här. Vi såg inte en enda, däremot såg vi många riktigt bra och annorlunda gömmor. Dessutom var naturen väldigt fin här.
 
 
Ryttmästareliden
Avblåst
Håll om mej
Lindarna
Skogens Jätte
Sjöutsikt
Rävbacken
Alla dessa gömmor är signerade Arnebr och allihop hade jag egentligen velat ge favvopoäng. Fast så många hade jag ju inte att ge, fick nöja mig med att ge de tre jag hade till förfogande.
Det är inte lätt det där med favvopoäng. Jag är väl lite kräsen med vilka gömmor jag vill logga, hoppar gärna över en massa ointressanta gömmor och då får jag ju inte heller så många favvopoäng att ge. Dilemma det där, men när jag får möjlighet att ägna några timmar åt geocaching så väljer ju jag kvalitet framför kvantitet.
 
Lindarna var nog dagens absolut intressantaste ställe.
 
 
 

Lindarna består av en grupp på 13 st grova stammar med ett utrymme inne bland stammarna.Det sägs att den förrförra ägarens häst sökte skugga här varma dagar. En ovanlig trädsamling bara den värd ett besök.

Mäktigt hur träden kunde växa så tätt och ändå bli så stora!

Riktigt häftigt att stå i mitten och spana uppåt!

Denna variant har jag inte sett innan. Riktigt bra på en högstubbe. Inte ens jag blev höjdrädd här.

Fika måste man ju såklart. Här hade denne underfundige CO fixat en fin fikaplats vid sjön.

 
Ett annat av våra syften denna dag var ju att logga titticcs kyrkchallenger.
Har man cachat mycket med CO så var denna utmaning inga större problem.
100 kyrkor/10 Kapell/ 10 Kyrkoruiner/ 10 Kyrkogårdar i sverige var utmaningen och eftersom jag hade inte mindre än 147 kyrkor, 14 kyrkogårdar, 11 kyrkoruiner samt 12 kapell så blev det logg här.
 
 
Alla kyrkor är ju värda en egen cache tycker jag. Måste väl erkänna att jag aldrig besökt så många kyrkor som jag gjort sen jag blev geocachare. Visst har geocaching mycket gott att tillföra livet, på alla de sätt.
 
 
 

Vackra platser i tivedens närhet

 
Jag tar mycket kort! Det finns ju så otroligt många underbara platser i vårt land och en hel massa av dem får man ju se när man geocachar så jovisst, nu när sönerna är så stora att de inte uppskattar att vara fotomodell så mycket längre så blir det mest bilder från mina geoäventyr.
Även detta inlägg om vår dag strax norr om Karlsborg kommer att ha massor av bilder för oj så många fina platser vi kom till!
 
 
Här började dagen med alla vackra platser. Jag har ju en massa fikaplatsgömmor själv eftersom jag verkligen uppskattar att hitta platser där det är passande att packa upp fikakorgen så denna plats gillade jag.
 
 
Klockan var bara 9 på morgonen och här skulle vi väl kanske egentligen ätit frukost denna fina höstdag. Vattnet i sjön var spegelblankt och det var en ljuvlig plats!
 
 
Vi fortsatte ett par kilometrar på den lilla skogsvägen fram till nästa fikaplats men oj vilken tid det tog.......
 
 
Så mycket kantareller det fanns!!!!!
 
 
Även nästa fikaplats var ljuvlig. Här fanns dessutom en riktigt bra gömma!
 
 
En skranglig brygga och en lika skranglig bänk vid en vacker plats! Me like!
Vi åkte vidare till en märklig plats ERIKSTORP
Erikstorp under L Kullen i Fräckestad rote.
Numera finns inga säkra spår efter torpet , men spår av odling finns inne i skogen.
Här bodde Erik Jonsson, han föddes 29 september 1805.
Han var gift med Sara Jansdotter som föddes 17 mars 1803.
De fick 6 barn varav 2 dog i lunginflammation i tidig ålder.
Både Erik och Sara blev gamla, 78 respektive 69 år.
 
Jag gillar ju när platser som sedan länge är försvunna visas upp på detta vis men det absolut märkligaste här var ju rötterna!
 
 
Undrar vem och varför de staplades på detta vis? Oerhört vackert och annorlunda!
Vi loggade fler i samma serie på platser där COs förfäder bott innan vi stannade till här
 
 
Här packade vi upp våra mackor och bara njöt av solskenet. Underbart!
 
 
Innan jag läste beskrivningen så undrade jag vad i all världen det kunde vara. Ett hus där man spelar kubb?
 
 
Det visade sig vara en bastu, byggd på ett synnerligen speciellt sätt.
 
 
Att bygga hus på detta sätt har gamla anor. Det gjordes förr främst av ekonomiska själ. Det var billigt, blev starkt och relativt bra isolerat. Idag finns det inte många hus att se. De flesta är putsade utvändigt eller beklädda med annan beklädnad. En murad kubbvägg kan enkelt beskrivas som en vedtrave med murbruk mellan varje varv och lagd så att kubben, vedens, längd ger väggens tjocklek

Det här kubbhuset började byggas 2001.Det är byggt som en bastu. Bad efter bastun görs i den närliggande bäcken.
 
 
Omklädning bakom bastun!
 
 
Vi åkte vidare på slingriga skogsvägar, det blev en hel del sådant denna dag till Rövargrottan/Robbers Cave
 Grottan består av ett hålrum som uppkommit när klippblock från Hökaberget fallit ovanpå varandra. Grottan är tillräckligt stor för att rymma upp till cirka 10 personer. Ingång sker genom grottans tak, vilket utifrån innebär att man klättrar ned i ett hålrum mellan flera klippblock och på så sätt kommer in i grottan. 
 
 
Dramatisk natur vid grottan och spännande att klättra ner!
 
 
Berättelser talar om att denna "grotta" tidigare i historien har bebotts av personer som önskade hålla sig borta från rättvisan. 
 
 
En kall öl att avnjuta för den som ville stod vid cachen. Vi lämnade den till näste besökare.
 
Vidare till "Storhultatallen" 
 
 
en av dessa gamla magnifika träd som användes för att bota tandvärk. Inte undra på att den är död, då jag skulle tro att rätt många hade ont i en tand eller två förr i tiden.......
 
De fantastiska platserna avlöser varann denna dag :Benstampen
Den stora benstampen från 1865 är en av landets få bevarade vattendrivna stampar för krossning och malning av djurben till benmjöl. Kvarnbyggnaden från 1916, som är sammanbyggd med stampen, har ett så gott som intakt maskineri bevarat.
 
 
 
 
Här fanns även en ålkista, Trodde inte det fanns ål i dessa trakter men det måste det ju åtminstone ha funnits.
 
 
Natten till den 2 januari år 2000 brann Skaga kapell ner till grunden, men det dröjde inte länge innan en aktion sattes igång för att få igång en återuppbyggnad. På midsommardagen 2001 återinvigdes så den lilla kyrkan.
 
 
 
Skaga kapell har anor långt tillbaka i tiden, gammalt virke som bevarats har daterats till 1130-talet och enligt sägnen skall här ha legat en gammal hednisk offerplats, vilket inte är så ovanligt då många kyrkor byggdes på dessa platser, kanske för att hävda kyrkans seger över hedendomen.
På 1800-talet fanns det enligt prästerskapet starka inslag av hedendom och offer kring Skaga och det kan ha bidraget till att kyrkan revs 1826.
Många sägner är förknippade med Skaga, bland annat den om jägarna som var i skogen och jagade tjäder, en pil missade bytet och träffade kyrkväggen på Skaga som då sedan länge varit övergiven och bortglömd i många år, men som nu upptäcktes.
Med den gamla kyrkan som förebild återuppbyggdes Skaga kapell igen 1960, det var den kyrkan som blev lågornas rov när vi passerade in i ett nytt millennium. 
 
 
Ännu en fin plats som jag faktiskt hört mycket om innan men aldrig besökt.
Vi åkte vidare till en annan mer okänd plats men sevärd även den:
 
 
 
En magnifik gran som höjde sig långt över sina grangrannar
Avslutar med några foton från sista fikaplatsen som blev Edsån
Vi hade tänkt oss att vara hemma i god tid på eftermiddagen men av någon märklig anledning så blev det inte så.......... 
 
 
 
 
En sådan tur att Titti hade några mackor kvar som vi delade på. Vi hade ju som sagt inte planerat vara ute så länge som vi blev denna fantastiskt fina septemberdag.
 
 
Att sitta och titta ut över denna vackra vy efter en sådan oerhört fin dag......ja, tror alla förstår den känslan!
 
 
 
 
 

I Breviks närhet och Lomuddarna

Solen skiner från en klarblå himmel! Vi ska ut på en liten förmiddagstur! Kan det bli bättre?
 
Nej det är nog svårslaget egentligen.......Så många smultronställen man ramlar över tack vara detta.
Vi skulle på utflykt med familjen och en kompisfamilj i helgen och det var inte helt lätt att komma på något ställe att åka till. När man ska ut på geotur uppstår inte det problemet. Finns alltid någonstans att åka!
Nya burkar kommer hela tiden även om jag tycker att det varit på tok för många med terräng 5 det senaste. Hallå, jag vill inte göra mina barn moderlösa, har inget behov av att klättra i raka tallar.
Som tur är finns ju det alternativ.
Vi styrde bilen mot Brevik denna dag. Wettern #2 - Brevik Å vad fint det var här!
 

Till och med en liten badplats fanns det här, men vattnet var inte riktigt badvänligt än i allafall.
 
 
Vi åkte vidare upp mot Hammaren Badparadis #1
 
 
Här har vi faktiskt varit en gång för många år sedan. Idag var det bara vi, en man i solstol och vågornas stilla kluckande. Mannen i solstol var så långt bort så han stöde inte ett dugg.
 
Det är något visst med vatten. Rogivande. Vi funderade här ett tag på om vi skulle fika här eller vänta, det visade sig att vi gjorde helt rätt i att vänta lite.
 
Ut på vägen igen bort mot Amperna nord. Underbara ängar passerade vi längs vägen och känslan av sommar var  verkligen stark. När vi stannat mötte vi muugglare.
 
 
Inte undra på att kossor är nyfikna egentligen. Vad annars händer i deras hage på dagarna? Här kom plötsligt vi och det var ju superspännande!!!
 
En liten kort promenad bort till gömman. Jösses vad grönt det var!!!!!
 
 
Hur många nyanser av grönt finns det egentligen?
 
 
Dessa växter var faschinerande.
 
Nu var vi fikasugna så vi styrde färden in mot Mölltorp i stället och 
Lom-uddarna. Vilken fin plats även detta var! Tänk vad alla som inte upptäckt kvalitetscaching går miste om! 
 
 
Här packade Malin upp the, äggmackor och en liten bit mörk choklad. Kan livet vara bättre än så här?
 
 
Fikautsikten var inte heller fel!
 
 
Tack jamandcat för en underbar förmiddag!
 

Blåa gubbar, gröna gubbar och en enorm.........

Karlsborg är en militärstad. För ett antal år sedan så avvecklades militärverksamheten rejält i staden men det märkte då inte vi av precis.
Vi började dgen med ett besök på fästningen.





Det är en väldigt fin plats som är väl värd ett besök. Många sådana här små trånga portar finns det.

Det var vid Vanäs Udde - StormGallret som det höll på att gå riktigt illa.......
Inte bara en blåbubbe höll det på att bli här utan närmare 40 stycken. Som tur var sprang de vidare.....



Strykjärnet var en annan bra cache här ute.
Här fick vi se en kaponjär (som jag ju givetvis visste precis vad det var.....)
Den hade i allafall formen av ett gigantiskt strykjärn.
Garnisonskyrkan var nästa cache att rekommendera.
Här var det inga blå gubbar som ställde till det, däremot gröna.....

Det var en blåsig dag så fika vid strandkanten var inte tänkbart.
Vi åkte in i skogen för att ge oss på Hammarnäsets Torp 1 Melins.
En serie cacher som berättar om numera gamla försvunna torpställen.
Kul. Här trodde vi nog vi skulle kunna fika men myrorna ställde till det.
Vi vandrade vidare tills Lena blev AKUT KAFFESUGEN!!!!!



Här var det i allafall torrt och myrfritt, om än lite udda val av fikaplats.......



En gigantisk asfaltsplätt där det förut varit gamla mobförråd. Men kaffe smakar ju alltid gott!

Fallos i Skogen Dagens märkligaste plats. HUR HITTAR MAN DENNA MITT UTE I SKOGEN, kan jag bara undra?????? Jo vi letade ju efter en burk men hur gjorde cacheägaren????
Hade skogsarbetarna tråkigt tro?



Dagens bästa gömma var helt klart "Galgabacken"

En riktigt kul gömma med humor. Rekommenderas starkt!

Dags att bege sig hemåt, men först några på hemvägen.



Jul i Karlsborg 10 - Hamnen. Ja, denna gömma var disablad, det upptäckte vi när vi var framme vid koordinaterna, men det gav oss dagens gapskratt ändå. Jag stannade för att ta detta kort. Vackert med fästningen i bakgrunden. Massor av blommande lupiner var här också och det tycker jag om.

Måste ju bara ta ett kort till mot vattnet och Lena traskar i förväg.



Plötsligt ser jag något i ögonvrån. Lena går ner på knä och jag tänker:
"oj, har hon redan hittat den?" men hon fortsätter neråt och försvinner helt och hållet i vegetationen.
Inte var det en gömma inte, däremot ett gigantiskt hål som var väl maskerat av all växtlighet.
En enorm kullerbytta blev resultatat och som tur var gick den bra.
Vi gick den fina asfalterade vägen tillbaks till bilen.
Fast hade vi sett den innan så hade vi ju inte skrattmusklerna fått jobba så.







I Forsviks skogar och polisövervakning vid den elake..

Denna dagen var det en tripp med titticc som var planerad. Hennes geobil var dock lite krasslig så det blev min som fick tjänstgöra idag. Alltså blev det en tripp bortåt hennes trakter. Finns bara ett smärre problem, de flesta cacher därborta är redan upphittade av henne för länge sedan. Fast några fanns av förklarliga skäl kvar.
Över stock och sten, mitt uppe på ett berg på ett gigantisk hygge var en av dem, Utsikten 1. Ingen risk att man bara kommer förbi av en slump här inte.
Men det var en helt underbar utsikt, fick faktiskt lite känsla av fjällvärld häruppe.



Hyggen är inte min favorit men detta var hyfsat lättvandrat, men när vi närmade oss Dansbacken, dök en stig upp. Underbart!



Här har det legat ett torp,de sista boende var makarna
Karl och Anna Johansson,dom bodde här till mitten av 50-talet.Torpet flyttades sedemera i början på 60-talet till Beateberg,där det står än idag.Vid Dansbacken finns bara grunden kvar.

På vägen ner från berget passerades ytterligare några fina utsiktsplatser innan vi fick räkna ihop siffrorna för att få tag på bonusgömman. Alltid lika kul med en bonus på en runda. Fin vandring i en miljö jag aldrig hittat till annars, fast jag är glad att terrängen var såpass torr idag.



Forsviks kyrka är en träkyrka byggd uppe på en kulle bland träden. Den stod färdig 1934 och på tornet finns den gamla spiran som tidigare krönte tornet på Undenäs gamla kyrka som förstördes i en brand år 1890. Inuti kyrkan hänger ett votivskepp, som är en tackgåva till gud för att sjömän räddats ur sjönöd.



Här fick vi verkligen leta. Hinten: Calculus et Quercus robur, var inte till någon direkt hjälp och koordinaterna minst sagt lite fel. Men till slut så, efter ett tips från en vän som översatte hinten, kunde den hittas.

Så var det ju Elakingen.........



Flugebyn och här finns ju massor av ställen att gömma en mikro eller...........
Mött en polisbil precis när jag var på väg att svänga in på en väg med förbud. Tänkte att det kanske är bättre att ta en annan väg......Ser en annan polisbil inte speciellt långt från gömman. Vet var det skulle vara då vi vart här förr.....
Hm. Vad göra????? Att krypa omkring på alla fyra mitt ute på en gigantiskt gräsplätt som dessutom är flygfält kan ju minst sagt upplevas lite skumt. Dessutom med polis i närheten.....Men vi ville ju så gärna göra ett försök till här. Så, vi bet ihop. Vinkade glatt åt polisen och hoppade ur bilen.
Precis när vi fått fram den elaka burken stannar ännu en polisbil, denna gång en civil sådan, och ur kliver en av poliserna.
"Det sägs att det där är en riktigt svår en" säger han och vi drar en suck av lättnad. Kan det vara att de har sett folk krypa omkring härute förr......De skulle träna med hundar och vi fick krypa så mycket vi ville, det var visst naturlig störning enligt honom.
Sen kan man alltid imponeras av gömman. Att gömma något såpass stort som en mikro så osynligt är helt osannolikt.




Granvik

Flera fina geoturer i vackra Granvik har vi fått tack vare Granvik Walk! Vi har letat efter plastburkar i strålande solsken, gråväder och även i snö. Dessutom har vi cachat barfota i skogen i oktober! Vad gör man inte när stigarna är blöta, allt för att få skriva en liten signatur i en loggbok. Massor av kantareller har vi burit hem, upptäckt att vitmossa är halare än grön mossa, traskat uppför och nerför ett antal höjdkurvor, fikat på flera vackra platser och fått en massa frisk luft och motion på kuppen! Att idag få logga grand finalen på ännu en vacker plats kändes riktigt, riktigt bra!
Lite över ett år tog det men det var det värt!



Att få plita ner våra signaturer i  Granvik Walk Grande Finale var vårt mål för dagen och det var faktiskt rätt snabbt avklarat.

Så vidare till nästa vandring: I fädernes spår 1.
En bortglömd vandringsled som om den hade fått lite underhåll hade varit riktigt, riktigt fin. Vi fick bl a se en "tjuvagömma" och dessutom flera gamla torpgrunder mitt ute i skogen.
På parkeringen stod redan en bil. Det visade sig vara Vitsippa, som väntade in oss när han hörde oss tjattra i skogen.
En trevlig tur i skogen blev det!

Efter en stärkande fika gav vi oss av mot Klampa bron Tandvärkstall



En annorlunda tall helt utan bark.
Enligt gammal folktro kunde man sätta bort sjukdommar i träd.

Tandvärkstallar har funnits från nordligaste lappland till sydligaste skåne.

När den kloke skulle sätta bort tandvärk petade han med en spetsig pinne i tanden så han fick lite blod på pinnen. Denna tog han sedan med sig till ett träd som var kraftigt och egendomligt till formen.

Tyckte man inte om att gå till smeden som var den tidens tandläkare så var detta säkert ett lockande alternativ.
Mycket värk hade den fått iallafall, så förvriden som den tallen var!
På väg åter mot bilen hittade vi årets första blåsippa!!!!!!
Vilket perfekt sätt att möta våren detta är!



Nästa cache var också en tall. Denna gång var den en naturminnesmärkt tall med annorlunda bark.
Ingen av tallarna omkring hade sådan bark och man kan inte låta bli att undra hur den hamnat där?



Skorptallen Titticc dokumenterar



Lite tid över hade vi, så vi tog en liten tripp till Amerika.
Vi anade att färden dit kunde bli svår (pga skogsmaskiner....) men det gick över förväntan!
Amerika kallas detta lilla fina vattenfall mitt ute i skogen. Man kan ju alltid fundera över varför......



I karlsborg släpptes det ett antal cacher på skottdagen. Alla med temat skott fast på olika sätt.
GranSkott och Blomskott i Knektaskogen var båda kul och annorlunda cacher som fick avsluta denna
trevliga heldag.

vackra platser och två FTF på samma dag!

Dagens tur var planerad till de vackra platser som finns i skogarna norr om karlsborg.
Men det hade ju kommit en ny gömma:Pilgrimsplats, utanför Fröjered denna natt!
Vi gjorde en liten omväg och kom till denna vackra plats!



Klockan var 08.45 och de enda som fanns på plats var de kanadagäss
som promenerade omkring på den frusna dammen.
En riktigt fin picknickplats var det verkligen men för oss som precis ätit frukost
så får vi ta det en annan gång. 



Fast vi blev ju alldeles först att skriva i loggboken!

Vidare färd mot Tibro där vi plockade upp titticc för att åka mot karlsborg.
Titti berättade i bilen att det släppts 2 multi som ännu ingen hittat.
Vi gav oss på den ena av dem, Var tog skottet vägen?,
och kl 10.25, efter en hel del letande, kunde vi så skriva våra signaturer även i den, då också som FTF!
Detta var en annorlunda och påhittig cache, gjord av en snart 11 år gammal tjej, vad månde bliva av henne framöver med sådan kreativitet!



Sen gav vi oss av mot vårat huvudmål, de vackra platserna, men åker man 300 meter förbi en mycket omtalad gömma måsta man ju göra ett försök i allafall. En dam närmade sig oss där vi kröp omkring och då hon också visade sig vara geocachare så tyckte hon vårat beteende här inte var det minsta konstigt! Fast det hjälpte inte att vi fick förstärkning, vi hittade inte den elaka för det!



Mot Vackra platser #5. Här svävade en fågel modell större över sjön men den hann försvinna bort innan jag fick fram kameran.



Dagens minsta sjö visade sig vi hitta vid Vackra platser #3



Vackra platser #6. Björklången. En riktigt vacker sjö där det visade sig att jag faktiskt
varit för ett antal år sedan. Vi har ju kompisar som bor i karlsborg och de visade oss denna plats som jag gillade väldigt mycket. Fanns ju inte en chans att vi skulle hitta tillbaka hit igen men nu flera år senare kom vi ju faktiskt hit igen tack vare geocachingen!

Här fikade vi. Men varför var inte vindskyddet vänt år solen kunde vi inte låta bli att undra.
Vi fick sitta på baksidan




Vackert!



Ännu en fantastisk vårvinterdag! Tack titticc och U+L för trevligt sällskap!



En känsla av vår!!!!!! Myrstackar och skansar

Solen skiner från en knallblå himmel. + 6 grader! Isen smälter för fullt överalt och vi känner att det nog finns chans för en vår trots allt!
På snorhala småvägar och här och där i naturen lekte vi idag Bambi på hal is. Enda vurpan stod dock jag för fast det var nära för oss alla mer än en gång denna förmiddag!

Vi startade dagen med vaberget. Babylundskansen . Väldigt mycket spännande döljs uppe i skogarna däruppe!




När Karlsborgs fästning byggdes på 1800-talet fick kanonerna allt längre räckvidd. Fienden skulle kunna inta Vaberget och därifrån lätt kunna skjuta sönder fästningen. Man beslöt då att befästa Vaberget.Arbetet påbörjades 1889 och avslutades 1904. Man anlade då 2 st. fort. Södra fortet och Norra fortet. 3 st. skansar Tomtstugans skans, Babylundskansen och Kommerudsskansen. och 6 st. batterier. Fästningen lades ner 1927.

Idag är det svårt att se nyttan av dessa anläggningar men läget var ju att annat på den tiden.



Spåren av skansarna är tydliga även om naturen gör sitt bästa för att återställa



titticc och U+L i vårsolen.



Detta saltstensträd facsinerade oss.
Undrar så vem som har gjort klösmärkena på stammen för så sträva tungor har väl inte älgar????




Vitsippa(en riktig celebritet i geokretsar) har sitt torp i trakterna och
då han var på plats så passade vi på att fika där tillsammans med honom.
Trevligt!



Så var det då myrstackar också. Fyra cacher på det temat fanns det.
Multin Myr-stackarna #3 var riktigt lärorik. Detta vissta jag minsann inte om myror!

Fast jag undrar om inte de är lite bekväma trots allt, myrorna.
Dagens största myrstack hittade vi nämligen inomhus i en gammal lada......


Solen skiner över Kyrksjön



Några minusgrader och sol. Vi gör ett försök att hitta de sista cacherna på kyrksjön



Lenas dotter Cornelia fick idag vara med och se vad vi hittar på under
våra förmiddagar utomhus, jag och hennes mamma. Hon hade bestämt sig för att hitta 9 cacher denna dag, något som vi tyvärr inte hade riktigt tid till, men några stycken blev det i allafall och en härlig utflykt!



Att ta med bob var en lyckträff, Cornelia nästan kiknade av skratt på den knöliga isen


Brudgummadalen vid trollkällan var en cache av den typen jag gillar: En plats som har en historia att berätta.
Sägnen säger om denna mosse:
Brudgummen hade tidigare haft ett förhållande med dottern till en gumma som bodde här i Gälsebotrakten. När han svek dottern och skulle gifta sig med en annan, beslöt modern att hämnas.
När så brudföljet i skymningen skulle passera källan (på den tiden låg vägen närmare källan) sprang hon ut på vägen framför brudföljet och viftade med ett vitt skynke.
Hästarna blev då skrämda och skenade ner i mossen med brudpar och brudföljet som alla försvann i djupet.
Det sägs att det spökar här men i solskenet denna dag mötte vi inget konstigt.

Vi valde ju inte den lättaste vägen dit, vi gick uppför en liten backe, över en smal kant och sen nerför en brant, jättebacke ner i dalen. Givetvis fanns en lättare väg och den tog vi på tillbakavägen.



Najen, en fin grillplats intill Gällsjön, blev dagens sista mål. Kaffe, choklad och herman smakade ljuvligt här.

Gruvrundan granvik

Söndag och familjen ska följa med på tur tillsammans med lrk3. Denna dag står gruvrundan i granvik på programmet. Det är den enda av granvikrundorna som är kvar och det var en spännande runda med historiska inslag. På många ställen fanns inhägnade gruvhål.

Spelhuset var givetvis riktigt intressant, teknikintresserade som familjens grabbar är.



Spåren av gruvhålen är tydliga i naturen här när vi vandrar vidare längs stigen.

Vid Granvik Walk E3 Gruvrundan är hinten vid fallen grans rot......




Inte helt lätt när det ser ut såhär i skogen och gpsen leker karusell.....

Men i vårt irrande hittade vi ett väldigt spännande gruvhål



....som det fanns istappar som växte uppochner nerifrån botten. Spännande!





Till slut, efter en hel del letande, dök den efterlängtade burken upp.
Precis där det nollat mest gånger dessutom. Gömma nr 1500!

Men varför gör man på detta vis??????




Sen fika. Denna dag var det typiskt aprilväder. Ena stunden sken solen jätteskönt från en klarblå himmel, i nästa snöade det. Vi fick fika i snöfall. Ingen risk att den varma chokladen blev för stark i allafall.....



Alternativt transportsätt till sista gömman för dagen.



Något yra i huvudet stannade barnen kvar nere när vi knatade uppför den sista backen.
Men de var inte sysslolösa! Under tiden byggde de upp ett enormt snöbollslager 
något som vi vuxna fick erfara när vi kom ner igen!
Tack lrk3 för en trevlig utflykt! 




Kyrksjön, en ispromenad med familjen

Jag har väldig respekt för isar, är egentligen livrädd för att vistas på en is, men när det kör omkring bilar på isen så borde den ju hålla även för mig!

Packade ihop sportlovslediga barn och man och gav oss av mot Mölltorp.
Parkerade bilen ovanför sommarhemmet och klev ut på isen. Rakt över sjön mot Kyrksjöns öar: Storön. Isen var ca 20 cm tjock och väldigt fin (och halkig) under lagret av snö.



Här hoppades en av sönerna få se lite mer av ön ovanifrån, men en hint kan man ju tolka på flera sätt.......
På den fina grillplatsen på ön passade det sen perfekt med lite fika.



Kyrksjöns öar: Kärleksön var nästa mål. En jättesöt liten ö.....



Så mycket kärlek fanns det dock inte på denna lilla ö idag för här blev brödraskaran rejält osams, men då mellansonen till slut hittade burken lättade stämningen och vi kunde vända åter över isen.



Ingen lämnade dock sådana spår som vi.......



Bra då kortare ben tröttnar på caching.



En härlig eftermiddag fick vi i allafall tack vare dessa cacher!








Karlsborg i januari. Sol och mycket is!

Solen skiner från en klarblå himmel, ca 4 minusgrader. Perfekt cachingväder!
Vi startade morgonen med en liten promenad på vattnet vid Ö i Björkhult. Eftersom vi inte visste hur tjock isen var så var det lite läskigt. Ett ofrivilligt iskallt dopp är man ju inte så sugen på. Senare på dagen insåg vi att isen nog var rätt tjock trots allt då många barn åkte skridskor långt ut på den betydligt större Bottensjöns is.

Vidare färd in mot Karlsborg. Det har ju kommit många nya burkar i denna fina lilla stad så vi ställde bilen och tog en skön promenad mellan Vättern och Bottensjön. Jag gillar verkligen när det är så tätt mellan gömmorna att man kan gå mellan dem



Väldigt vackra isformationen längs vätterns strand.



Fika måste man! Vi tog vår kaffepaus på  Karlsborgs soffa innan vi räknade bultarna på den.



Karlsborg är en vacker stad med allt vatten.
Många nya gömmor finns det och många var både genomtänkta, smarta eller placerade på intressanta platser.
Triss i Karlsborg är en multi jag bara kan rekommendera! Kul, med en liten annorlunda final. Jag hittade den i somras men eftersom Lena inte hittat den förut hade vi anledning att gå den igen.




En frusen julgran.....på väg mot Fyren (Karlsborg)



Jul i Kbg 6 Udden en av julkalendergömmorna, här passade en sittande logg fint!





En alldeles underbar dag i ett vackert Karlsborg fick vi. 25 gömmor fann vi och mycket prat blev det längs vägen.
Det får bli återbesök för karlsborg har fortfarande en hel del kvar att upptäcka.

karlsborg

Ännu en dag som jag och Lena var lediga samtidigt. Varför inte en liten tripp till karlsborg också? Nu lär vi ju inte komma ut och cacha på ett tag så varför inte. Har inte så mycket kvar inför jul att göra så att dra nytta av dagsljuset på detta sätt kändes inte fel!

Konstaterar på väg till karlsborg att snö gör att man tappar minnet. Loggade ett TBhotell som jag inte alls kände igen sen tidigare. Visade sig senare att jag redan loggat det i maj månad. Kanske därför den bara var med i Lenas GPS.....

Karlsborg har fått många nya cacher och planen var att vi skulle inrikta oss på dessa adventscacher i första hand. Det blir nu inte alltid som man har tänkt. Karlsborg har ju så mycket annat som också är intressant!



Endast 2 adventscacher av 19 blev det. Denna,Jul i Kbg 5. Balans var riktigt sevärd, Hur kan träd växa såhär egentligen?

Båthamnen var det inte mycket aktivitet



Dagen snyggaste gömma!



med hänglås och allt!



Här vilar sprängare Jim som kunde sin material till 99%........

Vanäs udde: Fyren är väldigt vacker även såhär mitt i december



Lena är rustad (som vanligt) för att räkna ut en trevlig liten multi





Så var det ju då Vanäs udde: Sjukhuset. Med så många favoritpoäng så måste det ju vara något extra! Starkt gjort av Lena som inte gillar åttafotingar......



Många spindlar fanns det och ingen vintervila verkade de ta heller.
Kan inte låta bli att undra vem i hela friden som huserade i dessa rum under jord på den tiden sjukhuset var sjukhus. Inte skulle jag vilja vara patient där inte.

En mystisk kotte hittade vi inne på fästningsområdet



Även kantareller fanns det i skogen, fast de var hyfsat djupfrysta!

Avslutade med en liten tur i hinderbanan.



Fast det kanske inte var så här det var tänkt......


Barfota utan strumpor och skor......Granviksskogen i oktober



 
Det har blivit ett par mycket trevliga turer upp till Granvik i höst. Det finns ju ett antal Granvik Walkcacher där och det har ju tagit sin tid. Naturen runt Granvik är verkligen varierad och mycket vacker!



Här konstaterade vi att vit mossa är mycket halare än grön, men vi har klarat oss utan vurpor, dock har vi blivit lite blöta om fötterna!








sämre fikaställe kan man ha, med berget speglande sig i den kristallklara sjön





dessutom hittade vi kantareller.......



Sista loggen på granvik walk B. Granviksleden, den i mitt tycke vackraste rundan men nog också den mest kuperade.

Så var det ju det här med blöta fötter..........



När vandringsleden försvinner i en enda stor bäck så kan man göra på fler sätt......

 

Ingen av oss är speciellt långbenta och det var bara 300 meter kvar till bilen och samma omväg som vi gick på ditvägen orkade vi bara inte......

Fast jag tyckte vattnet var varmt för att vara i oktober!
Och det var värt, det flera gånger om, för så som vi skrattade......

RSS 2.0