Dagen efter

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Söndag morgon och jag känner mig verkligen dagen efter. Trots att det starkaste jag druckit på månader bara varit vatten. Men eventet innebar mer stress än jag trott så kroppen är trött och huvudet känns fullt av popcorn. Borde egentligen tillbringa dagen hemma i lugn och ro, men samtidigt vet jag ju att jag mår bättre av att komma ut i skogen, oavsett hur trött jag är. 
Malin var snäll och körde och det blev en sån där dag som jag kommer att minnas riktigt länge.
En dag av sol, snö och hagel.
Ubåtar som navigerat fel, för inte brukar de återfinnas i träd.
Ett troll och broklamp som definitivt måste förvirrat cyklisten ovanpå på bron.
"Tjejer kankänsla" vid fiske i ett högt träd. Tänk vad en golf plockare, en förlängd arm och en kasserad lampa samt tejp kan åstadkomma.
Sen var det ju det där med tutande bil och tuttar oxå.......
Ja. En minst sagt händelserik dag blev det och jag var precis som förväntat i bättre form när jag kom hem än innan jag åkte.
Men vi tar det från början.
Sista dagen i eventhelgen var det dags för Läckö-Kinnekulle CITO-event 2016. Vi skulle städa längs stranden vid Framnäsbadet.
 
 
Det började bra med svag sol, men snart började molnen hopa sig och haglen började falla från en jämngrå himmel. Behöver jag skriva att det då även blev iskallt?
 
 
EO insåg snabbt att inte ens geocachare är så envisa att de fortsätter plocka skräp i hagel och isvindar, så fikat plockades fram, en aning tidigare än utlovat och det var en tapper skara som mumsade jättegod apelsinkaka där på stranden.
 
 
Vi begav oss mot bilarna och lite välbehövlig värme innan vi gav oss ut till några av gårdagens nyare gömmor.
Disney runda: Ubåt var en liten runda som var tänkt för att roa de som cachar med barn. Här stötte vi på en större felnavigering än U137. För hamnar man i en gran med sin ubåt så har man nog gjort något fel på vägen.
 
 
En trevlig runda var det iallafall även för oss som inte har barn med och vi hade minst sagt växlande väder. Först sol, sen snö, med flingor av modell lovikavantar för att lagom till att vi kommit runt bli sol igen.
 
Bockarna Bruse blev en av de gömmorna där vi skrattade högt, mycket pga att det kom en cyklist. Som namnet antyder så skulle vi leta under en bro så jag och Malin gav oss ner på var sida bron och hon kom åt den lättast från sitt håll och kröp även under den helt. Jag stod kvar och skrev i loggen med bron som skrivunderlag. Då kommer en cyklist i skogen varav Titti kliver ut på bron och börjar klampa med tunga steg samtidigt som hon säger högt och tydligt "det är stora bocken Bruse som klampar på din bro".......
Kan man säga annat än att cyklisten såg minst sagt förbryllad ut och hade bråttom att komma därifrån. 
 
Efter rundan var det dags för lunchfika och vi återvände till skolan där det var event dagen innan.
Här passade vi även på med lite mystlösning mellan tuggorna.
 
 
Det var Flitig som löstes och här kopierar jag helt enkelt min logg, för det blev oxå en minst sagt annorlunda upplevelse
"Att vi kunde logga denna är tack vare jamandcat och hennes nyfikenhet på vad som försigått i COs garage.
När vi satt och fikade på dalängsskolans skolgård kom hon på en idé som måste testas. Myst lösning mitt i lunchen utomhus alltså. 
Idén visade sig stämma och vi gav oss av.
Under tiden som vi letar hör vi upprepade tutningar från en bil som parkerat precis bakom vår.
Har sett nakna karlar i skogen när vi geocachat men aldrig råkat ut för detta förut. Titticc som gick tillbaka för att se om de ville hon skulle flytta bilen insåg att det inte var nödvändigt eftersom de två bakom ratten var fullt upptagna med annat............
Vi fortsatte alltså letandet och hittade en jättefin gömma. En kul myst att lösa och en arbetad cache som ger poäng. Att vi sen fick ytterligare en erfarenhet i skogen gör att jag nog sent kommer att glömma denna cache."
 
Lite omskakade av detta beslöt vi oss på att testa PetPoffRoff was here... Sannolikheten att klara av en 4,5/5 var ju betydligt högre än det vi nyss råkat ut för så varför inte?
 
 
Med lite tejp och en gammal lampa kan man fixa mycket........Underbart teamarbete och vi lyckades!!!!
Tjejer kan!!!!!
 
Så till dagens absoluta höjdpunkt:
Tuttar överallt!
Säger inget mer än att den var helt underbar! Värt en rejäl omväg!!!
 
 
Lajt hade som tur var inte glömt pennan vid en av dagens sista gömmor.
 
 
Vilken helt fantastisk dag det blev!!
Trots att jag fortfarande känner mig dagen efter flera dar efteråt så var det värt det!
Tack tjejer för en underbar helg!
 
 

LKE 16!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lördag morgon när vi styr färden mot Lidköping möts vi av det här!
Trevligt med en stad som uppmuntrar vår härliga lek.
 
Väl på plats på Dalängsskolan var det mesta redan ordnat och vi inväntade de första besökarna över dagens första fika.
 
 
Allt klart. Nu kan de komma!
 
 
 
 
Strax innan kl 10 kom de första besökarna och sen rullade programmet på fram till kl 14 då nästa utmaning följde.......
 
 
 
 
Bra föreläsningar även i år. Lyckades följa med på en som handlade om projekt gc. Många bra tips inför kommande resplanering. Hoppas jag kan komma ihåg åtminstone några av tipsen.
 
Loggboken blev helt full av alla glada besökares loggar
 
 
Nästa utmaning var det ja.
Konsten att öppna en papperskorg var nog svårare än att hitta loggböcker många gånger.
Det började lite enkelt med tre som klurade.
 
 
Till slut stod nästan hela crew där med pannorna i djupa veck.
 
 
Men påsen blev tömd till slut, även om det tog sin lilla tid.
 
Efter städning och iordningställande av lokalen ville vi alla komma ut en stund.
Vi valde Lisch Letterbox Hybrid. En riktigt bra cache där vi upptäckte att vi saknade ca en halvmeter. När vi kom åter till bilen för att hämta stege stötte vi på ett annat gäng som hade samma cache som mål. Vem behöver stegar när man har tillgång till en myrslok?
 
 Gluggetorpet [Reborn] blev vår fikaplats för dagen. Varmt och skönt här i solväggen, men kyligt när vi var i skugga och ickelä.
 
 
Fina Råda kyrka. Synd att den inte har en egen cache.
 
 
Råda Ås Earthcache. Här skulle det mätas och Nilla hoppade frivilligt upp på den kalla stenen och agerade måttstock. Sen gällde det bara att svara i rätt enhet.....
 
 
Råda-Lunnelid [Reborn]. En fin plats och en mycket bra gömma. Vill oxå ha en sån.
 
 
Återsamlingen kl 20 och efter det var det aftercaching på närliggande restaurang.
Vi valde att bara äta och sen åka hemåt igen. Det kommer ju en dag även efter en eventdag.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

grillevent kvällen före......

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så hade den då äntligen kommit. Eventhelgen som vi sett så mycket fram emot, samt även lagt en del arbete på.
Solen sken från en klarblå himmel över oss denna eftermiddag och där hade vi tur, för det haglade lite och var inte alls lika mysigt på hemmaplan.
Eventet skulle gå av stapeln kl 19 men vi valde att ta god tid på oss för att även hinna med lite annat kul längs med vägen.
Broby kapell var ett mysigt litet kapell som fick besök av oss.
 
 
 
Kvarnar i Källby - Sjökvarn visade sig vara en riktigt fin plats, som gjord för en fikapaus.
 
 
 
 
Vi satt och avnjöt vårt emfika på den gamla kvarngrunden samtidigt som vi lyssnade till vattnets brus.
Underbart!
 
 
Vi fortsatte vår färd till vackra Munkängarna och en promenad där. Äntligen fick vi tillfälle att logga cachen oxå som ju var borta förra besöket här.
 
 
 
 
Så var det då dags att åka till eventplatsen där nere i brottet
 
 
EO hälsade oss varmt välkomna!
 
 
Event i hemtrakterna är alltid kul eftersom jag ju med åren lärt känna rätt många av de lokala cacharna och det brukar innebära att folk kommer fram och pratar med mig i stället för att jag ska söka kontakt själv. Jätteskönt, då det där med att söka kontakt är något jag har lite svårt för. Här blev det prat med många under den dryga timmen vi kunde närvara innan vi behövde åka hem.
 
 
Många hade hörsammat eventinbjudan och det är riktigt kul! Bra start på vår eventhelg!
 
 
 
Solen sänkte sig så sakta och bergväggen färgades alldeles gyllene. En vacker syn som får avsluta denna eventdag nr 1.
 

Konsten att hamna i Vårgårda när man skulle till Jönköping

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Att inte hamna där det var tänkt har ju hänt förut. Kommer ihåg en gång då vi försökte ta oss till Kinnekulle en hel dag utan att lyckas, men då befann vi oss åtminstone i rätt riktning.
Att vi hamnade i Vårgårda i stället för i Jönköping är inte gpsens fel. Däremot var klart.se en stor bov i dramat.
Ska det regna mycket på en plats och inte alls på en annan så hade vi turen att kunna planera om med kort varsel.
Vårgårda var fullt av gröna lådor och vi siktade in oss på dena serie: NATURRESERVAT- TÅNGA HED RUNT 1.
Nturreservat och hed lockade mig och det var en riktigt bra runda med varierande burkar och dessutom en T5 som vi lyckades lösa och återplacera utan större problem. Man kan lösa mycket med lite tejp.......
 
 
Heden var en av de mindre jag besökt och verkade fungera som en gigantiskt rastgård för traktens hundägare.
Många hundar som busade runt där hann vi se under vår tur runt heden.
 
Militärens lämningar strax intill fick vi oxå beskåda lite närmare.
 
 
Fikaplats hittade vi i solen, med bräkande sällskap strax intill på en 4Hgård. Mysigt!
 
 
 
Vi passade även på att besöka Vårgårdas elljusspår. När vi gick där funderade jag över hur många elljusspår jag egentligen gått. Många är de iallafall. Kan det vara några andra än geocachare som har provgått så många elljusspår runt om i landet?
 
 
Vi stötte på en hel del klur under dagen, lite bilder från detta kommer här:
 
 
 
 
 
 
Terrängen är ju ibland minst sagt märklig att gå i.......
 
 
och en del ställningar kroppen tvingas inta är ändå märkligare
 
 
Men märkligare än väl egentligen vad man tänkt när denna "totempåle" skapades
 
 
eller varför i hela friden man får för sig att skrota en bil högt uppe i en gran?
 
 
Ibland undrar man och det är helt klart att det inte bara är geocachare som ibland gör lite konstiga saker......
 
 
 
 

Barnens favoritrunda

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Undrar just hur många det är som börjat geocacha för att få med barnen ut i skogen? 
Som sen upptäckte att barnen var måttligt roade medans den vuxne istället var den som uppskattade det hela mest. 
Vår familj är ett typexempel. Vem blev geonörd om inte mor i familjen.
Men tack vare geocaching har jag sett och upplevt massor jag aldrig fått möjlighet till annars och trots att familjen inte uppskattar det så värst mycket så har ju jag fått en underbar hobby. Rätt många burkar har det ju dessutom blivit genom åren.
 
 
Eftersom många tycker det är perfekt att geocacha med barn så är det ju rätt märkligt att det inte finns fler georundor anpassade för just barn i sällskap med vuxna.
Men utanför Folkabo finns det iallafall en riktigt bra sådan. 1. Barnens favorit runda
 
 
En runda på lättvandrade stigar i tipspromenadform. Här är det definitivt en fördel att ha barn med, för frågorna var inte helt lätta för oss som nu har rätt stora barn.
Det måste ju vara jättekul för barn som är med att kunna svaren de vuxna inte har en aning om.
Välfyllda stora burkar allihop och en lagom lång runda.
Man passerar även förbi några andra burkar längs promenaden. 
Ibland är vägskyltar märkligt placerade, för sannolikt har väl inte vägen här försämrats så att den tidigare varit 90-väg?
 
 
En vinst på Läckö Kinnekulle eventet 2014 bor numera i närheten av en fd skolskog utanför Folkabo. I säkert förvar av både ytterburk och "väktare".
 
 
Byn har tidigare haft ett BY-BAD
 
 Ett hus där de fattiga by-folket en gång i veckan eller månaden fick tvätta sig. Skolbarnen fick gå en gång i veckan till detta hus som ligger nedanför i backen.

Baderskan - hon som skötte stället hade ett stort kar med vatten, vatten som hon värmt över öppen eld och fyllt i karet som man sen fick bli badad / tvättad i.
Länge sen någon badade här men fint är det här med alla blommor. 
 
 
Blommor gillar jag ju och kring gömman fanns det massor av blåsippor. Inte bara de vanliga
 
 
utan även några med lite flikigare blomblad. Fina de oxå och ser ju nästan ut som små blå prästkragar. 
 
 
Efter promenaden bjöd CO på fika på balkongen. En härlig tur och en runda jag kan rekommendera 

Blommor och plast

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När jag letar plastburkar är det rätt ofta jag fotograferar, ofta hamnar bra gömmor på bild, men de är ju svåra att visa normalt, då det är synd att spoila, men det är precis lika ofta jag faller pladask på marken och tar kort på blommor.
Jag gillar båda sakerna lika mycket, så här kommer en liten bildkavalkad på vad vi stött på i helgen.
Visst finns det spoilerrisk, men vi rörde oss ju över stora områden och jag nämner inte vilka gömmorna är, så jag tar risken.
Blommorna är med bara för att de är fina!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vägen hem. Grad och kommunjakt.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alla resor har ett slut, så oxå vår lilla Ölandstripp.
Men även hemresor kan vara trevliga.
Vi hade några olika mål med hur vi skulle köra förutom trevliga ställen och roliga gömmor som ju alltid är en målsättning när vi är ute.
Titti jagar kommuner och jag jagar grader. Båda är nog egentligen lika svårt. Fast nu har jag bara 58 grader kvar tills jag får logga en challenge i jönköping! Nördigt? Jo, jag erkänner.
Alltså blev det inte riktigt den rakaste vägen hem heller.
Örsjö kyrka var ett av de första stoppen. Vilken annorlunda kyrka!!!!!
En gömma från 2004 fanns dessutom på plats, vilket var extra kul.
 
 
Wibergs Oxhage hade en historia att berätta. Ett par som bodde i bygden testamenterade hela sin kvarlåtenskap till hembygdsföreningen, en nätt liten summa på 28 miljoner. Måste väl vara den rikaste hembygdsföreningen i Sverige?
 
 
Fikaplats för dagen blev en plats utan geocache! Vid sjön i Lessebo njöt vi en bra stund. En riktigt fin plats! Efterlämnade några mystiska spår i sanden. Undrar om nån funderar på hur de kom till.....
 
 
 
Ett vanligt hus, mitt i ett villaområde? Nej inte direkt. Läs cachebeskrivningen så får ni reda på mer. Kalla Krigets Kronoberg - LGC Krickan 
 
 
Lessebo Handpappersbruk. En riktig oas. Fint i parken och en riktigt fin vitsippsbacke som bonus!
 
 
 
 
Hovmantorp har både fina skogar och fina cacher. Det finns några serier som släpptes i samband med event för några år sedan. Vi råkade upptäcka dem av en slump förra besöket i Växjö och jag ville gärna göra ett återbesök.
 
 
 
 
 
Alien I vaggeryd, en plats vi sett genom älgstaketet många gånger när vi passerat förbi på E4. Riktigt kul att verkligen få se det på nära håll. Dessutom snygga, tycker åtminstone jag.
 
 
Resans sista gömma blev Nostalgi. En gammal mack som väcker minnen från förr.
Här finns en bra och rolig multi som gick ut på att kolla lite närmare på vissa föremål. 
 
 
 
Så bra avslutning på en riktigt bra resa!
 

Öland, Solens ö. Norra sidan

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Fredagen var vindarnas dag, lördag var Öland verkligen Solens ö.  Vi vaknade till en klarblå himmel med endast svag vind. Detta förutspådde en riktigt fin dag och det fick vi oxå.
Vi startade vår dag, som även denna gång gick på temat sevärda platser med Qvextorp, en plats vi sannolikt aldrig hittat utan plastburk.
 
 
1916 byggde Martin Persson ett vackert tornprytt hus i byn Kvistorp. När hans hustru Ada dog bara 44 år gammal skapade Martin en gravstenen som en modell av deras hus. Denna placerade han på en löväng bara hundra meter från deras bostad, och det är där cachen är placerad.När Martin dör 1971 har han huggit en ny gravsten i granit med samma utseende och denna placerades på Långlöts kyrkogård medan den andra står kvar på sin ursprungliga plats.
 
 
Visst är det likt!
 
Lerkaka, en av de allra första cacherna jag loggade. Nu fick även Titti en chans att göra det samma.
 
 
 
 
Här träffade vi några äldre herrar som nog var lika nördiga som vi, med en liten skillnad. Deras leksaker var gigantiska kikare.
 
 
Källa ödekyrka, en annorlunda kyrkruin, på mer än ett sätt.
Dels var kyrkan byggd i två våningar, den övre hade tjänat som förvar för mat samt hade skottgluggar i försvarssyfte, medans bottenvåningen var avsedd som kyrklokal.
 
 
Det andra som var annorlunda var gravstenarna. Alla bestod av flata, liggande hällar, tätt på kyrkogården.
 
 
Vårdkasen inte långt från ödekyrkan, en rest av gamla tiders larmsystem.
 
 
Här passade årets första filtfika toppen. Jätteskönt i solgasset.
 
 
Nybyugnen, annorlunda, rätt ogästvänlig natur
 
 
och en gammal kalkugn.
 
 
tC#26 TrollisTrail1 blev den enda vi tog i trailen.  Underbar vandringsled men aldeles för långt emellan gömmorna för att vår tidsplan skulle hålla.
 
 
Vi valde i stället att gå längs havet till Trollskogen (Öland) där vraket av skonaren Swiks ligger. Otroligt vacker plats!
 
 
Träden är rätt  krokiga här......
 
 
Trolleken var däremot inte så lätt att hitta, fanns ju ingen plastburk som visade oss vägen.
 
 
Korta Erik Vi besökte ju Långe Jan dagen innan, så självklart behövde ju långe Erik oxå få ett besök. Tycker nog mer om denna fyr egentligen, men det kan ju bero på att det inte blåste här idag.
 
 
Byrums raukar Ölands enda område med raukar.
 
 
Jag har ju sett de gotländska raukarna för många år sedan och det var kul att få se även dessa.
Mäktig plats!
 
 
Utsikten från fikaplats nummer 2 var inte att förakta!
 
 
 
 
Otroligt vacker plats i solnedgången.
Det här är Sveriges enda bevarade vindrivna skurverk.
Dom användes för att slipa kalksten som brutits loss från berget.
Plattorna grovslipades,skurades, därav namnet skurkverk.
Att skura kalkstenen med vinden var det en ölänning som kom på runt år 1850.
 
 
 
 
ett litet idylliskt fiskeläge med små sjöbodar uppförda av Öländsk kalksten och taken täckta av vass. I dag har det mesta vid Bruddesta spelat ut sin roll, men här står de gamla gångspelen kvar, här ligger den gamla pålpråmen, den gamla båten. De vittnar om forna dagars fiske och påminner besökaren om fiskets betydelse för ölänningarna under 1800-talet och det tidiga 1900-talet. 
 
 
 
 
En mycket fin dag på norra Öland och vi styr "hemåt" Rälla igen för sista natten på Öland.
 

Öland Vindarnas ö. Södra delen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Öland kallas ju för solens och vindarnas ö. Fredagen, då vi satsade på att besöka södra delen var det definitivt Vindarnas ö, då vindarna var iskalla. Solen värmde gott så fort vi var i lä, men kallt var det däremellan. Speciellt kallt var det märkligt nog under väderkvarnarna, och vad vi gjorde där var ju rätt lätt att räkna ut........... 
 
Fokus på resan var sevärda platser och det lyckades vi verkligen med. Skriver inte så mycket om varje plats, det blir ett långt inlägg ändå med alla bilder.
En liten promenad ut på alvaret blev det tack vare Karlevi Naturreservat. Dessutom gav en mycket rolig myst serie på temat ölands deckare oss anledning att besöka fler ställen i omgivningen. Underbart med alla blommor vid muren!
 
 
Alunbruket / Södra Bruket  var ett spännande ställe med sin fabriksruin och geologiska trädgård.
 
 
 
 
Karl X Gustafs mur. Imponerande bygge!
 
 
 
 
Här fanns en myst som gick ut på att hitta platserna på bilderna och svara på frågor om de platserna. Sånt gillar jag. Fin plats dessutom vid Långe Jan!
 
 
Kungsstenarna i bakgrunden, med alla sina sneda enbuskar, formade efter vinden.
 
 
Eketorp Fort. Här var vi nästan ensamma. Skönt med lä innanför murarna dessutom.
 
 
Kul att det rekonstruerats så att man får se hur det kan ha sett ut en gång.
 
 
Alvaret har ju en eartcache. Den ska loggas oxå, måste bara rita lite först.
 
 
 
 
Sista stället på denna fina tur blev Sankt Knuts Kapell. och Gråborg ver 2.0 ,
 
Nu var vi rejält hungriga efter att ha letat fikaplats i lä och sol.......Först fika alltså!
 
 
Bilfika funkar oxå och vi frös inte!
Den nedåtgående solen färgade ruinen alldeles gyllene, ja allt las förresten in i ett gyllene skimmer, även det mossbeklädda vasstaket på ladugården bredvid.
 
 
 
Massor av inte alltför gamla lamm med sina mödrar blev nyfikan när vi närmade oss. Så söta!
 
 
 
 
Vi avslutade vår dag med en promenad i de vackra omgivningarna, Nu hade det slutat blåsa och vi fick en sanslöst bra avslutning på en mycket bra dag!
 

På krokiga vägar genom småland

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi var på väg till Öland för några dagars semestercaching. Snabbaste vägen från Kungslena till Rälla, där vi skulle bo beräknades ta strax över fyra timmar, men varför skynda oss? Resvägen kan ju oxå innebära fantastiska upplevelser.
Så inte var det väl den rakaste vägen vi körde precis.
Några stopp passadeju bra, hembygdsgårdar och kyrkor brukar alltid vara små trevliga ställen att stanna vid. Detta är Stenberga hembygdsgård där Pelle Näver var en känd profil.
 
 
Några poänggömmor är vi ju givetvis tvugna att stanna vid när det är jag som är ruttplanerare.
 
 
Inget vanligt elskåp här inte.
 
 
En underbar cache i Kalmar som länge stått på önskelistan! Kalmar after office hour 1 som nu även får en favvo av mig! Tänk att det kan vara så kul att traska omkring och njuta av denna miljö......
 
 
Annars var nog höjdpunkten denna plats som vi inte kommit till utan en burk.
More Kastell
 
 
En djup ravin som inte var helt lätt att gå ner i och på botten reste sig denna imponerande klippa. Häftigt!!!!
 
 
 
 
 
Resan fortsatte efter en välförtjänt fikapaus och vi hamnade vid Trossboden i StabyFrån 1688 till 1782 var Staby ängar i Högsby mötesplats för Kalmar regemente och även för Smålands ryttare. Trossboden i Staby uppfördes till Kalmar regementes Lifkompani 1772. Där förvarades kompaniets gemensamma utrustning. 
 
 
Vi närmar oss så sakta öland men först ett stopp vid Lindö Treasure. En jättefin plats där vi möttes av ett hav av blommande doftvioler. När de tillverkade violpastillerna lyckades de verkligen få till den rätta smaken, för visst luktar det samma.
 
 
En jättefin miljö här, synd det bara fanns en enda gömma i omgivningen.
 
 
Ölandsbron, sett ur två olika vinklar. 
 
 
 
Sista stopp innan vårt boende blev Glömminge kyrka. De typiska öländska trappstegen som finns på de flesta kyrkogårdar här ses på bilden. 
 
 
En händelserik resa som det ju alltid blir med gps i hand. Hur lång tid det tog? Ja, bara sisådär 8 timmar längre än vad hitta.se trodde.
 

Humlaledet och Bastöna igen.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
En helt ljuvlig vårdag var det häromdagen. Just denna dag var vikt för några timmars utflykt med tjejligan. Att solen ville med på utflykt gjorde ju inte saken sämre!
Jag behövde göra service i Bastöna. Men dit vill jag helst inte åka ensam, eftersom det är så ruskigt långt bort från all civilisation. Malin och Lena var inte sena med att acceptera min lilla fråga om sällskap.
 
Vi stannade självklart även till vid idylliska HUMLALEDET, en plats där delar av filmen Rid i natt ska ha spelats in.
 
 
Jag blir alltid lika fascinerad när jag kommer till dessa låga små hus, tänk att böja sig varje gång man ska in och ut ur stugan. Fast de var ju sannolikt betydligt kortare än vi är nuförtiden.
 
 
Vidare in i storskogen. Bastöna ligger ca 5 km rätt in i mörkaste skogen och där har det bott folk ända in på 50-talet. Siste invånaren var faktiskt skolkamrat med min morfar. Nu är det en välskött hembygdsgård, en riktig idyll.
 
 
 
Vi fortsatte några hundra meter närmare Rössjömosse, där lämningarna av det gamla Bastöna ligger.
 
 
Massor av liv hittade vi faktiskt här men kanske inte av den sort man tror.
 
 
Träden är gamla och det är mängder av mossa på dem.
 
 
Vi hittade även en ormgran. Under mina vandringar på Helliden lärde jag mig att det fanns sådana men lyckades inte hitta någon.
Ormgranar har ett märkligt utseende med färre och oftast längre grenar än normala granar. 
 
 
För nog måste det väl vara just en ormgran, såg helt annorlunda ut mot sina grangrannar.
 
På tillbakavägen fikade vi i solen i lä mot Bastönas gamla stugvägg.
Behöver jag berätta att det var underbart?
 

Anemone nemorosa och Anemone hepatica

 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns många platser som jag är lite extra svag för, pilgrimsleden längs Plantabergets sluttning är en av dem. Speciellt så här på våren, för längs denna del av leden kryllar det verkligen av vårblommor.
 
 
 
 
Än så länge är det bara blåsipporna som blommar fint, men jag såg även årets första vitsippa här häromdagen.
Fotona i detta inlägget är inte från i år, men det är så här det ser ut i området om bara någon vecka.
Jag har lärt mig det senaste att det är bra att fokusera tankarna på skapande, och jag är ju inte direkt så konstnärlig av mig så jag ägnar mig åt att skapa geocacher istället.
Det är ju faktiskt rätt kreativt det med och det innebär ju dessutom att jag kommer ut i naturen. För som vanligt när jag är i farten så är det ju inte några drive in gömmor precis.
 
För ett antal år sedan placerade jag ut några gömmor längs en del av leden, nu var tiden mogen för fler, åt andra hållet. Eftersom det är fullt med vitsippor här om några veckor fick en av gömmorna mycket riktigt heta just Anemone Nemorosa. Ett så sanslöst vackert latinskt namn på en lika fin vårblomma!
 
 
Annars är det nog blåsipporna jag gillar mest och jag vet ingen plats där det finns mer blåsippor än just här.
 
 
 
 
Leden går genom kohagar och blandskog, och det finns fler än en fin plats att packa upp fikakorgen på.
Denna plats sägs kallas för Paradiset. Ja, varför inte, Nog är här fint och rofyllt alltid, ett riktigt paradis.
 
 
 
 
Riktigt kul var dessutom att min multi fick beröm av rewiern
. Inte varje dag något sånt händer!
 
 
Lite reklam för de nya gömmorna längs leden:
 
 
Så glad att de släpptes dagtid och en dag då dessutom solen sken så fint, för det är ju sådana dagar en promenad här är som allra bäst. 

RSS 2.0