Bättre än E4 hem

 
 
 
 
 
 
 
 
Jag ligger efter nu. Det vill säga jag har inte hunnit blogga om allt jag vill berätta om, men det har varit mycket annat så ja, bättre sent än aldrig.
Denna gång är det dags att berätta om vår hemfärd från Linköping och visst är det mycket trevligare att åka mindre vägar än att ta de där stora europavägarna. Speciellt som vi ju faktiskt hade dagen på oss och inget tid att passa.
Första stopp söder om Linköping blev Mutebo-Aspnäs Miniatyrjärnväg.
Väldig söt järnväg!
 
 
 
 
Jag gillar ju rundor, speciellt om de är natursköna och valet föll på Viggebyrundan #1 denna gång.
En väldigt fin runda, som vi valde att bara logga hälften av, något som senare skulle visa sig vara ett riktigt bra val. Det är ju det där med tiden. Den går alldeles för fort när man är ute på detta sätt.
Svamp finns det gott om i skogarna nu.
 
 
Rundan var väldigt sjönära med massor av vackra vyer och det är aldrig fel.
 
 
 
Hm, har vi gått fel????
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter promenaden ville vi ha en fin fikaplats. Brokind visade sig vara ett verkligt bra val.
 
 
 
 
 
 
En cache på en vacker plats från 2003 följdes av ytterligare en från samma år, även den på en fin plats.
Extra kul var att originalloggboken var i mycket gott skick efter nästan 14 år ute i skogen!
 
 
 
 
 
Visst är det lite trist att sommaren är slut men även hösten har mycket att erbjuda, inte minst fotografiskt.
 
 
Vi hade ett gäng grader att släcka åt Titti så självklart hamnade vi längs en väg där det finns en massa pussel lösta. Så vackert och rofyllt på ett av ställena vi parkerade vid.
 
 
Assjös Gågata var en oväntad plats! Mycket häftigt att gå i "gågatan"
 
 
 
 
 
Många svampar såg vi denna tur, undrar ändå om inte blomkålssvampen var den maffigaste.
 
 
Några kyrkcacher blev det ju såklart oxå. Norra Solberga gamla kyrka imponerade på mig, främst pga att både den gamla och nya kyrkan låg så nära varandra.
 
 
Det utlovade regnet hade nu börjat falla alltmer och vi var nöjda för dagen och styrde åter hemåt igen. Ca 10 mil längre var vår lilla omväg, men oj, så mycket roligare!
 
 
 

En efter en med utsikt.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äldste sonen har flyttat hemifrån, ända till Linköping och det kommer såklart att krävas ett antal resor dit framöver. Igår var en av dem och självklart så behövs ju en bensträckarpaus längs vägen. Finns det då ett antal cacher att logga som dessutom kan tänkas bjuda på vacker natur är det extra tilltalande.
För inte så länge sen kom denna serie cacher om 20. #1 Kråkeryd - Sväm P P F
Jag har varit i Kråkeryd förut och anade att längs den slingan här kunde det vara fint.
Så sant det var.
Pga en felnavigering som gjorde att tiden blev knappare än tänkt så blev det en något raskare promenad än önskat, men vilken promenad!!!! Så vackert där vid vätterbranten.
 
 
 
Vi loggade nr 1-5, mer fanns inte tid till men jag lär återvända hit, fast då utan att passera genom Gränna.....
Lite bilder från promenaden.
Tänk att vara får och gå här och beta.
 
 
Molnen dra ihop sig söderut och det blir tryckande varmt ett tag. Stegen skyndas på ytterligare en aning, för blöta vill vi inte bli.
 
 
Norrut, mot Omberg, ser himlen mycket mer välkomnade ut.
 
 
Ljungen blommar på den sannolikt rätt magra jorden.
 
 
Stegen var rätt lättvandrad förutom vid ett tillfälle mellan ettan och tvåan men inte heller den biten vållade några problem. 
 
 
Åter vid parkeringen var fåren samlade vid träden i hagen strax intill. Kanske det förberedde sig för regnet som var i antågande? Vi klarade oss iallafall utan att få en droppe på oss.
 
 
Dessa cacher gav oss en riktigt fin naturupplevelse. En och annan en undersöktes lite noggrannare, gemensamt för dem alla var den vackra utsikten.
 

Dagen efter FAD, summering

 
 
 
 
 
 
 
På söndagmorgonen vaknade vi, fullt övertygade om att nu har säkert den utlovade snön kommit.
Så var dock inte fallet, inte heller verkade det blåsa så mycket. Halt skulle det dock vara, men desto bättre att vänta några timmar innan vi kör hemåt igen.
Spanade in c:geo och upptäckte att i stort sett alla delstegen till finalerna igår fanns kvar, så valet att försöka bli klar med 2-serien kändes helt rätt som aktivitet dessa förmiddagstimmar. 
Alltså ut i Vallaskogen igen!!!!
 
 
Även de kvarvarande serierna innehöll finfina delsteg och att de får leva kvar som multis efter FAD gör mig riktigt glad! 
Det var ingen snö, däremot var det minusgrader och det var ju tur att isen inte lagt sig över hela dammen.
 
 
 
Lyckades tyvärr även hälla lite av det inte alltför fräscha vattnet i nacken på Malin. Undrar varför man lyckas klanta till nåt så?
 
 
 
Mycket fina byggen här och det var med glädje vi kunde besöka även bonus gömman. 
Hurra!!!!!! Min första FAD-final!!!!!!!!
 
Mycket nöjda vände vi söderut för att stanna till i Mjölby.
Där finns ju några oerhört bra mystar på temat hur man som Linsrille kan ta sig till FAD. Väldigt många sätt fanns det visade det sig.
Jätteroliga att lösa, och här fick vi möjlighet att se att även Mjölby har stup.
 
 
Sista logg för helgen blev just dessa mystar.
Knyter ihop säcken och summerar FAD med dessa ord:
*Inte alltför dåligt väder, hade på tok för mycket kläder med och på mig.
*Bra upplägg och mix på labcacherna. Både sevärda platser samt några väldigt speciella där man fick leka lite.
*Bra arrangemang i eventlokalen. Kul idé med flygplansloggbok.
*Verkade vara bra föreläsningar. Vi valde ju skogen så svårt att uttala mig om hur de var egentligen.
*Kul att träffa kända och okända personer som alla gillar samma sak.
*Bingobrickan, där man uppmanades ta kontakt med andra cachare. Riktigt kul, men vi valde bort det då vi inte planerade för att vara med på dragningen vid avslutningen.
*Sen var det ju cachesläppet. Helt fantastiskt bra! Så kul med alla dessa människor som snurrar runt i skogen i novemberkvällen.
*Det bästa av allt: Det mesta finns kvar så vi kan återvända framöver för att njuta av allt vi inte hann med denna gång.
Mycket bra arrangerat, känns nästan som det bara blir bättre och bättre. Just nu känns det som om Uppsala sannolikt får besök 4 nov-17 även om det är rätt långt att köra.
 

Fumble in and after daylight

 
 
 
 
 
 
 
Med bävan kikade vi ut genom hotellfönstret på lördagmorgonen. Regnade det eller rent av hade det kommit snö?
Lättade kunde vi konstatera att det var lika torrt på marken som dan innan och vi bestämde oss för att följa grundplanen vi hade från början för dagen.
Med tanke på vädervarningarna så hade vi en plan B, men den slapp vi nu använda oss av.
Mätta och belåtna, efter en superb hotellfrukost, åkte vi till eventlokalen, där Mega Sweden FAD 2016 skulle hållas, precis i tid till att det öppnade. 
Kul idé var att vi fick vika var sitt pappersflygplan som vi sen skulle försöka få in i logghinken.
 
 
 
Måste erkänna att varken min eller Malins modell var några precisionsflygplan precis, så vi fick vackert gå ner och plocka upp planen från golvet och lägga i dem direkt i stället.
 
Vi "shoppade loss" en stund, en FADhoodie och mössa, samt en ny UV-lampa fick följa med hem som minne av denna fantastiska dag.
Kul att träffa på bekanta ansikten i vimlet och vi pratade en stund med flera av dem.
Så kramade vi ju såklart grodan oxå.
 
 
Fick var sin tb som tack, eller kanske var det för att vi skulle släppa......?
 
Varmt måste det vara att vara instängd i grodkostym för varma blev även vi med vanligare klädsel.
Efter några sista snack gav vi oss ut i skogen, för att hinna njuta lite av allt fantastiskt som Linköping har att erbjuda.
 
Vi började med en promenad i Malmskogen. Ett trevligt elljusspår med cacher som allihop var jobbade. Här mötte vi två äldre män inte mindre än tre gånger. Hälsade varje gång och sista mötet skrattade vi och undrade om vi kanske skulle hinna med ytterligare ett möte innan vår promenad var över. Så blev nu inte fallet utan vi begav oss vidare mot 2 synnerligen annorlunda cacher. Svårt att veta vad det ska föreställa, men om det tycker jag.
 
 
 
Kvalitetscaching när den är som bäst.
Vi fortsatte på det temat och hamnade ute i ett av naturreservaten utanför stan.
 
 
Synnerligen snygg lösning på denna cache!
 
Nästa var av lite mer traditionellt slag, men här inträffade en smått osannolik sak.
 
 
Efter att pusslet var lagt behövde vi vända på det. Inte helt lätt.
Började lite försiktigt med några bitar när en plötslig vindpust fick tag i resten och blåste iväg det.
Märkligt nog blåste det inte bara iväg utan det vände sig även uppochner i fortsatt ihopsatt skick.
Hur sannolikt är det att något sånt händer?
Bara att tacka och ta emot😀😀😀.
 
Klockan tickar och efter en fika vid denna fina grillplats
 
 
åkte vi vidare mot Tinnerö eklandskap.
Här hade jag gärna kunnat tillbringa några timmar bara med att vandra, men det fanns inte riktigt tid till nu.
Vi loggade en gömma under ett torn på en sten. Trångt som attan men en kul vy vid loggandet blev det.
 
 
Spännande, lite spöklik miljö, vid reflektion, en cache som vi tyvärr inte fick att fungera.
 
 
 
 
Dags att åka till eventlokalen igen för dagens höjdpunkt, mörkersläppet. Här är dörrarna ut stängda och vi planerar hur vi ska gå när de öppnas igen.
 
 
Vi valde 2 H, G och F samt baren och det visade sig bli alldeles lagom.
Några inte alltför bra bilder från allt fantastiskt kvällen hade att erbjuda kommer här:
 
 
 
 
 
 
 
Som förväntat så var det riktigt kul gömmor och vi fick sällskap av Tiger90 samt ett syskonpar från Jämtland. Trevligt!
Ibland blev det rena luciatågen där i skogen. 
 
 
Supernöjda, men oxå supertrötta, efter en dag med många upplevelser och ännu mer steg (25 000), satte vi oss i bilen för att köra till hotellet. Tacksamma över att vädret faktiskt var riktigt bra mot vad som utlovats och ännu tacksammare över att slippa köra hem i natten.
Maken hade tidigare under kvällen berättat att det var rejält oväder hemma med nedblåsta träd och att de fick ställa bilen vid kyrkan eftersom de inte kom uppför sista backen pga snön.
Tacksamma även över att ha fått förmånen att besöka ännu ett FAD, som precis som föregående  år var fantastiskt välordnat och bara så kul!!!!!!!
Så tråkigt livet vore utan geocaching!
 
 

Vi åker till FAD

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Väderprognosen denna helg har varit allt annat än bra, så det var med viss tvekan jag packade bilen för vår resa mot Linköping.
Det hade ju utlovats närmare 30 mm nederbörd och stormvindar och hur klär man sig för det när man dessutom är genomförkyld? 
Kan väl säga att jag aldrig haft så många jackor, stövlar och skor med mig på nån resa tidigare, och så hade även Malin. Det var t.o.m så mycket packning att hennes familj skrattade åt henne.
Nåväl. Började med att skotta fram bilen då det redan på fredagmorgonen låg några cm snö på den och det forfarande snöade.
Der visade sig underligt nog bli den enda nederbörden jag träffade på på hela helgen. Vem kunde väl tro det?
Vi tog vägen norr om Vättern och stannade till vid 2 av aikrattans fantastiska cacher. FT#3 STOPP KNAPPEN och FISKELÅDANHär var det uppehåll och lite rimfrost. Vackert men iskallt.
 
 
Vi hade förarbetat lite inför resan och planerade att försöka logga Challenge #092 5st cacher in one day=40 D/Tp så 5 noga utvalda gömmor i Motala fick besök.
 
 
I och med logg i denna burk var challengen uppfylld och det var 2 mycket nöjda tjejer som vid bilen mötte två andra tjejer som oxå var på väg till FAD. De hade lite längre resväg, då de kom från Finland.
Visst är det fantastiskt att det kommer folk även från andra länder till ett event i Sverige, speciellt som det utlovats busväder.
 
Vi fortsatte vår resa mot Linköping och svängde av för att logga en earthcache. Här hamnade vi i värsta rimfrostlandet och jag kunde inte låta bli att stanna för att fotografera lite. 
 
 
 
Marocko, som platsen lite humoristiskt visade sig heta, hade även en cache med namn VÖPT, denna beryktade slinga cacher, så nog blev det en logg.
Att logga hela serien ligger inte alls på min önskelista så vi fortsatte mot Tälleberga kyrka Earthcache.

Wow, vilket ställe!!!!
 
 
 
Mitt ibland skogens alla träd, låg detta enorma stenblock. Nog har jag sett en massa flyttblock, men detta var verkligen stort.
 
Vi fortsatte vår resa och stannade till lite oplanerat i Borensberg.
Längs kanalen är ett pärlband med cacher utplacerade (bl.a A young one) och här fick vi en jättefin promenad alltmedan  mörkret började falla.
 
 
 
 
 
Jag gillar verkligen när det är cacher utlagda längs fina promenadslingor som nog ingen som läst denna blogg kunnat undgå att märka.
Nöjda med denna promenad begav vi oss mot huvudmålet för resan. Strax innan vi kom fram släpptes labcacherna och eftersom jag ju gillar att "leka" åkte vi mot Lets play flute.
 
Möts i mörkret av en flöjt i kolossalformat.
 
 
Här gällde det att spela so.la.re och vi väntade ett tag på att få sällskap, eftersom här räckte ju inte armarna till. Men ingen kom så vi fick lösa uppgiften på det alternativa sättet som fanns beskrivet.
 
Vi fortsatte mot trummor . 
 
Även här var vi ensamma men det var en uppgift som funkade utmärkt med bara två. Slog man tillräckligt mycket så visade sig koden snällt.
 
 
Hold hand strax intill funkade dock inte så där stannade vi 2 tjejer som kom cyklande förbi och bad om hjälp.
Undrar vad de tänkte att det var för tokar som ville ha hjälp att hålla i 2 handtag på ett träd mitt inne i skogen en fredagkväll........
Efter dessa 3 FTFer begav vi oss mot universitetsparken där det gällde att kolla på konst. Eller snarare att kolla på skyltar om konst.
 
Även här fick vi lösa problemet själva. Var var alla FTF-sugna geocachare denna kväll?????
 
Nåväl. Snygg statistik blev det iallafall på topp 3 för labcacherna!!
 
 
 
 
Väldigt nöjda med vår dag begav vi oss till hotellet och avnjöt en riktigt god middag innan vi ramlade i säng.
Förkylningen finns definitivt kvar, men som tur är funkar näsdroppar och Alvedon över förväntan och har man så här roligt kan ingen förkylning i världen stoppa mig iallafall.

Sällskapsdam kring Eksjö

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Jag fick en fråga via messenger från Lena för ett tag sen om jag ville följa med till Eksjö den 19 juli. Såklart jag ville men funderade lite över varför hon ville just dit. Det var ju nämligen inte en stad vi nämnt att vi velat till nån gång när vi pratat tidigare.
Nåväl, kom mig inte för att fråga mer om det förrän nån vecka senare, då en oförstående Lena kom på att hon visst glömt berätta att hon behövde hämta barn som varit på semester med morföräldrar och gärna ville ha sällskap på resan.
Aha, uppgraderad till sällskapsdam😀. Ja inte mig emot. 
Nogrann planering drog jag igång såklart. Det är ju något som jag tycker är nästan lika kul som att faktiskt åka iväg.
Alltså fanns en plan redan när vi gav oss iväg på morgonen. Första stopp var Fagertofta gravfält. Ett mycket bra val av första stopp.
 
 
Jag är ju rätt svag för gravfält pga att de ofta är vackra platser. Denna var nog definitivt en av de vackraste jag besökt. 
 
 
 
Massor av resta stenar, bl.a denna märkliga variant av domarring ovanför.
Även en mycket tydlig treudd nedanför. 
 
 
Otroligt vacker och speciell plats, väl värd ett besök. 
Jo, här blev det en favvo för att vi blev visade platsen samt att själva upplägget på multin.
Dessa fina fjärilar såg vi många av. Vet inte vad de heter.
 
 
Kalkugnsruinen vid Hamnarydsjön blev andra stopp. Kalkstenen bröts och brändes här från 1600-talet och fram till slutet av 1870-talet.
Ruinen var inbäddad i grönska men kalkboden syntes ju desto bättre med sitt vackra läge vid sjön.
 
 
Lena länkade en kvarn när hon föreslog vår tur i trakten, dock inte denna men eftersom den ingick i samma serie var den ju värd ett besök.
Den visade sig inte helt lätt att hitta till. Gpsen hade inte samma uppfattning om vad som var väg som vi hade, men till slut så fann vi en rofylld plats, strax intill några danskars sommarhus.
 
 
Av kvarnen syntes inte så mycket längre men en plastburk hittade vi till slut.
 
När jag började planera för vår Eksjötripp kunde jag inte undgå att lägga märke till att det var synnerligen lämpligt att åka dit om man ville släcka grader i en challenge.
För att släcka inte mindre än 8 stycken var det bara att sätta igång och pussla lite då ett helt gäng pusselmystar låg strategiskt längs en väg i området.
Det är ju bara det att jag har så svårt för att pussla på datorn. Men märkligt vad en challenge kan göra egentligen. Motiven var allt annat än lätta och bitarna många. Dessutom var det några av cacherna som man behövde pussla upp till 4 olika pussel.  Xin the Ember Spirit (DotA-R #25 - Pussel)
 
 
Men nånstans under mitt pusslande kom jag in i nåt slags flyt och min motvilja mot pussel förändrades. Det blev t.o.m rätt kul till slut. Härligt. 
Att logga de utvalda cacherna gick oxå över förväntan, och när vi hittade en så fin fikaplats som den nedan inte så långt ifrån en av cacherna var lyckan gjord. Fick bli en favvo där med. Dazzle (DotA-R #5 - Pussel)
 
 
 
Efter att ha gått Eksjös elljusspår, Brännemo-Rundan #1 fortsatte vid till HolkX och en hel del klur samt Letterbox ESC innan vi skildes från CUR1 och vi påbörjade vår hemresa.
 
 
Då var det dags för fikapaus nr 2 så vi styrde färden mot  Hyttens Kvarn (Qwarn Serie NR2)
 
 
Vilken mysig plats!!!!!
Här såg vi både trollsländor och kräftor.
 
 
 
 
Även humlor i mängd och de brydde sig inte alls om att de fick äta uppockner.
 
 
Mätta och belåtna så åkte vi, nästan helt rakt hemåt igen. 
Några stopp blev det såklart varav GeoBoxen var klart bäst. Några enkla handgrepp och loggboken var i vår hand. Det gällde ju bara att komma på vilka de handgreppen var och det tog en stund.
 
 
Riktigt snyggt! 
En härlig utflykt och tjänsten som sällskapsdam tar jag gärna igen.
 
 
 

En dag i trakten av Rök

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Geocaching 16-år Rökstenen Nord & Syd
Eftersom förra årets event var en trevlig tillställning beslutade vi oss för att även detta år runda Vättern. Förra resan började ju med snöiga vägar över Hökensås, i år var det istället regn som gällde på vår sida Vättern.
Men ju närmare Rök vi kom, desto trevligare blev vädret. 
Lite mingel, laddning av gpser och sen välkomnande och allmän info av EO innan presentationsrunda följde. Måste erkänna att det ju inte var helt varmt just då, men det skulle snart ändras.
Ett 60-tal nya cacher släpptes, varvid en geoart i form av en kompassros.
Vi hade i förväg fått reda på att det även skulle släppas en runda, så det var den vi siktade in oss på.
10.30 gick startskottet och jag tror inte att jag någon annan stans har sett en sådan FTFjakt. På mindre än en minut var parkeringen tom och det gällde även EO som deltog i FTFjakten av varandras gömmor. Lite märkligt åtminstone i mina ögon, men geocaching är ju en lek som vi alla gör enbart för nöjes skull, så varför inte?
Vi valde alltså rundan som fågelvägen låg ca 1 mil från eventplatsen. Det var definitivt längre om man valde bilvägen, vilket ju vi var tvugna att göra. 
Sen tror jag gpsen valde att visa oss en liten genväg, som nog var en senväg, för när vi kom fram till nr 1 i serien var den redan FTFad, nästan 20 minuter innan vi kom.
Alltså ingen brådska mot #2 Videkärrsrundan Träd där vi helt plötsligt rullade ut en helt tom logg!
En FTF! Kul!
Sen fortsatte vi rundan i ett sånt där trevligt gäng som det oftast blir på burksläpp i samband med event.
 
 
Det fanns en stig/väg att följa men utanför stigen var terrängen inte helt lätt. Mycket sten i dessa marker!
 
 
Gömman här fick vi lämna. Att ta sig upp utan längre stege är inte att rekommendera.
 
 
Efter att vi traskat runt hela rundan fick vi frågan om vi ville följa med eventgänget bort till kompassrosen, men vi valde att söka oss lite sjönära upplevelser i stället. Med tanke på hur terrängen såg ut lät geoart som lite överkurs. Vi var ju inte helt i form nån av oss så vi valde istället att fika vid Lora-Badet innan vi gav oss på #1 Round The Lake.
 
 
 
Runt denna sjö fanns inga stigar alls förutom de som djuren trampat upp, så det blev en rätt spännande vandring även här.
Skvattram som växtre frodigt på denna udde gjorde att vi även fick träna höga benlyft för oj vad de trasslade in sig i fötterna annars.
 
 
Alla cacher hittades utom den här. Hade det varit i slutet av rundan kanske jag kunnat tänkt mig att bada, men inte i början.
 
 
Rundan bjöd annars på flera fina vyer och det blev allt varmare. En sommarstuga låg på andra sidan sjön, men hit gick ingen väg, så det var nog sjövägen som gällde när de skulle dit. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter dessa båda rundor rullade vi hemåt, men först några riktigt fina platser som vi stannade vid.
Sättra Ängar 2
 
 
 
Vilken underbart vacker plats! Här på dessa vackra ängar hade jag gärna hittat några fler gömmor.
Fårhagen och  Kråkeryd - Hästholmen 2. Vindskyddet visade oss till ännu en sagolikt vacker plats. Vättern låg blank som en spegel och temperaturen hade nu nått upp till hela 15 plus. Morgonens vinterjacka var definitivt för varm.
 
 
 
Sista fina platsen var  Utsikten
En liten rastplats som visade oss denna brant, rakt ner i den klara Vättern många meter längre ner.
 
 
Det blev några steg även denna dag, närmare bestämt 21 700 och det var lite mörbultad som jag klev innanför dörren hemma på kvällen. Märkligt nog var resten av mig återigen mycket piggare än jag varit dagen innan.
 

Vadstena och sen hem igen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi vaknade till ännu en fantastiskt fin februaridag och efter att ha sovit enbart 20 meter från  Mårten Skinares Hus & Stora Dårhuset började vi vår promenad i Vadstena med just denna cache.
 
 
Vadstena är en otroligt mysig stad med många gamla fina hus. Cachetätt är det däremot inte, men geocaching var ju inte huvudsyftet med vår resa.
 
 
 
En enkel Vadstena är en serie gömmor som lyfter fram Vadstenas unika sjukdomshistoria från 1400-talet och framåt. Uttrycket en enkel Vadstena myntades i slutet på 1800-talet då sinnesjuka behandlades med konstlad sömn och eter, elchocker, lobotomi, psykofarma histamin och hibernal. Kom du till Vadstena var det risk att du blev kvar...
Detta är den tidigare sockerfabriken som byggs om 1895 till Asylen och blev vårdavdelning för obotliga manliga patienter. 
 
 
 
Vi funderade en stund över vilken funktion gallerburen i trädgården kan tänkas ha eller ha haft.
 
 
Vadstena slott byggdes i slutet av 1500-talet som försvarsanläggning av Gustav Vasa. 
 
 
Strax intill ligger piren med sin fyr längst ut. 
 
 
Det klirrade så mysigt av isen och svanen hade inget emot en simtur.
 
 
Bada hade jag däremot ingen lust med. Kul att nån mäter badtemperatur även på jul och nyår!
 
 
 
Snart åter vid hotellet där vi hoppar in i bilen och kör söderut igen.
 
 
 
Efter en härligt vårlig promenad inne i Vadstena fortsatte vi med en lika härligt vårlig promenad vid #1 Svälinge Parkering, en vandringsled vid Tåkern.
 
 
7 gömmor var placerade längs den ca 2 km långa leden. Jättefint även här! Utsikt över Tåkern från ett ut geocacharsynpunkt mycket välbyggt fågeltorn. Fanns precis hur många gömställen som helst i det tornet. 
 
 
Leden fortsatte sen längs Mjölnaån och det var i mitt tycke den finaste delen av rundan.
 
 
 
Som avslutning på vår lilla resa ville jag gärna besöka Hjässan (på Omberg).
Här var det inte riktigt lika vårligt......
En rejäl uppförsbacke från parkeringen visade oss till denna fina plats.
 
 
Men uppförsbackar brukar ge lön för mödan, i detta fall av en underbar utsikt åt alla håll.
 
 
 
Vad kan detta ha varit egentligen? Försök att bevara ett gammalt träd? I vilket fall så är det inte så mycket kvar nu längre.
 
 
Efter detta stopp bar det hemåt igen, mycket nöjda med vår lilla kylskåpsresa.
 

Vadstena ToR tack vare ett kylskåp

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har pratat om att vi ska på kylskåpsresa, maken och jag. Och så kan man ju faktiskt säga för det var ju tack vara vårt nya kylskåp som vi åkte till Vadstena. Det var nämligen 1-årsjubileum på stans elaffär och eftersom vårt kylskåp passerat sitt 20-årsjubileum så varför inte byta innan det gick sönder? När det dessutom ingick en gratis herrgårdsövernattning tackar åtminstone inte jag nej.
 
Vi lyckades pricka in värsta kanonvädret dessutom. Hur ofta sker det i februari?
 
Klosterhotellet i Vadstena var det som skulle bli vår "herrgård" för en natt, men vägen dit blev som vanligt rätt krokig.
ÅSENSBYS UTMARKSLEDEN.NR1.(PARKERINGEN) är en slinga jag spanat in sen länge.
 
 
Åsens by är ett kulturreservat som visar hur livet i en småländsk by kunde te sig kring sekelskiftet 1900. 
 
Dels har jag alltid velat besöka just Åsens by men även vandringsleden lockade.
 
 
 
Det var mycket riktigt ett sevärt ställe och en fin vandringsled, även om den stenhårda snön gjorde vandringen en aning mer ansträngande än den kanske varit om det varit barmark.
Cacherna låg glest utplacerade men hade alla något att visa.
Här nedan hade Tutatorpet, byggt på 1700-talet en gång legat. Numera fanns bara husgrunderna kvar, men ett nyuppfört vindskydd fanns på platsen.
 
 
Detta är naturstation Ruppen, med sin fina utsikt över sjön. Här fanns även en grillplats.
 
 
 
Dessa timmerstugor hade uppförts på senare tid i samband med en kurs i hur man knuttimrar. Fin plats som man även kunde hyra för övernattning.
 
 
Efter en promenad på ca 4-5 km var vi åter i Åsens by igen.
 
 
 
Vad som också var kul denna resa var att det verkligen var kontraster ang snömängden. Uppe kring Vadstena fanns knappt någon snö alls, förutom där det var skuggigt, medans längre söderut var det snötäckt nästan överallt. Dessutom mer än hemma.
 
Sverkerkapellet vid vättern fick ett snabbt besök. Fin plats men oj vad det blåste kallt. Här kändes det att det fortfarande bara är februari.
 
 
Fika hade vi självklart med och det intogs i solens sista strålar med utsikt över Alvastra klosterruin.
 

Alvastra kloster grundades 1143 av franska munkar som tillhörde den mäktiga Cisterciensorden. Från Clairvaux i Frankrike till svenska Östergötland förde de med sig moderna metoder för administration, teknik och byggnadskonst. I dag är Alvastra kloster en del av det östgötska kulturlandskapet och öppet för besök i munkarnas medeltida spår.
Under medeltiden var trakten kring Alvastra ett område med betydelse för det svenska rikets framväxt. Här fanns bland andra den mäktiga Sverkerätten med Sverker den äldre som både har omtalats som östgötarnas konung och senare som svearnas härskare. Mycket tyder på att Sverkerätten låg bakom etableringen av Alvastra kloster och stod för den ursprungliga donationen av land till cisterciensmunkarna.

 
Så fint ställe men varför heter cachen intill Fröken K kom med en önskan? Förstår tanken, men jag hade önskat att den kända platsen åtminstone hade haft nån liten plats i cachenamnet.
 
 
 
 
En fin resa upp till Vadstena, där en övernattning på klosterhotellet faktiskt överträffade mina förväntningar.
 
 
Fin trerätters middag på en liten kvartersrestaurang strax intill blev pricken över i denna första dag på vår miniresa.
Resten kommer i nästa inslag här på bloggen.
 
 

Äventyr i mystikens skog

 
Vår resa blev faktiskt ett riktigt äventyr. På många sätt.
Oftast är det ju ett slags äventyr bara att gå ut i skogen med gpsen, men denna gång blev det så mycket mer.
Mystikens skog som ska jag berätta mer om lite längre ner, men innan dess sammanfattar jag hela resan med lite av allt spännande vi gjorde, både i Motala och i Linköping. 
Vi har lekt fågelskådare och spanat efter kråkor, pumpat läns, lärt oss använda en besman, följt blodspår i skogen, gjort ett gigantiskt spindelnät bland tall och gran, jagat springande aborrar, spelat på fiskhjul, firat ramadans slut, träffat på både elektrisk ål och ströming, befriat en kidnappad elefant, träffat en vis indian och letat efter kapten Falskäggs piratskatt........
Ja massor av helt fantastiska saker som nog inte så många får tillfälle att göra egentligen. 
 
I Linköping var siktet inställt på trakten som i geocachingvärlden kallas för mystikens skog. Där hittade vi ett antal gömmor som var riktiga kvalitetscacher. 
Den vise indianen var egentligen den av gömmorna som stod på min önskelista från början och den startar på något sätt upp hela äventyret.
 
Djupt inne i mystikens skog ligger kalkkärret som många försökt korsa men få har nått andra sidan.
Enligt sägnen kan den ovise inte ens hitta till kärret som ibland inte ens finns där. Ibland syns det tydligt som ett vitt täcke då kalk trycker upp från det kalkrika berget.
Hoten mot dessa kärr har varit många, fast de senaste 150 åren har de minskat markant, läser Östen på tavlan för resten medan Carsten redan har vatten till knäna.
 
Efter misslyckandet på cachen Kalkkärret alldeles i närheten, bestämde sig Östen, Carsten och resten för att förbättra sina chanser.
Östen hade hört att det fanns en indian som visste allt som var värt att veta. Han sades bo i mystikens skog och genom hörsägnen hade Östen fått tag på koordinater till den platsen där den vise indianen skulle husera.
 
Sen fortsätter berättelsen om vännerna som irrar bort sig i mystikens skog i flera cacher varvid vi tog dessa:
Cruor och
 
De tre sista var riktiga äventyrscacher med flera delsteg, allihop helt överensstämmande med temat.
De var inte snabbloggade men det gjorde ju ingenting, när kvaliten är såpass bra.
Den sista Civitas Cluado var den jag tyckte allra bäst om. Men det höll på att bli så att vi inte ens påbörjat den.
Detta pga en riktigt sur blåbärsplockande tant, som satt mindre än 10 meter från nollan.
Vi hejade glatt när vi närmade oss och möttes av ett surt "Ni trampar ner bären"
Jag svarar "skogen är ju full av massor av blåbär!" och skulle just förklara varför vi ville gå så nära henne men hann inte innan hon svarade "Jag skulle verkligen uppskatta att ni inte går här iallafall"
Eh, här var jag villig att gå därifrån men vi valde istället att gå en liten omväg och närma oss nollan från andra hållet. Det är jag glad för.
Ett lätthittat startsteg hittade vi och kom sen iväg bort från tanten, men jag skulle tro att hon plockade sig bort dit efter att vi gått, så som hon blängde på oss.
En underbar multi i fyra steg och en final jag aldrig sett förut.
Riktigt kul!
 
Besök hos elefanten var en fin liten barnmulti som gick ut på att befria en kidnappad elefant. Också kul men favvopoängen, som ju alltid är alltför få, gick istället till Kapten Falskskäggs skatt.
 
Här var temat att vi hittat en gammal skattkarta i en låda med ”LOPPISFYND FRÅN GAMMELFARMOR”.
Tillsammans med skattkartan hittas också ett foto med ett namn på baksidan. Pia Rat, 31 mars 1929 står det. Efter några ögonblick minns du någonting du läst i Illusionerad Vetenskap för säkert 10 år sedan. Det handlade om piratforskaren Pia Rat och hennes jakt på kapten Falskskäggs skatt som enligt legenden skulle överträffa alla andra tidigare piratskatter. Huruvida hon fann skatten eller inte framgår inte av historien. 
 
Här fick vi alltså gå på riktig skattjakt och nog hittade vi en skatt minsann även om spåret kallnat en aning. Tack vare att Lena redan gått den fick vi en knuff om vart spåret förväntades gå och vi kom vidare.
Riktigt, riktigt bra. Inte blev det ju sämre av att Malin skickade ett sms till sin dotter om att vi letade efter kapten Falkskäggs potatisklyftor.....Det där med stavningsprogram kan ställa till det men ett gott skratt fick vi.
 
Avslutar detta inlägg med några bilder från dagen, berättar inte till vilken cache de hör, det ska man uppleva på plats.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mycket bra äventyrscacher allihop som inte innebär någon fara för liv och lem, såvida man inte råkar snubbla över en trädrot eller liknande. Det ger mersmak!

Naturupplevelser och lite annat smått och gott

 
 En underbar resa fick vi runt Vättern. Hoppas verkligen att resten av tjejligan har möjlighet att följa med nästa resa för detta var så kul!
En massa äventyr som jag ska berätta mer om i nästa inslag men även en hel massa naturupplevelser och givetvis massor av motion.
Ca 40 000 steg landade min stegräknare på efter dessa två dagar. Det behövs sannolikt eftersom vi ju även unnade oss flera gofika och en helt fantastiskt god lax på torsdagskvällen innan vi kröp i säng på hotellet.
 
Morgonpromenaden längs Vättern i vackra Tiveden blev ju en sanslöst bra start. Boviken var ett riktigt fint ställe, precis som jag förväntat mig.
 
 
I skogarna norr om Motala såg jag denna lite märkliga växt för första gången.
 
 
 
Här hemma har jag sen förstått att detta är en tallört. Ser nästan lite overklig ut, så blek som den är.
 
Linköping skogar förvånade med alla sina stora stenblock som låg lite här och var.
Just här vid Oskars Trollgrotta passade vi på att inta en av dagens gofika. Ljuvliga chokladmuffins som unga fröken jamandcat bakat.
 
 
Härligt att ha en massa sådana block som ligger så i skogarna i närområdet, tänk så många stora burkar man hade kunnat gömma då!
 
 
Blåbär fanns det i massor och även smultron. Vi passade på att äta lite när tillfälle gavs där vi traskade omkring lite hit och dit i skogarna. För är det något som är typiskt för när man geocachar så är det väl just det faktum att man kanske inte går rakaste vägen alla gånger. GPSen får en ju på små irrvägar ibland när kompassen visar knas.
 
En naturupplevelse av det lite mer ovanliga sorten var denna.
 
 
Hans kompis höll på att ramla i nacken på mig så ja, måste ju erkänna att jag tjöt till.
Visserligen gillar jag ödlor men jag vill inte ha dem innanför kläderna.
 
Linköping har några jättegrytor och de ville vi ju gärna besöka. Jättegrytor
 
 
 
De var faktiskt några av de större jag sett och helt klart sevärda.
 
Kyrkor besökt vi ju några också. Högby kyrka
 
 
och den lite osannolika Slaka church 
 
 
Undrar vem som kom på att måla den rosa?
När vi närmade oss på håll såg vi kyrktornet som för tillfället var upplyst av solen och då såg det nästan chockrosa ut. Men på nära håll så var ju färgen mer diskret. Fast nån rosa kyrka har jag aldrig sett förut.
 
Grovhångel vid Blå Lagunen hade vi först tänkt hoppa över. Cachenamnet lockade väl inte direkt till besök men då vi passerade på vägen intill och såg platsen ångrade vi oss. Här blev nästa fikaplats.
 
 
 
Ett före detta grustag som nu användes som badplats. Från vägen på andra sidan hagen såg vattnet nästan turkost ut. 
Cachenamnet syftade på en helt annan sak är vad jag först tänkte på dessutom. Även naturen kan ha fuffens för sig ibland.......
 
Jag avslutar med två helt skilda upplevelser.
Här var vi lite tveksamma till vad som förväntades av oss men det löste sig snart.
 
Bästa att binda fast kårhuset så det inte seglar iväg
 
 
 
En riktigt bra och tänkvärd promenad på campus fick vi och det hela avslutades minst sagt oväntat.
När vi närmade oss nollan så såg vi en stor folksamling
 
 
Och vi var definitivt inte rätt klädda för att ansluta oss till samlingen
 
 
Här står Malin på nollan.......
Vi hade råkat hamna mitt i ett firande av att Ramadan var slut!
Helt osannolikt men en extra knorr på denna vandring blev det ju definitivt.
 
Sista stopp blev en riktigt annorlunda plats: Stenkyrkan 
 
 
Den lilla stenkyrkan i Stavreberg byggdes 1852
av 11-årige Frans Johansson och hans äldre bröder.
Familjen hade flyttat till gården 1847 och redan då fanns en mindre kyrkobyggnad på platsen. Enligt sägen skulle den ha byggts av en tidigare bonde på gården till minne av en dotter som dött i unga år.
Orsaken till att den kyrka som finns idag byggts vet man inte men ett av skälen kan ha varit att bygga den så stor att man kunde krypa in i den.
Kyrkan var ursprungligen försedd med fyra fönstergluggar. Efter ras så är den nu helt utan fönster,
Familjen Johansson drabbades 1857 av ett hårt slag då fadern Johannes och sonen Karl dog i en rödsotsepedemi.
Frans som byggde kyrkan fick då vid 16 års ålder överta skötseln för gården. Han bodde kvar och verkade här till sin död 1921.
 
 
 
En plats väl värd en omväg, som jag aldrig hittat utan geocaching.
Dessutom en värdig avslutning på en underbar resa.
 
 
 
 
 
 

Vi går och fiskar

 
 
En tjejligeresa växte till sig i tanken. Tyvärr blev det bara halva tjejligan som kom iväg men vilken resa det blev!!!!
Vi startade redan kl 07 för att ha god tid på oss och styrde färden norrut genom Tiveden. En liten besträckare på ca 1 km i vacker natur startade resan på bästa sätt!
 
Boviken #3 var den första vi loggade längst bort från parkeringen och det var en jättefin väg att gå. Fin grusväg bredvid lockar säkert många att ta bilen men det ångrar jag inte att vi lät bli.
Så fin natur här vid vätterns strand.
 
 
Dessutom växte det massor av smultron och även dessa vackra, daggdroppiga blåklockor hittade jag här.
 
 
Målet för vår resa var egentligen Linköping och dit kom vi även till slut, fast först så var det Fiskeresan utanför Motala som gällde!
Vilken runda!!!!!
Vi traskade den ibland inte helt lätta terrängen med ett stort leende på läpparna. Vilken kreativitet!
Underbart. Inte visste jag att man kunde göra så många olika varianter på temat fiske.
För hela rundan var just på det temat.
 
 
Mestadels gick rundan på olika typer av stigar, men ibland så var det att hitta sin egen väg som gällde. 
Undrar egentligen om det är fler än geocachare och missing people som traskar i så omväxlande terräng......
En vacker liten skogstjärn dolde sig också mellan träden.
 
 
Gömmorna då?
Ja här kommer bilder på några som jag inte tror spoilar utan bara lockar till lek.
 
 
 
 
 
 
 Efter avslutad runda var vi jättehungriga. Trots allt hade vi ingen fisk fått så vi plockade fram våra mackor och avslutade fikastunden med att fira Malins milstolpe med gofika. 2000 loggade burkar blev det här efter fiskerundan.
 
 
Med utsikt över Vättern, där det sannolikt finns riktiga fiskar, avnjöts jordgubb/rabarberpaj med vaniljsås!
En runda att rekommendera för alla som gillar riktigt välarbetade cacher!
 
 
 
 
 
 
 
 

Snö, Rök och Lera

Namnet på detta inslag kan nog få en och annan att tro att det ska bli ett inlägg i pessimistisk ton.
Så är definitivt inte fallet för lördagen den 2 maj var en synnerligen trevlig dag, trots att den började med snö, fortsatte med Rök samt fortsatte med en del lera.
 
Förra året fick jag upp ögonen för eventet i Rök. Då fanns ingen möjlighet att åka men detta år så var även Malin sugen på att följa med. Det är ju inte så långt, bara ca 6 mil fågelvägen men vi var givetvis tvugna att ta en omväg, för simfötter har vi ju inte.
Vaknade till regnets smatter på fönstren men tänkte att vi har ju kläder efter väder så varför inte? Dessutom hade ju eventarrangörerna pratat väl med Lisa Frost och ordnat väder, så det skulle säkert lösa sig.
 
Mötte upp Malin i Fridene och då började jag ana att Lisa Frost kanske missuppfattat en aning.......
 
 
Snö, andra maj........ Hm, det hade vi inte riktigt förväntat oss. Men än så länge var det inga problem att köra.
Det blev värre senare.
 
 
Att köra över Hökensås med sommardäck i detta var inte helt lätt, men som tur var försvann snön ju mer vi närmade oss Vättern och när vi kom fram till  Geocaching 15 år Rökstenen Bland Tomtar och Troll hade det till och med slutat regna.
 
Vi började med att beskåda den omtalade Rökstenen.
 
 
Helt otroligt så mycket som är skrivet på den, till och med på sidorna. Eller åtminstone den ena sidan, vi glömde helt enkelt att kolla på den andra.
 
En trevlig presentationsrunda av eventdeltagarna följde, någon hade loggat väldigt många burkar och andra lite mindre men alla var där av samma anledning, Vi gillar att geocacha. Fick även höra berättelsen om jönköpingsgängets dramatiska kontakt med polisen efter en geocachingtur till Lerum och det var en historia som lockade till skratt.
Klockan 10.30 var eventet officiellt slut och cacherna släpptes. Vissa rivstarter gjordes, någon åkte rakt över gräsmattan och vissa tog det betydligt lugnare.
Vi valde ut en runda på Omberg och körde lugnt och stilla fram till parkeringskoordinaterna till slingan. Inte en bil där!
Märkligt! Vi hade ju sett bilar lite här och var där det kanske inte var så bra att parkera men tänkte inte mer på det förrän vi öppnade gömman som låg 70 meter från parkeringen. Tom logg!!! FTF!!!!!
Oj, det hade vi inte väntat oss.
Ännu en FTF fick vi innan vi mötte det första gänget i skogen. Kul.
 
Serien vi valde gick i trolltema och kanske var det trollen som förtrollade min mobil denna dag för bilderna blev ovanligt suddiga. 
Den Stulna Kronan. Bland Tomtar & Troll # 1 var den första i raden som tillsammans berättar en historia om tomtar och troll.
 
 
Leden var bitvis lättvandrad, och bitvis betydligt mer krävande. Här kom vår första kontakt med leran in. 
Vi gick leden åt rätt håll och det är jag glad för eftersom nedförsbackarna inte var lika branta och leriga åt det hållet. Trots allt är det lättare att gå uppåt om regnet gjort marken hal.
 
Bäckarna var välfyllda efter regnet och naturen var vild och vacker.
 
 
Något jag uppskattade var att denna runda släpptes på en plats jag länge velat besöka, nämligen Omberg!
Jag har varit här en gång tidigare med det var säkert 20 år sedan och den gången var vi bara på Ombergs topp.
 
Gulsippor såg vi också en hel massa av. 
 
 
samt även lite av ekhagarna som fanns mer av tidigare.
 
 
Vi passade även på att besöka Storpissa
 
 
Storpissas naturreservat sluttar mer eller mindre brant ned mot Vättern. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt är hela 65 meter. I norra kanten rinner bäcken Storpissa som givit reservatet sitt namn. Anledningen till det lustiga namnet är att bäckens utlopp utgörs av ett fall ned i Vättern.
 
Tomtar och trollserien på 14+1 gömmor passerar genom naturreservatet Storpissa och det väckte ju en viss förundran om varför detta märkliga namn. Nu vet vi!
 
Fikaplatsen för dagen var Älvarums udde.
 
 
En vacker plats med vindskydd och denna fina utsikt. Skönt att vila trötta ben en stund samt lyssna på vågornas kluckande.
Något som är roligt med event som har tillhörande cachesläpp är ju att man oftast träffar andra cachare i skogen och det gjorde vi vid ett flertal tillfällen. Vi hade sällskap av KidNero från Köping och sista hälften av rundan samgick vi även med Swerker, Albmi, PiddeP pch Linsrille. Så trevligt!
 
 
Här är faktiskt även stigen med på bild, för nu bar det av uppåt igen.
 
Sista delen av rundan gick på den smala asfalterade vägen med stundtals magnifik utsikt över vättern
 
 
Fast kollar man utsikt så här?
 
 
När man väl tittade ut så såg man att snart slår även körsbärsträden ut.
 
 
Ett nytt tillbehör i cachingväskan kom vi på här.
Denna gömma hade vi redan loggat men eftersom sällskapet var trevligt stannade vi kvar när problem uppstod och här kom en geocachares kreativitet till nytta. Ett akut behov av tuggummi uppstod. Fast flourtuggummi är inte lika effektivt som andra, de är helt klart inte lika kletiga. Men gömman blev fixad och allt gott till slut.
 
 
Efter logg av final åkte vi till återträffen samt åt en jättegod gulaschsoppa. Malin fick pris för sitt utlånande av tuggummi och vi kunde nöjda vända åter hemåt igen, men först ytterligare en kontakt med ännu mera lera.
 
 
Detta är ett elljuspår........
 
 
som hade några, betydligt trevligare gömmor och en helt klart övergödd syrsa. 
Bra slut på en riktigt trevlig dag på andra sidan Vättern!
 
 
 
 

915 favvopoäng på fyra cacher! En isande upplevelse!

Fyra cacher var vad jag räknade med att familjen skulle stå ut med.
Då vill det till att välja med omsorg. Kvalitet framför kvantitet är ju alltid mitt måtto och jag hade faktiskt redan flera som fanns på min önskelista på ännu icke nämda ort.
 
Fast egentligen var anledningen till besöket det här:
 
 
......eller ännu mer egentligen ett stort bekymmer med att hitta på julklappar till sönerna detta år.
Mellansonen hade bara en sak på sin önskelista och det var en timer till sin fönsterlampa så han lättare skulle kunna vakna på morgonen.
En synnerligen bra önskning men det kändes lite torftigt att bara lägga en timer under granen till honom.
Så då fick det bli en liten familjetripp till Linköping som julklapp till oss alla. Maken har ju även uttryckt en önskan om att få se utställningen om DC3an som försvann så staden hade helt klart något som roade oss alla.
 
 
Prison Island var jättekul och vi roade oss kungligt inomhus några timmar. Vet inte varifrån sonen fick lagnamnet från, men "lag ledlampa" fick det bli! Det är lite som fångarna på fortet med det undantaget att här är samarbete ett måste och det var vi ju tydligen bra på!
 
Cacherna då?
Jo, dessa fyra blev det:
 
915 favvopoäng hade de noggrant utvalda fyra cacherna! Imponerande helt klart!
 
Riktigt, riktigt bra var de faktiskt allihop men den som hade fått minst poäng var den jag tyckte var bäst och den som fått mest var väl den som egentligen var minst bra, fast ändå helt klart värd en favvo.
Märkligt egentligen att det var just så.
Men det var faktiskt en utmaning att logga cacherna och det var vädret som ställde till det.
Solen sken från en alldeles klarblå himmel och det var sagolikt vackert med snö och rimfrost.
 
 
Fast det var kallt! Iskallt!!!
 
 
 
Vi var ju inte riktigt förberedda på denna iskyla. Jeans är inte det mest värmande man kan ha på sig i 21 minusgrader.
 
 
 
Walles första skatt låg på en vacker plats dessutom. Nära Vreta klosterkyrka.
 
 
Hinten magnetisk och vi ser detta när vi närmar oss.
 
 
Allt är inte vad man tror och gömman var värd alla sina favvopoäng!
 
Solen sänker sig sakta och kylan blir än mer tydlig. Valet av inomhusaktivitet efter detta känns inte helt fel.
 
 
Linköping är en fin stad! Hit vill jag komma åter framåt våren. Skulle så gärna vilja stifta bekantskap med en
vis indian också.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Liten höstlovstur till Motala

 
Nu är det höstlov och barnen är lediga. Maken jobbar mer än vanligt denna vecka då ju han har en hel del höstlovsaktiviteter med teknikroligt inplanerade runtom i Skaraborg.
Men någon familjeaktivitet är ju alltid kul att få till!
Jag tycker det är jättemysigt att åka hemifrån och övernatta på något nytt ställe en natt och sen bara umgås hela familjen. 
Barnen blir ju allt större och snart kommer de väl inte vilja följa med längre så det är bäst att passa på.
Men ett lockbete det måste man ha. Denna gång var det chokladcafe Venus i Askersund. http://www.venuschoklad.se/cafe
Ett fantastiskt ställe med handgjord choklad och så god fika!
 
 
 
När choklad ser ut som konst och dessutom smakar ljuvligt är det värt att sitta några timmar i bil.
 
Men eftersom mor är geonörd så fick ju familjen även uthärda en georunda.
 
 
FT#1 FISKEKORTET
Denna runda har jag haft ögonen på sen den kom ut och tänka sig, den råkade finnas bara några mil från chokladcafet.........
Det höll på att sluta med en smärre katastrof för fyra meter från bilen bröt den minste sonen samman. Storebror råkade "trampa" honom.......
Nåväl, iväg kom vi och med de förutsättningar som finns när man cachar med tonårssöner så är det faktiskt bra att vi lyckade med 6 av rundans totalt 19 gömmor. Mörkret föll medans vi höll på så även det var en orsak till att det inte blev mer denna gång.
Men då har jag ju något kvar att se fram emot för jag hoppas kunna återkomma!
 
Spikrak skog och kvarglömt i skogen!
 
 
 
 
 
Hela rundan hade ett tema som allihop gick ut på något som hade med fisk och fiske att göra och ja, den var bra och jag blev av med några poäng såklart!
 
Så åkte vi mot Geoboendet
Jo lustigt nog så fanns det en gömma 70 meter från vårt val av övernattningställe.
En fantastisk B&B som överträffade alla våra förväntningar!!! Ska man övernatta i Motalatrakten så är http://www.bjorkastorgard.se/ ett synnerligen gott alternativ!
 
I längan till höger bodde vi!
 
 
 
Charmigt och oerhört fräscht!
 
 
Kvällen tillbringade vi med att spela spel och vi lyckades t.o.m få far i huset under bordet.
 
 
 
Bete sig märkligt kan man göra även när man inte geocachar!
 
Efter en god natts sömn tog vi en morgonpromenad runt den närbelägna sjön mot Bävrarnas bro.
 
 
 Väl tillbaks i lägenheten botaniserade vi sen för att se vad det välfyllda kylskåpet kunde erbjuda i frukostväg.
Jordnötssmör och oboy stod högt i kurs hos somliga i familjen, något som sällan finns hemma i vårt kök.
Men så är det ju när man är iväg, det ska vara lite extra vid de tillfällena!
 
På hemvägen stannade vi till i Hamra 1. Ännu en serie med lite arbetade gömmor som jag ju uppskattar. 
Här fick vi sällskap av en oerhört social liten rymling.
 
 
Det var nästan mer svans än katt sa en av sönerna för svansen var inte lång men oj så tjock. Och det var inte pga att katten var rädd för oräddare katt har jag sällan mött.
 
Detta förgyllde våran promenad i Hamra, gömmorna var trevliga de med och katten kom till rätta till sist.
Summa summarum: En bra liten miniresa!
 
 
 
 

Firande av titticc 4000 loggar!!!! Vista, Landsjön och Gränna

 
En milstolpe för titticc har närmat sig! Inte var dag någon redan har loggat tretusenniohundranitionio geocacher och väntar på att passera in i ett nytt tusende!
Extra kul om just denna gömma nr 4000 blir en speciell gömma man minns lite extra!
Vista var verkligen en sådan gömma! Jag vet att den har legat på Tittis önskelista, dessutom är det en riktigt gammal gömma, utlagd redan januari 2002!
Att det var 17 höjdkurvor att bestiga från parkeringen bekom oss därför inte speciellt denna varma soliga dag!
 
 
Det var en fin och inte alltför svår promenad upp på toppen och vad vackert det var!
 
 
Historiskt tjänade Vista kulle som fornborg på folkvandringstiden, 400-500-talet efter Kr. Man kan skönja dess stenbarrikad på bergsidan. Uppe på toppen finns en offerkälla. Syftet med och ursprunget till denna offerkälla är oklart. Under 1900-talet bröts byggsten vid Vista kulles västra sida, som därför har blivit mycket brant. Under en period på 1900-talet gick en smalspårig järnväg, Gripenbergsbanan, förbi Vista kulle. Idag går bilvägen på gamla banvallen utmed Vista kulles branta sluttning och genom ett bergspass.
 
 
Ja så skrev jubilaren då sin logg nr 4000! Imponerande! Är så glad att jag fick möjlighet att vara med om denna milstolpe!!!
Givetvis så måste ju detta firas!
 
 
Jordgubbar, grädde och lite choklad smakade ljuvligt på denna underbara plats!
 
 
Det var oerhört vackert även åt andra hållet på "kullens" topp med utsikt över Landsjön som vi senare åkte runt!
 
 
Nästa gång vi åker denna väg vet jag en perfekt rastplats! Detta kallar jag verkligen lusthus!
 
 
Här nere gick den smalspåriga gripenbergsbanan en gång i tiden. Smalt även för bilar!
 
Vi fortsatte vår krokiga färd mot Gränna och loggade några av denna serie: Gårdarna runt Landsjön Sandvik 1. En riktigt fin liten väg som slingrade sig mellan gårdarna intill sjön. 
 
Så nådde vi då fram till Ölmstad Kyrka
 
 
Vilken lustig liten utbyggnad! Undrar hur den kom till?
 
 
Himlen var alldeles klarblå och det var närmare 27 grader varmt!!!!
Kanske vi skulle badat i stället? Nja hade de tillbehören funnits i bilen så fanns ju tillfälle, men vi hade det bra ändå!
 
Massor av blommande krolliljor fanns det vid gömman!
 
 
Vi gick även över till Klockaregården - bokbytarcache
Klockaregården, är Ölmstad hembygdsförenings hembygdsgård och byggdes i mitten på 1700-talet.
 
 
En riktig idyll med de gamla låga husen och alla blommande tusenskönor i gräset!
 
Så kom vi då äntligen till Gränna!
 
 
Oerhört fin kyrka med den mäktiga klippväggen strax bakom!
 
 
 
Dagens andra lusthus visade sig ligga på en plats jag länge velat besöka. Har hört ryktats om en kaffestuga uppe på grännaberget men aldrig varit där. Nu hamnade vi strax intill.
 
 
 
Utsikten från lusthuset över gränna var riktigt fin och ja, kaffet var gott även vid kaffestugan!
 
 
Det börjar så sakteliga bli kväll men en liten promenad i bokskogen vid Röttle vill vi hinna med innan vi styr hemåt!
 
 
 
Bokskog, vätterns kluckande bredvid........Precis lagom varmt i skuggan under träden och inte en mygga.
Underbart!
 
 
Ett bra avslut på en dag som börjar gå mot sitt slut. Avslutade gjorde vi på vår sida vättern med att forcera ett rejält hallonsnår och sedan ge oss in i en enorm gran.
Båda två fick vi ett hysteriskt fnitteranfall inne i granen och Titti undrade " Vad är det vi håller på med egentligen?"
Vi tog den betydligt enklare vägen åter till bilen......
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

På andra sidan vättern

Lena närmar sig en milstolpe så hon fick önska vart vi skulle åka denna regniga morgon.
Valet föll på WebCam Gränna, den ville hon försöka ta som nr 2000.
 
Vi packade ner stövlar, regnkläder mm och gav oss iväg. Det skulle regna hela dagen så vi tänkte att vi får satsa på lite "driveingömmor" för att cacha i regn är inte speciellt kul. Lena ville dock till IKEA och det passade ju bra om det ändå skulle regna.
Det räckte att närma oss jönköping så lättade molnen. Alltså kanske vi kan försöka oss på en liten runda som jag uppskattar så mycket!
 
Men först ett stopp vid  JJK11-14 Brunstorp View.
 
 
 
 
 
Vilken underbar plats! Tyvärr var trädgårdscafet inte öppet men vi gjorde som Ferdinand efter loggning. Gick omkring och bara njöt och luktade på blommorna!
 
 
 
 
Brunstorps gård är en kombination av trädgård och fruktträdsbank. Här finns det 130 olika sorters äpplen och päron.
Träden började blomma lite smått. Kul för jag älskar verkligen blommande äppleträd, men det fanns även en hel massa annat fint att titta på.
 
 
 
 
Tidig lunch fick det bli idag. På detta underbara cafe i Huskvarna.
 
 
Deras oliv och fetaostpaj var helt ljuvlig. 
Utsikten var inte heller så illa!
 
 
Jag gillar ju små rundor i fina områden och jag hade spanat in 
Caste Hill Walk # 1 med kompisar.
5 gömmor med en bonus OCH skulle det visa sig en bonus på det.
Gömmorna var belägna i naturreservatet slottsberget och det blev en betydligt mer kuperad vandring än vad vi förväntat oss. Mycket kanske beror på att vi lyckades tappa bort rätt stig där i reservatet och tog gömmorna i lite annorlunda ordning än det var tänkt.
Tre utsiktspunkter bjöds vi på, allihop med riktigt fin utsikt och det var en riktigt härlig vandring!
Solen ville ju dessutom skina lite på oss och det gillade vi starkt!
 
 
 
 
Underbart blommande liljekonvalj vid Castle Hill Walk # 5
 
 
Men vackrast var det ändå vid Caste Hill Walk # 3 med de gamla ekarna och utsikten över landsjön.
 
 
När vi hittat bonusgömman upptäckte vi att man fick en extrabonus dessutom. Spännande värre då cachens namn antydde lite "ö-varning". Robinson KrusÅ CHW Bonus
Ön var inga problem att ta sig till men det som var innan var värre. Lena hade tidigare sagt att hon inte hade ont av elstaket. Undrar just det för jösses vad hon tjöt. Inga kossor i hagen men elen var på. Jag hade att välja på att ge mig i kast med elstaketet alternativt brännässlorna under staketet. Det blev nässlorna. 
Gjorde en liten rull bland dem och kom över till andra sidan, endast en aning bränd därbak. Loggat blev det oxå.
 
Nr 2000 blev det då i gränna. Grattis U+L&CO! 
Min första webcam och det var inte helt lätt att få till. Kameran uppdateras ju varje minut så vi bestämde oss för att fota mobilen. Men solen sken ju och vi hade svårt att hinna in i skugga innan kameran uppdaterades. Det blev ett par turer fram och åter på torget. Men det är vi som skymtar i bild.
 
 
Gränna är ju annars en otroligt mysig stad! varför finns det knappt en gömma här?
 
 
 
Någonstans på det gula huset satt webcameran.
 
 
Nr 2000 firades med en glass i hamnen innan vi vände åter mot jönköping och sedan hem. 
Visst är det sant att efter regn kommer solsken!
 
 
 
 
 
 



 
 

RSS 2.0