Det fattas några grader

 
 
 
 
 
 
 
 
Det är varmt! Alldeles galet varmt egenttligen. Såpass varmt att till och med jag drar mig för en promenadrunda, nåt som jag aldrig annars gör.
Ändå tycker Titti att det fattas några grader, fast inte celcius utan i grader av Sverige. Vad ska vi hitta på när värmen hindrar nån vidare aktivitet om inte öka de där graderna till 360?
Men det var en blågubbarnas dag. Vi hade helt enkelt dålig flyt, fast kanske det var luftens 30 grader som hindrade oss från att orka leta ordentligt?
Nåväl, första stopp blev Brinell: Hembygdsparken.
 
 
Som nog många förstått tycker jag att de absolut borde få var sin gömma de där hembygdsparkerna. Här blev det dock en gubbe blå, fast parken var fin och sevärd, samt hade en väldans sval och fräsch toalett.
 
 
Nästa plan var en liten promenad runt Handskerydssjön #1. Blir så ledsen av att se så mycket skräp dumpat lite åvarstans runt den annars riktigt fina sjön.
 
Massor med skräddare på vattnet. 
 
 
Nr 2 i serien tog oss till en sån sunkig plats där vi inte ens kunde hitta nåt av intresse och eftersom några till i serien verkade vara blågubbade beslöt vi oss för att avbryta. Men stunden vid sjön förde med sig ett fint möte, med en stavgående dam på hela 95 år. Tänk att få vara så friskt vid den höga åldern!
 
Dagens mest snabbhittade cache var som tur var en av graderna som fattades Färger #2 och vårat mod steg igen. Men nu behövde vi fika, gärna i skuggan och med lite vatten intill så Izzie kunde få bada.
Efter en hel del krokvägar hittade vi så Skedhultspåret #3 som verkligen uppfyllde vår önskan om en fin fikaplats.
 
 
Men cachen, den ville inte visa sig så lätt. Till slut hittade vi en mycket sliten och oskrivbar loggbok som vi helt enkelt bytte till en ny.
 
Mätta och belåtna fortsatte vi vår tripp och hamnade återigen i trubbel. Snarebo med sina smått makalösa stenmurar. 
 
 
 
 
 
 
Sanslöst vacker plats om man som jag gillar sten, men nån cache hittade vi inte. 
 
Kungsgravarna, en gömma från 2004 fann vi dock på direkten. Underbart!
 
 
Nu började åskan mullra så smått och med tanke på tidigare erfarenheter i Skåne höll vi noga koll på att den höll sig på avstånd. Efter ytterligare några mer eller mindre bra vägval hamnade vi så vid #2 Måladammen. Vilken vacker plats!!!!
 
 
 
 
 
 
Här dukades fika nummer 2 upp alltmedans åskan mullrade i bakgrunden.
 
 
På vägen hem mötte vi det efterlängtade regnet och när vi stannade vid S:a Fågelås kyrka på vår sida vättern var temperaturen nere i svala, sköna 20 grader.
 
 
 
Underbart efter denna varma dag! Några grader rikare blev vi oxå!

Vätterbrant, Rök och sagoskog.

 
 
 
 
 
 
 
Den där branten vid Vättern har alltid haft sin lockelse för mig.
När vi nu har en av sönerna i Linköping så har det ju även blivit några resor förbi och mycket av cacherna längs turistvägen mellan Gränna och Ödeshög är nu loggade men 2 har blivit kvar. Detta pga att vädret inte alltid varit på vår sida, ej heller trilskande knän.
Men denna tisdag var det så dags. Varken för kallt eller för varmt och risken för is, snö, regn och åska var obefintlig.
The Hillside Home blev vårt första stopp.
 
 
Halvvägs upp längs den gamla stigen upp mot Brahehus bodde hon, en soldatänka mellan 1853 och 1871 utan annan väg hit än den som ni cachare använder.
Vackert var det sannerligen!
 
 
Men den platta marken var obefintlig och den "inte så mycket lutande marken" var inte så stor den heller, här med bergsbranten strax intill.
 
 
 
Stigen nedifrån sas vara enklare än den uppifrån men den gav allt sin utmaning ändå.
 
 
En fantastisk plats där man verkligen är tacksam över att vara cachare, för hit hade jag aldrig kommit annars.
Nästa cache på önskelistan var multin Cave with a View. Lite pyssel först som var riktigt roligt och sen bar det iväg nedför branten mot denna fina grotta!
 
 
 
 
 
Tur att vi inte skulle ner lite till närmare vattnet......
 
 
 
 
Både ner och upp kom vi i denna stiglösa brant, med diverse barr, spindelnät och annat skräp på oss samt med några fästingar som liftade men det var det värt.
Nu var det dags för fika och vi styrde färden mot Rökstenen / The Rök Runestone där jag visste att det fanns fikabord. Men oj så kall vinden var, vi flyttade in bordet in mellan infotavlorna för att få lä och fick lite extra info på kuppen.
Tror runristarna hade kunnat göra bra mystar, för en del av det som står på stenen var visst chiffrerat enl min fikabordslektyr.
 
 
Våra meddelande till framtiden. Kul ide på denna Virtuella!
 
 
 
Många barn på bilden, ja vi var inte ensamma här, två busslast skolbarn på skolresa gjorde sitt bästa för att det skulle vara fart och fläkt på platsen.
 
 
Fantastisk blomsteräng!!
 
 
 
 
 
 
 
 
Linfält i blom på avstånd. Och tåkern bakom det. Här saknade jag min systemkamera....
 
 
 
 
 
 
 
 
Dags att åka vidare mot Linköping. Här gick vi en runda på sagotema. Härlig skog och cacher med bra tematänk. Om det tycker jag!
 
 
 
 
 
Fast nog märks det att Izzie och Titti inte riktigt har samma mål med promenaden......
 
 
En riktigt fin skog att vandra i och en härlig avslutning på turen blev det tack vare denna runda.
 
 
 
 

Återigen andra sidan vättern

 
 
 
 
 
 
Första maj och långhelg slut.
Sonen skulle hem till Linköping igen och självklart kan han ju ta tåget, men samtidigt är det ju rätt trevligt att kombinera transport med utflykt som det blev idag. Det blev raka vägen till Sjögesta motell där vi valde att stanna och äta lunch. Ett ställe vi valt att stanna på mer än en gång då de alltid har god mat!
 
 
Mätta och belåtna styrdes färden mot en riktig favoritplats.
 
 
Här gick vi en promenad i det vackra landskapet. Tyvärr var det väldigt blött så det blev endast 3 cacher loggade då vi behövt haft stövlar för att komma vidare på stigen. Men den bit vi gick var jättefin!
 
 
 
Kvarnen? skulle finnas på en liten ö. Vi tog var sin och sonen var den som valde rätt ö.
 
 
 
 
Mörka moln börjar samlas och vi styr mot Valla och avlämning av sonen.
Kan man bli annat än glad av detta staket?
 
 
På vägen hem möter vi regnet och hemma kom visst både åska och hagel.
Vi hade riktig tur för precis när vi närmade oss  Riksettanraset höll det upp igen och solen visade sig till och med lite. 
På natten och morgonen till den 9/7 2007 rasade ett parti av gamla E4 ner i Vättern vid Stava. Markerna var mättade med vatten och dygnet innan föll ytterligare 80-90 mm regn. Ett par vägtrummor var inte dimensionerade för dessa vattenmängder, så en grusväg som ansluter till gamla E4:an spolades
bort och bäcken som normalt sett rinner några hundra meter norrut leddes ut på vägen. Asfalten underminerades och den nya bäcken tog med sig vägbanken och skapade en ny ravin, enligt bedömningar handlar det om 6000 m3 sten, grus, jord och asfalt som spolades ner i Vättern.
 
 
 
 
Vätterstranden var tidigare en stenstrand med klart vatten, visserligen föränderlig - ständigt omformad av höst- och vinterstormarna - men nu ser den minst sagt annorlunda ut!

Vägen öppnades åter för trafik 27/7, då hade 5000 ton stenkross körts dit för att bygga upp den nya vägbanken.
Spännande plats och riktigt vackert nere vid stranden. 
 
 
 
Närbelägna Super Duper Gömman visade även den en fin plats.
 
 
 
Många fina fikaplatser finns det längs turistvägen om man har egen fika med. Det hade inte vi denna gång och dessutom var vädret ju lite osäkert. Vi valde att testa Uppgränna naturhus istället. 
 
 
Spännande arkitektur och gott fika i fin miljö men smakar det så kostar det. Kul att ha sett hur det ser ut inuti var det iallafall! 
 
 
 
 
Änu en tur till andra sidan vättern som blev riktigt fin!

Platser på U

 
 
 
 
 
 
Långhelg väntar och äldste sonen hade inget emot att komma hem och fira födelsedag. Varken jag eller Titti hade nåt emot att ta en tur till Linköping heller.
Tidig fredag morgon bar det så iväg med första stopp i Gränna.
Sen var tanken att vi skulle logga de sista i E4myst-serien och vi började med några fina platser i Uppgränna-trakten.
Solhöjden, vilken plats!!! Och vilken väg det var att köra för att komma hit. Uppför var ordet, och inte skulle jag vilja åka hit med vinterväglag, men denna fredag gick det lätt. Ett cafe fanns strax intill, som skullke öppna dan därpå, så hit får det nog bli återbesök, av mer än en anledning. Vi hittade inte cachen.
 
 
 
 
Vi fortsatte vår färd på smala vägar uppepå höjden och hittade en skylt jag inte kunde låta bli att tycka om!
 
 
 
Lite tidigt för fika med en liten kaffeslurk fick det ändå bli på denna vackra plats.
 
 
Här har jag varit förr men en sevärd plats som jag inte hade nåt emot att besöka igen.
Den lilla stenkyrkan i Stavreberg byggdes 1852 av 11-årige Frans Johansson och hans äldre bröder.
 
 
 
I trakten var det en fördel att vara lång och det var knappt att mina kanske inte alltför ståtliga 165cm räckte på många ställen.
 
 
I Ödeshög blev vår plan abrupt avbruten av mörka moln som visade sig innehålla både hagel och regn så vi avbröt vår mystserie och körde raka vägen till Linköping i stället. Ullstämma har vi varit förr och här visste vi att man kunde fika under tak, någoit som var skönt då regnet inte upphörde förrän vi nästan fikat klart.
Men då visade sig solen igen och vi tog en fin promenad i området.
 
 
Lägg märke till elstaketet. Undrar vilka djur som ska inhägnas just här?
 
 
Utsikt från Fågeltornet.
 
 
Ännu ett fin del i detta enorma naturoråde utanför Linköping.
Nu hopar sig de mörka molnen igen och vi vänder åter mot bilen för hemväg igen. Lustigt nog så släpps det en cache bara 500 meter hemifrån just när vi går här. Hur ofta händer det????? Typ aldrig, och så befinner jag mig på andra sidan vättern.
Nåväl, jag jagar ju ändå inte FTFer men om jag varit hemma hade det nog varit svårt att låta bli så det var skönt att slippa tänka på det.
 
 
Nu väntar några trevliga dagar med alla sönerna hemma och ännu en resa till Linköping blev till en härlig utflykt!

Roadtrip till Linköping

 
 
 
 
 
 
Skärtorsdag. Alltså var det dags för en tur till Blåkulla. Men rackarns så det blåste. Kvasten trilskades och katten ville hellre stanna inne så vi planerade om. Det fick bli en roadtrip till Linköping i stället. 
Några av dessa väntade på loggning
E4 Mystery Trail #29 Dålig PoesiE4 Mystery Trail #20 Kaffe så det blev småvägar efter Ödeshög, något som var väldans trevligt.
Perfekt fikaplats hittades vid Sättra ängar, en fin plats jag besökt i vitsippstider. Erkänner lätt att det var ändå finare då, men i solen vid gärdsgården var det lä och alldeles ljuvligt denna blåsiga dag.
 
 
 
Fin plats vi hamnade vid.
 
 
Åsabackarna var ett oplanerat stopp som jag verkligen gillade. Så vackert med detta kulliga landskap.
 
 
 
 
Vi hade ju egentligen ingen plan alls denna dag förutom att vi skulle vara i Linköping kl 16. Det blev ju bra det med för visst snubblar man över oväntade smultronställen ibland på det viset. 
Åke hade en bror. Kul namn på en cache som berättar historien om denna runsten.
 
 
Svartåfors, en gamling från 2002. Vacker björkskog strax intill.
 
 
Ett antal challengecacher loggades och den sista blev vid fina Vreta klosterkyrka.
 
 
Det fattas ett år ännu för att logga men det lär ju bli fler resor framöver.

E4mystar och Kråkeryd-Sväm

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Som ett pärlband längs E4an, norr om Gränna, ligger de där. 
 
 
E4mystarna som jag inte brytt mig så där väldans mycket om, förrän jag av misstag råkade få upp en av dem överst på GSAK.
Jag är ju inte så där jättebra på att lösa mystar, så det är sällan jag ägnar sådana nån större energi.
Men som sagt så råkade jag få upp denna på GSAK och blev nyfiken på allvar.

E4 Mystery Trail #20 Kaffe

Vilken kul myst som dessutom verkade lösbar även för mig som har svårt att koda av dolda budskap.
Ja, så gick det som det gick. En efter en av de där mystarna har jag nu kollat på och variationen samt upplägget har gjort att jag fortsatt och bara blev mer och mer imponerad av serien. Jag har googlat på en himla massa saker jag aldrig hade kommit på tanken att söka efter annars. Bland annat har jag tagit en promenad på Hashima (en övergiven japansk ö) med gula googlegubben, jag har lärt mig mer om orkaner och andra vindar, sökt efter farligt gods, livsmedelstillsatser, 1800-talsgubbar och dolda siffror på flygplatser. Jag vet även att framändan på ett bi är +1 och bakändan är lika med -1, binära tal kan man nästan kalla det, samt jag vet att ägghalvan har en egen dag.
Nåväl, denna mystserie har varit riktigt kul att lösa, upplägget är olika på dem alla och åtminstone ett antal av dem låg fint placerade längs en finfin alternativ väg om man inte vill köra E4.
 
 
När det så var dags att passera nästa milstolpe så fick det bli en av dessa mystar, och det kändes kul eftersom det glatt mig många timmar i januarimörkret.
 
Men såklart är det ju kul om det finns möjlighet till en vandring oxå. #10 Kråkeryd - Sväm P P F var precis en sån milstolpefirarvandring som jag uppskattar.
Hade från nr10-20 kvar av serien så det fick bli dagens vandring.
 
 
Vacker och dramatisk vätterkust, precis som förväntat.
 
 
 
Svårt att ha bättre sällskap på denna vandring.
 
 
 
 
 
 
 
Enligt cachebeskrivningen så var vi förberedda på en mer krävande vandring än det faktiskt var och tiden vi hade till förfogande räckte så gott att vi även hann med lite mer.
En Enkel E4 Tur vi inte fick möte här......

När vi närmar oss målet för dagen, dvs Linköping och hämtning av sonen, så sken solen upp och vi hittade ännu en vacker plats.
 
 
En alltigenom härlig resa denna januarifredag.
 

Kråkeryd och Rosenkälla

 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns alldeles för få vandringscacher tycker jag. Alltså sådana som är placerade längs en stig i fin natur, gärna i kombination med en plats som lämpar sig för en fikapaus. Är det bara jag som uppskattar sådana cacher? Tycker att det ofta är svårt att hitta just sådana promenadrundor trots att det finns en uppsjö av vandringsleder i vårt land. Eller är det så att folk har blivit avskräckta från att placera ut sådana eftersom det klankats ner en del på enkla petrör senaste tiden? I så fall tycker jag det är synd, för jag loggar hemskt gärna några sådana längs en fin vandringsled, för är naturen värd att besöka så behövs ju inga komplicerade cacher. Det räcker så gott med några små petrör, bara så jag får en chans att hitta rundorna på kartan.
 
 
Dags för jullov och äldste sonen skulle hämtas hem från Linköping. Denna gång var jag tvungen att köra själv, så därför var det extra viktigt att hitta några bra ställen att sträcka på benen på.
 #9 Kråkeryd - Sväm P P F är ett säkert kort, jag hade ju loggat några redan men var det lämpligt att ta dessa nu med snö på marken? Det är ju rätt brant i vätterbranten.....
Jodå, det visade sig inte vara några som helst problem att gå grån parkeringen till ovan nämnda cache.
 
 
Lite snö javisst men lättgånget och lätthittade cacher.
 
 
 
Fyra stycken blev det här och jag avslutade med en fruktstund vid vindskyddet innan jag fortsatte mot Tinnerö strax utanför Linköping.
 
Passerat denna mäktiga alle' förr på vägen mot Tinnerö. Nu stannade jag för ett foto.
 
 
Vid Rosenkällasjön i Tinnerö Eklandskap visste jag att det kunde finnas chans till några promenadcacher. 
 
 
Labyröret var en av de som blev loggade på en promenad i det oväntat snörika landskapet.
Så fint här ute och vid Rödberget passade det perfekt att duka upp en räkmacka till kaffet.
 
 
 
Underbar vy där jag satt och bara njöt en stund.
 
 
Passade på att gå lite även på andra sidan sjön på de upptrampade stigarna där, men där blev det bara en loggad, denna gång.
 
 
 
Snön satte hinder för vidare fynd helt enkelt.
Men det blev en härlig förmiddag och resan hem till Skaraborg gick sen utan problem.
Vilken tur att det finns några naturområden där folk har vett att placera ut cacher längs stigarna.

Sonhämtartur

 
 
 
 
 
 
Nu är det omtentaperiod på Liu och äldste sonen som inte gått så länge på universitetet har inte hunnit dra på sig någon omtenta. Detta innebär lite höstlöv och varför inte ta en tur för att hämta honom och logga några väl valda cacher på vägen? Frågan ställdes om nån ville göra mig sällskap och uppslutningen blev god.
 
Vackra Röttle hamn blev ett av våra första stopp denna soliga höstdag.
 
 
Underbart vackert men oj vilka iskalla vindar vättern bjöd på. Tur att det var en snabbloggad cache!
 
 
Vi fortsatte till Vattenfallet i Röttle. Här har jag varit förr, för några år sedan och visste att det var en vacker plats sen tidigare. Inte blev det sämre med alla höstfärger som är just nu.
 
 
Om jag inte minns fel låg Jerusalemkvarnen här vid fallet.
 
 
Vid förra besöket såg vi hoppande fiskar här.
 
 
Röttle by är väldigt idyllisk. Håller tummarna för att vi får anledning till återbesök framöver.
 
 
Dags för lunch. Konagirl77 hade med sig trattkantarellsoppa och det smakade ljuvligt. Cachen Rastplats Gyllene Uttern strax intill, blev oxå loggad denna gång.
 
 
Efter att ha tillbringat ett antal timmar de senaste veckan med att binda kransar så kunde jag inte låta bli att studera detta träd lite närmare. Är det en gran eller en tall?
 
 
Mjölby Kyrkogård Wherigo. Ett upplägg på wherigo som jag gillade skarpt. Vid startkoordinaterna kom 3 bilder upp på platser som fanns någonstans på den rätt stora kyrkogården. Det gällde att hitta de platserna och när alla var uppsökta fick man koordinaterna till finalen. En riktigt vacker kyrkogård blev vi visade tack vare denna cache.
 
 
 
Nu närmar vi oss Linköping och Underhållande Fågelskådning fanns på min önskelista. Vad hittar vi på platsen om inte ett fågeltorn?
 
 
Leta, leta.....Betydligt mer spännande när underlaget består av sumpvatten. En riktigt bra cache var det oxå.
 
 
Fikaplats ville vi ha i solen. Visst är det sagolikt vackert ute just nu!
 
 
Solig platt sten. Här drack vi kaffet!
 
 
Snyggbryggan mäktig plats,
 
 
 
med lite tid för En plats för reflektion. Ännu en riktigt bra gömma. Hur bygger man en sån egentligen????
 
 
Knallblå himmel, vindstilla och naturen sprakar av färg. Hösten är vansinnigt vacker när den är på detta vis.
 
 
 

Bättre än E4 hem

 
 
 
 
 
 
 
 
Jag ligger efter nu. Det vill säga jag har inte hunnit blogga om allt jag vill berätta om, men det har varit mycket annat så ja, bättre sent än aldrig.
Denna gång är det dags att berätta om vår hemfärd från Linköping och visst är det mycket trevligare att åka mindre vägar än att ta de där stora europavägarna. Speciellt som vi ju faktiskt hade dagen på oss och inget tid att passa.
Första stopp söder om Linköping blev Mutebo-Aspnäs Miniatyrjärnväg.
Väldig söt järnväg!
 
 
 
 
Jag gillar ju rundor, speciellt om de är natursköna och valet föll på Viggebyrundan #1 denna gång.
En väldigt fin runda, som vi valde att bara logga hälften av, något som senare skulle visa sig vara ett riktigt bra val. Det är ju det där med tiden. Den går alldeles för fort när man är ute på detta sätt.
Svamp finns det gott om i skogarna nu.
 
 
Rundan var väldigt sjönära med massor av vackra vyer och det är aldrig fel.
 
 
 
Hm, har vi gått fel????
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter promenaden ville vi ha en fin fikaplats. Brokind visade sig vara ett verkligt bra val.
 
 
 
 
 
 
En cache på en vacker plats från 2003 följdes av ytterligare en från samma år, även den på en fin plats.
Extra kul var att originalloggboken var i mycket gott skick efter nästan 14 år ute i skogen!
 
 
 
 
 
Visst är det lite trist att sommaren är slut men även hösten har mycket att erbjuda, inte minst fotografiskt.
 
 
Vi hade ett gäng grader att släcka åt Titti så självklart hamnade vi längs en väg där det finns en massa pussel lösta. Så vackert och rofyllt på ett av ställena vi parkerade vid.
 
 
Assjös Gågata var en oväntad plats! Mycket häftigt att gå i "gågatan"
 
 
 
 
 
Många svampar såg vi denna tur, undrar ändå om inte blomkålssvampen var den maffigaste.
 
 
Några kyrkcacher blev det ju såklart oxå. Norra Solberga gamla kyrka imponerade på mig, främst pga att både den gamla och nya kyrkan låg så nära varandra.
 
 
Det utlovade regnet hade nu börjat falla alltmer och vi var nöjda för dagen och styrde åter hemåt igen. Ca 10 mil längre var vår lilla omväg, men oj, så mycket roligare!
 
 
 

En efter en med utsikt.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äldste sonen har flyttat hemifrån, ända till Linköping och det kommer såklart att krävas ett antal resor dit framöver. Igår var en av dem och självklart så behövs ju en bensträckarpaus längs vägen. Finns det då ett antal cacher att logga som dessutom kan tänkas bjuda på vacker natur är det extra tilltalande.
För inte så länge sen kom denna serie cacher om 20. #1 Kråkeryd - Sväm P P F
Jag har varit i Kråkeryd förut och anade att längs den slingan här kunde det vara fint.
Så sant det var.
Pga en felnavigering som gjorde att tiden blev knappare än tänkt så blev det en något raskare promenad än önskat, men vilken promenad!!!! Så vackert där vid vätterbranten.
 
 
 
Vi loggade nr 1-5, mer fanns inte tid till men jag lär återvända hit, fast då utan att passera genom Gränna.....
Lite bilder från promenaden.
Tänk att vara får och gå här och beta.
 
 
Molnen dra ihop sig söderut och det blir tryckande varmt ett tag. Stegen skyndas på ytterligare en aning, för blöta vill vi inte bli.
 
 
Norrut, mot Omberg, ser himlen mycket mer välkomnade ut.
 
 
Ljungen blommar på den sannolikt rätt magra jorden.
 
 
Stegen var rätt lättvandrad förutom vid ett tillfälle mellan ettan och tvåan men inte heller den biten vållade några problem. 
 
 
Åter vid parkeringen var fåren samlade vid träden i hagen strax intill. Kanske det förberedde sig för regnet som var i antågande? Vi klarade oss iallafall utan att få en droppe på oss.
 
 
Dessa cacher gav oss en riktigt fin naturupplevelse. En och annan en undersöktes lite noggrannare, gemensamt för dem alla var den vackra utsikten.
 

Dagen efter FAD, summering

 
 
 
 
 
 
 
På söndagmorgonen vaknade vi, fullt övertygade om att nu har säkert den utlovade snön kommit.
Så var dock inte fallet, inte heller verkade det blåsa så mycket. Halt skulle det dock vara, men desto bättre att vänta några timmar innan vi kör hemåt igen.
Spanade in c:geo och upptäckte att i stort sett alla delstegen till finalerna igår fanns kvar, så valet att försöka bli klar med 2-serien kändes helt rätt som aktivitet dessa förmiddagstimmar. 
Alltså ut i Vallaskogen igen!!!!
 
 
Även de kvarvarande serierna innehöll finfina delsteg och att de får leva kvar som multis efter FAD gör mig riktigt glad! 
Det var ingen snö, däremot var det minusgrader och det var ju tur att isen inte lagt sig över hela dammen.
 
 
 
Lyckades tyvärr även hälla lite av det inte alltför fräscha vattnet i nacken på Malin. Undrar varför man lyckas klanta till nåt så?
 
 
 
Mycket fina byggen här och det var med glädje vi kunde besöka även bonus gömman. 
Hurra!!!!!! Min första FAD-final!!!!!!!!
 
Mycket nöjda vände vi söderut för att stanna till i Mjölby.
Där finns ju några oerhört bra mystar på temat hur man som Linsrille kan ta sig till FAD. Väldigt många sätt fanns det visade det sig.
Jätteroliga att lösa, och här fick vi möjlighet att se att även Mjölby har stup.
 
 
Sista logg för helgen blev just dessa mystar.
Knyter ihop säcken och summerar FAD med dessa ord:
*Inte alltför dåligt väder, hade på tok för mycket kläder med och på mig.
*Bra upplägg och mix på labcacherna. Både sevärda platser samt några väldigt speciella där man fick leka lite.
*Bra arrangemang i eventlokalen. Kul idé med flygplansloggbok.
*Verkade vara bra föreläsningar. Vi valde ju skogen så svårt att uttala mig om hur de var egentligen.
*Kul att träffa kända och okända personer som alla gillar samma sak.
*Bingobrickan, där man uppmanades ta kontakt med andra cachare. Riktigt kul, men vi valde bort det då vi inte planerade för att vara med på dragningen vid avslutningen.
*Sen var det ju cachesläppet. Helt fantastiskt bra! Så kul med alla dessa människor som snurrar runt i skogen i novemberkvällen.
*Det bästa av allt: Det mesta finns kvar så vi kan återvända framöver för att njuta av allt vi inte hann med denna gång.
Mycket bra arrangerat, känns nästan som det bara blir bättre och bättre. Just nu känns det som om Uppsala sannolikt får besök 4 nov-17 även om det är rätt långt att köra.
 

Fumble in and after daylight

 
 
 
 
 
 
 
Med bävan kikade vi ut genom hotellfönstret på lördagmorgonen. Regnade det eller rent av hade det kommit snö?
Lättade kunde vi konstatera att det var lika torrt på marken som dan innan och vi bestämde oss för att följa grundplanen vi hade från början för dagen.
Med tanke på vädervarningarna så hade vi en plan B, men den slapp vi nu använda oss av.
Mätta och belåtna, efter en superb hotellfrukost, åkte vi till eventlokalen, där Mega Sweden FAD 2016 skulle hållas, precis i tid till att det öppnade. 
Kul idé var att vi fick vika var sitt pappersflygplan som vi sen skulle försöka få in i logghinken.
 
 
 
Måste erkänna att varken min eller Malins modell var några precisionsflygplan precis, så vi fick vackert gå ner och plocka upp planen från golvet och lägga i dem direkt i stället.
 
Vi "shoppade loss" en stund, en FADhoodie och mössa, samt en ny UV-lampa fick följa med hem som minne av denna fantastiska dag.
Kul att träffa på bekanta ansikten i vimlet och vi pratade en stund med flera av dem.
Så kramade vi ju såklart grodan oxå.
 
 
Fick var sin tb som tack, eller kanske var det för att vi skulle släppa......?
 
Varmt måste det vara att vara instängd i grodkostym för varma blev även vi med vanligare klädsel.
Efter några sista snack gav vi oss ut i skogen, för att hinna njuta lite av allt fantastiskt som Linköping har att erbjuda.
 
Vi började med en promenad i Malmskogen. Ett trevligt elljusspår med cacher som allihop var jobbade. Här mötte vi två äldre män inte mindre än tre gånger. Hälsade varje gång och sista mötet skrattade vi och undrade om vi kanske skulle hinna med ytterligare ett möte innan vår promenad var över. Så blev nu inte fallet utan vi begav oss vidare mot 2 synnerligen annorlunda cacher. Svårt att veta vad det ska föreställa, men om det tycker jag.
 
 
 
Kvalitetscaching när den är som bäst.
Vi fortsatte på det temat och hamnade ute i ett av naturreservaten utanför stan.
 
 
Synnerligen snygg lösning på denna cache!
 
Nästa var av lite mer traditionellt slag, men här inträffade en smått osannolik sak.
 
 
Efter att pusslet var lagt behövde vi vända på det. Inte helt lätt.
Började lite försiktigt med några bitar när en plötslig vindpust fick tag i resten och blåste iväg det.
Märkligt nog blåste det inte bara iväg utan det vände sig även uppochner i fortsatt ihopsatt skick.
Hur sannolikt är det att något sånt händer?
Bara att tacka och ta emot😀😀😀.
 
Klockan tickar och efter en fika vid denna fina grillplats
 
 
åkte vi vidare mot Tinnerö eklandskap.
Här hade jag gärna kunnat tillbringa några timmar bara med att vandra, men det fanns inte riktigt tid till nu.
Vi loggade en gömma under ett torn på en sten. Trångt som attan men en kul vy vid loggandet blev det.
 
 
Spännande, lite spöklik miljö, vid reflektion, en cache som vi tyvärr inte fick att fungera.
 
 
 
 
Dags att åka till eventlokalen igen för dagens höjdpunkt, mörkersläppet. Här är dörrarna ut stängda och vi planerar hur vi ska gå när de öppnas igen.
 
 
Vi valde 2 H, G och F samt baren och det visade sig bli alldeles lagom.
Några inte alltför bra bilder från allt fantastiskt kvällen hade att erbjuda kommer här:
 
 
 
 
 
 
 
Som förväntat så var det riktigt kul gömmor och vi fick sällskap av Tiger90 samt ett syskonpar från Jämtland. Trevligt!
Ibland blev det rena luciatågen där i skogen. 
 
 
Supernöjda, men oxå supertrötta, efter en dag med många upplevelser och ännu mer steg (25 000), satte vi oss i bilen för att köra till hotellet. Tacksamma över att vädret faktiskt var riktigt bra mot vad som utlovats och ännu tacksammare över att slippa köra hem i natten.
Maken hade tidigare under kvällen berättat att det var rejält oväder hemma med nedblåsta träd och att de fick ställa bilen vid kyrkan eftersom de inte kom uppför sista backen pga snön.
Tacksamma även över att ha fått förmånen att besöka ännu ett FAD, som precis som föregående  år var fantastiskt välordnat och bara så kul!!!!!!!
Så tråkigt livet vore utan geocaching!
 
 

Vi åker till FAD

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Väderprognosen denna helg har varit allt annat än bra, så det var med viss tvekan jag packade bilen för vår resa mot Linköping.
Det hade ju utlovats närmare 30 mm nederbörd och stormvindar och hur klär man sig för det när man dessutom är genomförkyld? 
Kan väl säga att jag aldrig haft så många jackor, stövlar och skor med mig på nån resa tidigare, och så hade även Malin. Det var t.o.m så mycket packning att hennes familj skrattade åt henne.
Nåväl. Började med att skotta fram bilen då det redan på fredagmorgonen låg några cm snö på den och det forfarande snöade.
Der visade sig underligt nog bli den enda nederbörden jag träffade på på hela helgen. Vem kunde väl tro det?
Vi tog vägen norr om Vättern och stannade till vid 2 av aikrattans fantastiska cacher. FT#3 STOPP KNAPPEN och FISKELÅDANHär var det uppehåll och lite rimfrost. Vackert men iskallt.
 
 
Vi hade förarbetat lite inför resan och planerade att försöka logga Challenge #092 5st cacher in one day=40 D/Tp så 5 noga utvalda gömmor i Motala fick besök.
 
 
I och med logg i denna burk var challengen uppfylld och det var 2 mycket nöjda tjejer som vid bilen mötte två andra tjejer som oxå var på väg till FAD. De hade lite längre resväg, då de kom från Finland.
Visst är det fantastiskt att det kommer folk även från andra länder till ett event i Sverige, speciellt som det utlovats busväder.
 
Vi fortsatte vår resa mot Linköping och svängde av för att logga en earthcache. Här hamnade vi i värsta rimfrostlandet och jag kunde inte låta bli att stanna för att fotografera lite. 
 
 
 
Marocko, som platsen lite humoristiskt visade sig heta, hade även en cache med namn VÖPT, denna beryktade slinga cacher, så nog blev det en logg.
Att logga hela serien ligger inte alls på min önskelista så vi fortsatte mot Tälleberga kyrka Earthcache.

Wow, vilket ställe!!!!
 
 
 
Mitt ibland skogens alla träd, låg detta enorma stenblock. Nog har jag sett en massa flyttblock, men detta var verkligen stort.
 
Vi fortsatte vår resa och stannade till lite oplanerat i Borensberg.
Längs kanalen är ett pärlband med cacher utplacerade (bl.a A young one) och här fick vi en jättefin promenad alltmedan  mörkret började falla.
 
 
 
 
 
Jag gillar verkligen när det är cacher utlagda längs fina promenadslingor som nog ingen som läst denna blogg kunnat undgå att märka.
Nöjda med denna promenad begav vi oss mot huvudmålet för resan. Strax innan vi kom fram släpptes labcacherna och eftersom jag ju gillar att "leka" åkte vi mot Lets play flute.
 
Möts i mörkret av en flöjt i kolossalformat.
 
 
Här gällde det att spela so.la.re och vi väntade ett tag på att få sällskap, eftersom här räckte ju inte armarna till. Men ingen kom så vi fick lösa uppgiften på det alternativa sättet som fanns beskrivet.
 
Vi fortsatte mot trummor . 
 
Även här var vi ensamma men det var en uppgift som funkade utmärkt med bara två. Slog man tillräckligt mycket så visade sig koden snällt.
 
 
Hold hand strax intill funkade dock inte så där stannade vi 2 tjejer som kom cyklande förbi och bad om hjälp.
Undrar vad de tänkte att det var för tokar som ville ha hjälp att hålla i 2 handtag på ett träd mitt inne i skogen en fredagkväll........
Efter dessa 3 FTFer begav vi oss mot universitetsparken där det gällde att kolla på konst. Eller snarare att kolla på skyltar om konst.
 
Även här fick vi lösa problemet själva. Var var alla FTF-sugna geocachare denna kväll?????
 
Nåväl. Snygg statistik blev det iallafall på topp 3 för labcacherna!!
 
 
 
 
Väldigt nöjda med vår dag begav vi oss till hotellet och avnjöt en riktigt god middag innan vi ramlade i säng.
Förkylningen finns definitivt kvar, men som tur är funkar näsdroppar och Alvedon över förväntan och har man så här roligt kan ingen förkylning i världen stoppa mig iallafall.

Sällskapsdam kring Eksjö

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Jag fick en fråga via messenger från Lena för ett tag sen om jag ville följa med till Eksjö den 19 juli. Såklart jag ville men funderade lite över varför hon ville just dit. Det var ju nämligen inte en stad vi nämnt att vi velat till nån gång när vi pratat tidigare.
Nåväl, kom mig inte för att fråga mer om det förrän nån vecka senare, då en oförstående Lena kom på att hon visst glömt berätta att hon behövde hämta barn som varit på semester med morföräldrar och gärna ville ha sällskap på resan.
Aha, uppgraderad till sällskapsdam😀. Ja inte mig emot. 
Nogrann planering drog jag igång såklart. Det är ju något som jag tycker är nästan lika kul som att faktiskt åka iväg.
Alltså fanns en plan redan när vi gav oss iväg på morgonen. Första stopp var Fagertofta gravfält. Ett mycket bra val av första stopp.
 
 
Jag är ju rätt svag för gravfält pga att de ofta är vackra platser. Denna var nog definitivt en av de vackraste jag besökt. 
 
 
 
Massor av resta stenar, bl.a denna märkliga variant av domarring ovanför.
Även en mycket tydlig treudd nedanför. 
 
 
Otroligt vacker och speciell plats, väl värd ett besök. 
Jo, här blev det en favvo för att vi blev visade platsen samt att själva upplägget på multin.
Dessa fina fjärilar såg vi många av. Vet inte vad de heter.
 
 
Kalkugnsruinen vid Hamnarydsjön blev andra stopp. Kalkstenen bröts och brändes här från 1600-talet och fram till slutet av 1870-talet.
Ruinen var inbäddad i grönska men kalkboden syntes ju desto bättre med sitt vackra läge vid sjön.
 
 
Lena länkade en kvarn när hon föreslog vår tur i trakten, dock inte denna men eftersom den ingick i samma serie var den ju värd ett besök.
Den visade sig inte helt lätt att hitta till. Gpsen hade inte samma uppfattning om vad som var väg som vi hade, men till slut så fann vi en rofylld plats, strax intill några danskars sommarhus.
 
 
Av kvarnen syntes inte så mycket längre men en plastburk hittade vi till slut.
 
När jag började planera för vår Eksjötripp kunde jag inte undgå att lägga märke till att det var synnerligen lämpligt att åka dit om man ville släcka grader i en challenge.
För att släcka inte mindre än 8 stycken var det bara att sätta igång och pussla lite då ett helt gäng pusselmystar låg strategiskt längs en väg i området.
Det är ju bara det att jag har så svårt för att pussla på datorn. Men märkligt vad en challenge kan göra egentligen. Motiven var allt annat än lätta och bitarna många. Dessutom var det några av cacherna som man behövde pussla upp till 4 olika pussel.  Xin the Ember Spirit (DotA-R #25 - Pussel)
 
 
Men nånstans under mitt pusslande kom jag in i nåt slags flyt och min motvilja mot pussel förändrades. Det blev t.o.m rätt kul till slut. Härligt. 
Att logga de utvalda cacherna gick oxå över förväntan, och när vi hittade en så fin fikaplats som den nedan inte så långt ifrån en av cacherna var lyckan gjord. Fick bli en favvo där med. Dazzle (DotA-R #5 - Pussel)
 
 
 
Efter att ha gått Eksjös elljusspår, Brännemo-Rundan #1 fortsatte vid till HolkX och en hel del klur samt Letterbox ESC innan vi skildes från CUR1 och vi påbörjade vår hemresa.
 
 
Då var det dags för fikapaus nr 2 så vi styrde färden mot  Hyttens Kvarn (Qwarn Serie NR2)
 
 
Vilken mysig plats!!!!!
Här såg vi både trollsländor och kräftor.
 
 
 
 
Även humlor i mängd och de brydde sig inte alls om att de fick äta uppockner.
 
 
Mätta och belåtna så åkte vi, nästan helt rakt hemåt igen. 
Några stopp blev det såklart varav GeoBoxen var klart bäst. Några enkla handgrepp och loggboken var i vår hand. Det gällde ju bara att komma på vilka de handgreppen var och det tog en stund.
 
 
Riktigt snyggt! 
En härlig utflykt och tjänsten som sällskapsdam tar jag gärna igen.
 
 
 

En dag i trakten av Rök

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Geocaching 16-år Rökstenen Nord & Syd
Eftersom förra årets event var en trevlig tillställning beslutade vi oss för att även detta år runda Vättern. Förra resan började ju med snöiga vägar över Hökensås, i år var det istället regn som gällde på vår sida Vättern.
Men ju närmare Rök vi kom, desto trevligare blev vädret. 
Lite mingel, laddning av gpser och sen välkomnande och allmän info av EO innan presentationsrunda följde. Måste erkänna att det ju inte var helt varmt just då, men det skulle snart ändras.
Ett 60-tal nya cacher släpptes, varvid en geoart i form av en kompassros.
Vi hade i förväg fått reda på att det även skulle släppas en runda, så det var den vi siktade in oss på.
10.30 gick startskottet och jag tror inte att jag någon annan stans har sett en sådan FTFjakt. På mindre än en minut var parkeringen tom och det gällde även EO som deltog i FTFjakten av varandras gömmor. Lite märkligt åtminstone i mina ögon, men geocaching är ju en lek som vi alla gör enbart för nöjes skull, så varför inte?
Vi valde alltså rundan som fågelvägen låg ca 1 mil från eventplatsen. Det var definitivt längre om man valde bilvägen, vilket ju vi var tvugna att göra. 
Sen tror jag gpsen valde att visa oss en liten genväg, som nog var en senväg, för när vi kom fram till nr 1 i serien var den redan FTFad, nästan 20 minuter innan vi kom.
Alltså ingen brådska mot #2 Videkärrsrundan Träd där vi helt plötsligt rullade ut en helt tom logg!
En FTF! Kul!
Sen fortsatte vi rundan i ett sånt där trevligt gäng som det oftast blir på burksläpp i samband med event.
 
 
Det fanns en stig/väg att följa men utanför stigen var terrängen inte helt lätt. Mycket sten i dessa marker!
 
 
Gömman här fick vi lämna. Att ta sig upp utan längre stege är inte att rekommendera.
 
 
Efter att vi traskat runt hela rundan fick vi frågan om vi ville följa med eventgänget bort till kompassrosen, men vi valde att söka oss lite sjönära upplevelser i stället. Med tanke på hur terrängen såg ut lät geoart som lite överkurs. Vi var ju inte helt i form nån av oss så vi valde istället att fika vid Lora-Badet innan vi gav oss på #1 Round The Lake.
 
 
 
Runt denna sjö fanns inga stigar alls förutom de som djuren trampat upp, så det blev en rätt spännande vandring även här.
Skvattram som växtre frodigt på denna udde gjorde att vi även fick träna höga benlyft för oj vad de trasslade in sig i fötterna annars.
 
 
Alla cacher hittades utom den här. Hade det varit i slutet av rundan kanske jag kunnat tänkt mig att bada, men inte i början.
 
 
Rundan bjöd annars på flera fina vyer och det blev allt varmare. En sommarstuga låg på andra sidan sjön, men hit gick ingen väg, så det var nog sjövägen som gällde när de skulle dit. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter dessa båda rundor rullade vi hemåt, men först några riktigt fina platser som vi stannade vid.
Sättra Ängar 2
 
 
 
Vilken underbart vacker plats! Här på dessa vackra ängar hade jag gärna hittat några fler gömmor.
Fårhagen och  Kråkeryd - Hästholmen 2. Vindskyddet visade oss till ännu en sagolikt vacker plats. Vättern låg blank som en spegel och temperaturen hade nu nått upp till hela 15 plus. Morgonens vinterjacka var definitivt för varm.
 
 
 
Sista fina platsen var  Utsikten
En liten rastplats som visade oss denna brant, rakt ner i den klara Vättern många meter längre ner.
 
 
Det blev några steg även denna dag, närmare bestämt 21 700 och det var lite mörbultad som jag klev innanför dörren hemma på kvällen. Märkligt nog var resten av mig återigen mycket piggare än jag varit dagen innan.
 

Vadstena och sen hem igen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi vaknade till ännu en fantastiskt fin februaridag och efter att ha sovit enbart 20 meter från  Mårten Skinares Hus & Stora Dårhuset började vi vår promenad i Vadstena med just denna cache.
 
 
Vadstena är en otroligt mysig stad med många gamla fina hus. Cachetätt är det däremot inte, men geocaching var ju inte huvudsyftet med vår resa.
 
 
 
En enkel Vadstena är en serie gömmor som lyfter fram Vadstenas unika sjukdomshistoria från 1400-talet och framåt. Uttrycket en enkel Vadstena myntades i slutet på 1800-talet då sinnesjuka behandlades med konstlad sömn och eter, elchocker, lobotomi, psykofarma histamin och hibernal. Kom du till Vadstena var det risk att du blev kvar...
Detta är den tidigare sockerfabriken som byggs om 1895 till Asylen och blev vårdavdelning för obotliga manliga patienter. 
 
 
 
Vi funderade en stund över vilken funktion gallerburen i trädgården kan tänkas ha eller ha haft.
 
 
Vadstena slott byggdes i slutet av 1500-talet som försvarsanläggning av Gustav Vasa. 
 
 
Strax intill ligger piren med sin fyr längst ut. 
 
 
Det klirrade så mysigt av isen och svanen hade inget emot en simtur.
 
 
Bada hade jag däremot ingen lust med. Kul att nån mäter badtemperatur även på jul och nyår!
 
 
 
Snart åter vid hotellet där vi hoppar in i bilen och kör söderut igen.
 
 
 
Efter en härligt vårlig promenad inne i Vadstena fortsatte vi med en lika härligt vårlig promenad vid #1 Svälinge Parkering, en vandringsled vid Tåkern.
 
 
7 gömmor var placerade längs den ca 2 km långa leden. Jättefint även här! Utsikt över Tåkern från ett ut geocacharsynpunkt mycket välbyggt fågeltorn. Fanns precis hur många gömställen som helst i det tornet. 
 
 
Leden fortsatte sen längs Mjölnaån och det var i mitt tycke den finaste delen av rundan.
 
 
 
Som avslutning på vår lilla resa ville jag gärna besöka Hjässan (på Omberg).
Här var det inte riktigt lika vårligt......
En rejäl uppförsbacke från parkeringen visade oss till denna fina plats.
 
 
Men uppförsbackar brukar ge lön för mödan, i detta fall av en underbar utsikt åt alla håll.
 
 
 
Vad kan detta ha varit egentligen? Försök att bevara ett gammalt träd? I vilket fall så är det inte så mycket kvar nu längre.
 
 
Efter detta stopp bar det hemåt igen, mycket nöjda med vår lilla kylskåpsresa.
 

Vadstena ToR tack vare ett kylskåp

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har pratat om att vi ska på kylskåpsresa, maken och jag. Och så kan man ju faktiskt säga för det var ju tack vara vårt nya kylskåp som vi åkte till Vadstena. Det var nämligen 1-årsjubileum på stans elaffär och eftersom vårt kylskåp passerat sitt 20-årsjubileum så varför inte byta innan det gick sönder? När det dessutom ingick en gratis herrgårdsövernattning tackar åtminstone inte jag nej.
 
Vi lyckades pricka in värsta kanonvädret dessutom. Hur ofta sker det i februari?
 
Klosterhotellet i Vadstena var det som skulle bli vår "herrgård" för en natt, men vägen dit blev som vanligt rätt krokig.
ÅSENSBYS UTMARKSLEDEN.NR1.(PARKERINGEN) är en slinga jag spanat in sen länge.
 
 
Åsens by är ett kulturreservat som visar hur livet i en småländsk by kunde te sig kring sekelskiftet 1900. 
 
Dels har jag alltid velat besöka just Åsens by men även vandringsleden lockade.
 
 
 
Det var mycket riktigt ett sevärt ställe och en fin vandringsled, även om den stenhårda snön gjorde vandringen en aning mer ansträngande än den kanske varit om det varit barmark.
Cacherna låg glest utplacerade men hade alla något att visa.
Här nedan hade Tutatorpet, byggt på 1700-talet en gång legat. Numera fanns bara husgrunderna kvar, men ett nyuppfört vindskydd fanns på platsen.
 
 
Detta är naturstation Ruppen, med sin fina utsikt över sjön. Här fanns även en grillplats.
 
 
 
Dessa timmerstugor hade uppförts på senare tid i samband med en kurs i hur man knuttimrar. Fin plats som man även kunde hyra för övernattning.
 
 
Efter en promenad på ca 4-5 km var vi åter i Åsens by igen.
 
 
 
Vad som också var kul denna resa var att det verkligen var kontraster ang snömängden. Uppe kring Vadstena fanns knappt någon snö alls, förutom där det var skuggigt, medans längre söderut var det snötäckt nästan överallt. Dessutom mer än hemma.
 
Sverkerkapellet vid vättern fick ett snabbt besök. Fin plats men oj vad det blåste kallt. Här kändes det att det fortfarande bara är februari.
 
 
Fika hade vi självklart med och det intogs i solens sista strålar med utsikt över Alvastra klosterruin.
 

Alvastra kloster grundades 1143 av franska munkar som tillhörde den mäktiga Cisterciensorden. Från Clairvaux i Frankrike till svenska Östergötland förde de med sig moderna metoder för administration, teknik och byggnadskonst. I dag är Alvastra kloster en del av det östgötska kulturlandskapet och öppet för besök i munkarnas medeltida spår.
Under medeltiden var trakten kring Alvastra ett område med betydelse för det svenska rikets framväxt. Här fanns bland andra den mäktiga Sverkerätten med Sverker den äldre som både har omtalats som östgötarnas konung och senare som svearnas härskare. Mycket tyder på att Sverkerätten låg bakom etableringen av Alvastra kloster och stod för den ursprungliga donationen av land till cisterciensmunkarna.

 
Så fint ställe men varför heter cachen intill Fröken K kom med en önskan? Förstår tanken, men jag hade önskat att den kända platsen åtminstone hade haft nån liten plats i cachenamnet.
 
 
 
 
En fin resa upp till Vadstena, där en övernattning på klosterhotellet faktiskt överträffade mina förväntningar.
 
 
Fin trerätters middag på en liten kvartersrestaurang strax intill blev pricken över i denna första dag på vår miniresa.
Resten kommer i nästa inslag här på bloggen.
 
 

Äventyr i mystikens skog

 
Vår resa blev faktiskt ett riktigt äventyr. På många sätt.
Oftast är det ju ett slags äventyr bara att gå ut i skogen med gpsen, men denna gång blev det så mycket mer.
Mystikens skog som ska jag berätta mer om lite längre ner, men innan dess sammanfattar jag hela resan med lite av allt spännande vi gjorde, både i Motala och i Linköping. 
Vi har lekt fågelskådare och spanat efter kråkor, pumpat läns, lärt oss använda en besman, följt blodspår i skogen, gjort ett gigantiskt spindelnät bland tall och gran, jagat springande aborrar, spelat på fiskhjul, firat ramadans slut, träffat på både elektrisk ål och ströming, befriat en kidnappad elefant, träffat en vis indian och letat efter kapten Falskäggs piratskatt........
Ja massor av helt fantastiska saker som nog inte så många får tillfälle att göra egentligen. 
 
I Linköping var siktet inställt på trakten som i geocachingvärlden kallas för mystikens skog. Där hittade vi ett antal gömmor som var riktiga kvalitetscacher. 
Den vise indianen var egentligen den av gömmorna som stod på min önskelista från början och den startar på något sätt upp hela äventyret.
 
Djupt inne i mystikens skog ligger kalkkärret som många försökt korsa men få har nått andra sidan.
Enligt sägnen kan den ovise inte ens hitta till kärret som ibland inte ens finns där. Ibland syns det tydligt som ett vitt täcke då kalk trycker upp från det kalkrika berget.
Hoten mot dessa kärr har varit många, fast de senaste 150 åren har de minskat markant, läser Östen på tavlan för resten medan Carsten redan har vatten till knäna.
 
Efter misslyckandet på cachen Kalkkärret alldeles i närheten, bestämde sig Östen, Carsten och resten för att förbättra sina chanser.
Östen hade hört att det fanns en indian som visste allt som var värt att veta. Han sades bo i mystikens skog och genom hörsägnen hade Östen fått tag på koordinater till den platsen där den vise indianen skulle husera.
 
Sen fortsätter berättelsen om vännerna som irrar bort sig i mystikens skog i flera cacher varvid vi tog dessa:
Cruor och
 
De tre sista var riktiga äventyrscacher med flera delsteg, allihop helt överensstämmande med temat.
De var inte snabbloggade men det gjorde ju ingenting, när kvaliten är såpass bra.
Den sista Civitas Cluado var den jag tyckte allra bäst om. Men det höll på att bli så att vi inte ens påbörjat den.
Detta pga en riktigt sur blåbärsplockande tant, som satt mindre än 10 meter från nollan.
Vi hejade glatt när vi närmade oss och möttes av ett surt "Ni trampar ner bären"
Jag svarar "skogen är ju full av massor av blåbär!" och skulle just förklara varför vi ville gå så nära henne men hann inte innan hon svarade "Jag skulle verkligen uppskatta att ni inte går här iallafall"
Eh, här var jag villig att gå därifrån men vi valde istället att gå en liten omväg och närma oss nollan från andra hållet. Det är jag glad för.
Ett lätthittat startsteg hittade vi och kom sen iväg bort från tanten, men jag skulle tro att hon plockade sig bort dit efter att vi gått, så som hon blängde på oss.
En underbar multi i fyra steg och en final jag aldrig sett förut.
Riktigt kul!
 
Besök hos elefanten var en fin liten barnmulti som gick ut på att befria en kidnappad elefant. Också kul men favvopoängen, som ju alltid är alltför få, gick istället till Kapten Falskskäggs skatt.
 
Här var temat att vi hittat en gammal skattkarta i en låda med ”LOPPISFYND FRÅN GAMMELFARMOR”.
Tillsammans med skattkartan hittas också ett foto med ett namn på baksidan. Pia Rat, 31 mars 1929 står det. Efter några ögonblick minns du någonting du läst i Illusionerad Vetenskap för säkert 10 år sedan. Det handlade om piratforskaren Pia Rat och hennes jakt på kapten Falskskäggs skatt som enligt legenden skulle överträffa alla andra tidigare piratskatter. Huruvida hon fann skatten eller inte framgår inte av historien. 
 
Här fick vi alltså gå på riktig skattjakt och nog hittade vi en skatt minsann även om spåret kallnat en aning. Tack vare att Lena redan gått den fick vi en knuff om vart spåret förväntades gå och vi kom vidare.
Riktigt, riktigt bra. Inte blev det ju sämre av att Malin skickade ett sms till sin dotter om att vi letade efter kapten Falkskäggs potatisklyftor.....Det där med stavningsprogram kan ställa till det men ett gott skratt fick vi.
 
Avslutar detta inlägg med några bilder från dagen, berättar inte till vilken cache de hör, det ska man uppleva på plats.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mycket bra äventyrscacher allihop som inte innebär någon fara för liv och lem, såvida man inte råkar snubbla över en trädrot eller liknande. Det ger mersmak!

Naturupplevelser och lite annat smått och gott

 
 En underbar resa fick vi runt Vättern. Hoppas verkligen att resten av tjejligan har möjlighet att följa med nästa resa för detta var så kul!
En massa äventyr som jag ska berätta mer om i nästa inslag men även en hel massa naturupplevelser och givetvis massor av motion.
Ca 40 000 steg landade min stegräknare på efter dessa två dagar. Det behövs sannolikt eftersom vi ju även unnade oss flera gofika och en helt fantastiskt god lax på torsdagskvällen innan vi kröp i säng på hotellet.
 
Morgonpromenaden längs Vättern i vackra Tiveden blev ju en sanslöst bra start. Boviken var ett riktigt fint ställe, precis som jag förväntat mig.
 
 
I skogarna norr om Motala såg jag denna lite märkliga växt för första gången.
 
 
 
Här hemma har jag sen förstått att detta är en tallört. Ser nästan lite overklig ut, så blek som den är.
 
Linköping skogar förvånade med alla sina stora stenblock som låg lite här och var.
Just här vid Oskars Trollgrotta passade vi på att inta en av dagens gofika. Ljuvliga chokladmuffins som unga fröken jamandcat bakat.
 
 
Härligt att ha en massa sådana block som ligger så i skogarna i närområdet, tänk så många stora burkar man hade kunnat gömma då!
 
 
Blåbär fanns det i massor och även smultron. Vi passade på att äta lite när tillfälle gavs där vi traskade omkring lite hit och dit i skogarna. För är det något som är typiskt för när man geocachar så är det väl just det faktum att man kanske inte går rakaste vägen alla gånger. GPSen får en ju på små irrvägar ibland när kompassen visar knas.
 
En naturupplevelse av det lite mer ovanliga sorten var denna.
 
 
Hans kompis höll på att ramla i nacken på mig så ja, måste ju erkänna att jag tjöt till.
Visserligen gillar jag ödlor men jag vill inte ha dem innanför kläderna.
 
Linköping har några jättegrytor och de ville vi ju gärna besöka. Jättegrytor
 
 
 
De var faktiskt några av de större jag sett och helt klart sevärda.
 
Kyrkor besökt vi ju några också. Högby kyrka
 
 
och den lite osannolika Slaka church 
 
 
Undrar vem som kom på att måla den rosa?
När vi närmade oss på håll såg vi kyrktornet som för tillfället var upplyst av solen och då såg det nästan chockrosa ut. Men på nära håll så var ju färgen mer diskret. Fast nån rosa kyrka har jag aldrig sett förut.
 
Grovhångel vid Blå Lagunen hade vi först tänkt hoppa över. Cachenamnet lockade väl inte direkt till besök men då vi passerade på vägen intill och såg platsen ångrade vi oss. Här blev nästa fikaplats.
 
 
 
Ett före detta grustag som nu användes som badplats. Från vägen på andra sidan hagen såg vattnet nästan turkost ut. 
Cachenamnet syftade på en helt annan sak är vad jag först tänkte på dessutom. Även naturen kan ha fuffens för sig ibland.......
 
Jag avslutar med två helt skilda upplevelser.
Här var vi lite tveksamma till vad som förväntades av oss men det löste sig snart.
 
Bästa att binda fast kårhuset så det inte seglar iväg
 
 
 
En riktigt bra och tänkvärd promenad på campus fick vi och det hela avslutades minst sagt oväntat.
När vi närmade oss nollan så såg vi en stor folksamling
 
 
Och vi var definitivt inte rätt klädda för att ansluta oss till samlingen
 
 
Här står Malin på nollan.......
Vi hade råkat hamna mitt i ett firande av att Ramadan var slut!
Helt osannolikt men en extra knorr på denna vandring blev det ju definitivt.
 
Sista stopp blev en riktigt annorlunda plats: Stenkyrkan 
 
 
Den lilla stenkyrkan i Stavreberg byggdes 1852
av 11-årige Frans Johansson och hans äldre bröder.
Familjen hade flyttat till gården 1847 och redan då fanns en mindre kyrkobyggnad på platsen. Enligt sägen skulle den ha byggts av en tidigare bonde på gården till minne av en dotter som dött i unga år.
Orsaken till att den kyrka som finns idag byggts vet man inte men ett av skälen kan ha varit att bygga den så stor att man kunde krypa in i den.
Kyrkan var ursprungligen försedd med fyra fönstergluggar. Efter ras så är den nu helt utan fönster,
Familjen Johansson drabbades 1857 av ett hårt slag då fadern Johannes och sonen Karl dog i en rödsotsepedemi.
Frans som byggde kyrkan fick då vid 16 års ålder överta skötseln för gården. Han bodde kvar och verkade här till sin död 1921.
 
 
 
En plats väl värd en omväg, som jag aldrig hittat utan geocaching.
Dessutom en värdig avslutning på en underbar resa.
 
 
 
 
 
 

Vi går och fiskar

 
 
En tjejligeresa växte till sig i tanken. Tyvärr blev det bara halva tjejligan som kom iväg men vilken resa det blev!!!!
Vi startade redan kl 07 för att ha god tid på oss och styrde färden norrut genom Tiveden. En liten besträckare på ca 1 km i vacker natur startade resan på bästa sätt!
 
Boviken #3 var den första vi loggade längst bort från parkeringen och det var en jättefin väg att gå. Fin grusväg bredvid lockar säkert många att ta bilen men det ångrar jag inte att vi lät bli.
Så fin natur här vid vätterns strand.
 
 
Dessutom växte det massor av smultron och även dessa vackra, daggdroppiga blåklockor hittade jag här.
 
 
Målet för vår resa var egentligen Linköping och dit kom vi även till slut, fast först så var det Fiskeresan utanför Motala som gällde!
Vilken runda!!!!!
Vi traskade den ibland inte helt lätta terrängen med ett stort leende på läpparna. Vilken kreativitet!
Underbart. Inte visste jag att man kunde göra så många olika varianter på temat fiske.
För hela rundan var just på det temat.
 
 
Mestadels gick rundan på olika typer av stigar, men ibland så var det att hitta sin egen väg som gällde. 
Undrar egentligen om det är fler än geocachare och missing people som traskar i så omväxlande terräng......
En vacker liten skogstjärn dolde sig också mellan träden.
 
 
Gömmorna då?
Ja här kommer bilder på några som jag inte tror spoilar utan bara lockar till lek.
 
 
 
 
 
 
 Efter avslutad runda var vi jättehungriga. Trots allt hade vi ingen fisk fått så vi plockade fram våra mackor och avslutade fikastunden med att fira Malins milstolpe med gofika. 2000 loggade burkar blev det här efter fiskerundan.
 
 
Med utsikt över Vättern, där det sannolikt finns riktiga fiskar, avnjöts jordgubb/rabarberpaj med vaniljsås!
En runda att rekommendera för alla som gillar riktigt välarbetade cacher!
 
 
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0