Vi har hyrt ett vikingaskepp!

 
 
Nja, eller jag är ju personligen inte helt inblandad i det där med hyrandet av skeppet men eftersom jag även i år är med på ett hörn i staben som anordnar Läckö Kinnekulle Event 2015 så tycker jag att jag nog kan skriva vi utan att skämmas.
Ja, nu är det helt klart. Ska man vara någonstans den 24-26 april i år så är det i Lidköpingstrakten där det blir event i dagarna tre!
Det hela börjar med Kinnekulle Korv med Bröd Event 2015 på en plats som är helt magnifik. Utsikten över brottet får mig alltid att förundras över hur något egentligen rätt fult som människan skapat kan bli så vackert.
 
 
Nere i detta enorma gamla stenbrott på kinnekulle, som så ofta kallas för det blommande berget, tänds grillarna på fredagkvällen som en liten uppvärming, inför denna smått fantastiska helg.                                                                                                                                                
 
På lördagen är det då dags för det stora eventet: Läckö Kinnekulle Event 2015.
 
Flera spännande föreläsningar:
  • Geocachingäventyr i Arktis – Per ”Hallén” Hallén
  • Planera din geocaching-resa med Project-GC – Magnus ”ganja1447″ Månsson
  • Nyfiken på att börja lösa mystar? – Thomas ”Asp” Asp
  • Mystlösning för erfarna geocachare – Torgny ”Yngve Myrslok” Svedberg
  • Skattjakt – Barnaktivitet upp till 12 år (i målsmans sällskap)
Efter att ha besökt ”Halléns” julevent och där fått förmånen att lyssna på hans föreläsning om arktis så vet jag att han är en oerhört bra föreläsare, Mystlösning är väl heller ingen som tackar nej till att få mer kunskap i eller hur man planerar sin resa efter Projekt-GC. Förutsättningarna för att detta ska bli bra är verkligen de bästa!
 
Som i bästa "fångarna på fortetstil" så erbjuds även äventyr!
Det är här som vikingaskeppet kommer in i bilden.

Passa på att åka med ett av världens största havsgående vikingaskepp som har fullt passagerartillstånd.

Att färdas med Sigrid Storråda är en upplevelse, hon glider genom vattnet utan att lämna några svallvågor efter sig. Turen inleds med en guidning av skeppet. Väl ute på sjön får alla vara med och prova på att ro. Det är en stor upplevelse att känna hur man är med och driver fram det 17 ton tunga skeppet.

Favorit i repris är den guidade turen "Hemliga rum på Läckö slott"

Läckö Slott är vackert beläget på en udde i Ekens Skärgård i Vänern.

Slottets 700-åriga historia och dess unika, bevarade barocksalar och yttre miljö bildar till att locka många besökare. Detta gör Läckö Slott till ett av Västsveriges mest besökta turistmål. Vi kommer att få en unik guidning på slottet och de öppnar upp stängda dörrar som inte visas normalt.

Slottet är så vackert och det är spännande att få komma in i salar som aldrig visas normalt. Jag gick den vandringen redan första eventet och det var helt klart något jag kan rekommendera.

 
Även inne i Lidköping kan man uppleva spännande saker.
Det gamla Vattentornet byggdes mellan 1899 – 1902  Det är byggt av kalksten som man tagit från Råbäcks stenhuggeri, deras genom tiderna största leverans. Tornet mäter 48 meter över markytan och väl upp har man en bra utsikt över staden och bort mot Kinnekulle.
Vi i crew förra året hade möjligheten att få gå upp i det på återträffen och det var definitivt en spännande upplevelse.
Förmodligen är det ett av sveriges vackraste vattentorn!
 
 
Gamla Rådhuset är Lidköpings mest kända byggnad och dess speciella siluett har blivit en viktig symbol för staden. Byggnaden sägs ursprungligen vara greve Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott som stod ute på Kållandsö. I slutet av 1600-talet flyttades byggnaden in till Lidköping för att fungera som rådhus i samband med att Magnus Gabriel de la Gardie grundade Nya staden.
Även här kan man få en guidad tur denna speciella dag!                                                                                         
 
Efterträff och after caching var även det en upplevelse utöver det vanliga förra året. Supergod buffe på en av stadens restauranger som dagen till ära enbart är öppen för oss cachare som deltagit på eventet. Detta tänker åtminstone inte jag missa detta år heller!
 
Jo självklart blir det ju cachesläpp också. Troligen ca 70-talet nya cacher släpps i trakterna runt Lidköping för alla sugna eventdeltagare.
Kinnekulle lär väl också få några nya cacher till, då det ju på något sätt har blivit "vårt område".
 
Dagen efter, ja då kan man ju alltid vara med på Lidköping CITO Event 2015. Mitt första och hittills enda Citoevent var just där i Lidköping förra gången det var stort event i stan. Att det kan vara så trevligt att städa, det hade jag aldrig trott.
Fika och hembakt kaka utlovas för alla städare som en extra bonus.
 
Ja det verkar bli en riktigt händelsespäckad helg, hoppas många tar tillfället i akt för ett besök!
 
 
 
 
 

 

 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 

Fredagsmys i nymånens sken!

Reflexcaching är ju så kul! När jag fick frågan av Lena om jag ville följa med dem ner till Midvintermörkerevent "Nymåne 2015" där temat var just mörkercaching så behövde jag inte tänka speciellt länge. Självklart! 7 mil fågelvägen för event är ju egentligen ingenting, även om svärmor undrade vad i all världen jag skulle åka ända till Borås för att grilla korv. Det kan man väl göra på närmare håll. Fast då hade vi ju inte fått en sådan trevlig kväll som vi fick!
Malin ville också följa med så det var en bil fullastad med tjejer som styrde färden mot eventområdet.
Efter tips från EO stannade vi och loggade två korta mörkergömmor innan. Lenas döttrar var ju med och de ville leta reflexer! Barnens reflexslinga. Night Vision och Järnkoll! Night vision var perfekta för ändamålet.
 
 
Dessa var nog de två kortaste reflexspår jag loggat nånsin och med ett helt annorlunda upplägg mot vad jag träffat på tidigare. För det första fanns det väldigt gott om reflexer som dessutom var rejält stora så det var inte minsta tveksamhet om vart man skulle och det var ju skönt med tanke på att snön ligger ute i skogarna.
Sen skulle man vid reflexslutet ta nya koordinater och på dem addera eller subtrahera fram koordinater till finalen. 
Båda hittade vi lätt och att vi sen träffade på andra cachare i skogen på väg åter till bilen var extra kul. Vet tyvärr inte vem de var men trevliga var de.
Sen bar det då av mot själva huvudmålet. Eventområdet.
 
 
Vi var uppmanade att lyda mammas råd om att ta på oss ordentligt och inte glömma fossingarna. Jag lydde till punkt och pricka, och trots att jag kände mig som en stoppad korv så frös jag inte det minsta, trots lite kall vind.
Marchaller lyste upp så fint fram till grillplatsen och vi anslöt vid lägerelden.
 
 
Många korvar var det som grillades denna kväll.
 
 
Lite smakprov om nya cacher var uppsatta och där fanns även en kul info om Stövelräjting.
Vi valde B1.5 denna kväll för det var blött i skogen under det vita fluffet och bada i samband med event kände jag inte för denna gång.
 
 
Ljuset från skidstadion intill var effektfullt mot de snötyngda träden.
 
 
Ficklampor kunde testas, en historia om en lytt familj som inte kunde släcka ljuset berättades och sen kom det som nog många väntade på. Cachesläppet!
Vi befann oss 19 meter från den närmaste så valet var självklart: Ymer UV Night Vision.
Första delsteget avklarades snabbt och sen vidare till nästa steg. Dit kom vi som nr 2 men det hann bli en rejäl folksamling där innan problemet var löst. Här var det en variant jag aldrig gjort innan och upplägget var smart.
Vidare fram till finalen och en tom remsa plockades fram. Här var vi många som hjälpte till med lösningen men det är ju inte självklart att alla tycker man ska dela FTF vid sådana tillfällen så jag frågade hur de brukade göra i boråstrakten men de hade samma åsikt som jag. Är man med och letar och löser en uppgift tillsammans så delar man FTF oavsett vem som sätter händerna på burken först.
 
 
 
Gott! En helt oväntad FTF i Borås!
 
 
Nu var det dags att dra hemåt och efter tips från EO om en kortare reflexcache i lättare teräng av de nya så gav vi oss på Tubbatorpets Tjuvagömma Night Vision.
Flera bilar stod parkerade i vägkanten och det var bara att följa det upptrampade spåret i skogen.
 
 
Lite mysigt att följa upptrampad snöstig i mörkret med snötyngda träd vid sidorna.
 
 
Vi hade planerat att ta en fika innan vi körde hemåt men valde att stanna halvägs hem istället. 
Vi var rätt ensamma att fika vid Basta kvarn i Blidsberg kl 23 en fredagkväll men en mysig avslutning på kvällen blev det!
 
 

En färgrik tur trots allt.

En grå dag, med vita flingor som singlar ner från himlen och täcker allt det gröna som fortfarande inte blivit så brunt trots att det faktiskt är mitt i vintern.
En kylig tur med snabba stopp blev det, för trots att det inte var så värst kallt enligt temperaturen, var det ändå kallt pga vinden.
Planen var att ta några mer burkar bortåt Hjohållet till. Vi hade ju en liten runda att göra klart samt även mullsjörundan, men vi började i Hjo. 
Vid Vättern blåste isvindar så vi beslöt snabbt att åka mer inåt land, gärna in i skogen nånstans.
Men vi började med att bli lite bruna av lera när vi letade efter Hej Hästholmen, Under fötterna var hinten men det kan lika gärna betyda under magen. Även om det var lite snö på marken så var det inte tillräckligt för att inte bli lite lerig av magläge.
Vi fortsatte så småningom mot Svärtans Kapell, en burk som jag redan hittat men som trots det inte ville dyka upp denna gång. Här blev det dagens första smiley av färgen blå.
Dessutom fick jag en betydligt rödare cachekompis. Falu rödfärg färgar visst av sig mer än man tror.
Vi fortsatte mot lilla rundan och där fick jag mer en nyans av grönt. Krypa bland stora stenar i en jättestenmur färgade av sig även det.
Här blev även färgen blå betydligt mer tydlig som dagens färg. Vi försökte oss på fyra av burkarna i serien Liten runda 1 -Liten runda 4 men endast en av dem hittade vi.
Visst är det inte helt enkelt att hitta en litet brusrör med hinten "under" när det blir lite vitt på marken men tre på raken.....
Nåväl, vi var inte ensamma att haft besvär där. Tre blågubbar fick det bli denna gång.
Dagen höjdpunkter var annars två. Dels att vi fick se detta underbara älgälgtorn igen.
 
 
Vi upptäckte det av en slump förra gången vi gav oss på liten runda men det finns ingen gömma i närheten. Synd. Det är älg runt hela tornet om ni förstår vad jag menar och inte bara på ena sidan. Kul med kreativa älgjägare tycker jag!
 
Dagens andra höjdpunkt var vid TOMTEN NETMOT.
En söt liten gömma men även en fin glänta i skogen, med stora juleträd som passade perfekt att sitta under och på så sätt få skydd från den fallande snön.
 
Att sluta en cacherunda med tre blågubbar på raken känns inte bra alls. Vi valde att försöka oss på en som borde vara lätt. Korsberga fotbollsplan visade sig vara just det. Tror vi sällan varit så glada över att fiska fram ett brusrör.......Dagen slutade med en gul glad gubbe och vi kunde nöjda bege oss hemåt igen och tillbringa resten av dagen inne i värmen.
 

Repövning!

Det duggar tätt med event just nu. 
Märkligt egentligen eftersom det ju är januari och kanske inte den mest optimala cachemånaden.
Men jag har ju lovat mig själv att försöka besöka fler event så bäst att passa på.
Denna gång var det Repövning på en välkänd plats!
 
 
Svartvik vid Vristulven. Här har det varit event en gång tidigare och det är en perfekt plats.
Redan kl 12 var det uppställning och vi hälsades välkomna av "D3 Bockarna Bruse".
 
 
Kameran är riggad och det var strax uppställning inför gemensamt gruppfoto. Givetvis i givakt!
 
 
 Vad passar bättre i fält en lite småkylig dag än hemmagjord ärtsoppa?
 
 
Till och med punch fanns för den hågade. Kaffekannan puttrade och grillen var tänd. Mysigt! Mysigt!
Djurets huvudbonad tilldrog sig åtminstone min uppmärksamhet. Tydligen en mössa ryska soldater brukade använda. Kul!
 
 
Sen stod vapenvård och mingel på programmet. Ja vad är vårt vapen i fält egentligen? Jo gpser och mobiler skulle jag tro och det var några av samtalsämnena. EO tipsade om att bekanta oss med varandra och kanske få tips på den där gömman vi hade haft svårt för, eftersom sannolikt en stor del av skaraborgs cacheutläggare var där.
Jo det kan nog varit sant för vi blev riktigt många. 49 will attendloggar var det, ska bli kul att se hur många som egentligen kom sen.
 
 
Svartvik är en vacker plats, alla årstider på året. Strax intill här valde jag att logga min gömma nr 4000 så visst är det en plats jag gillar lite extra.
 
 
Några barn var med och inte helt oväntat roade de sig med att kasta isbitar på den nog inte så hållbara Vristulvsisen.
 
 
Loggboken då? Syns den däruppe?
 
 
Jo jag skrev faktiskt i den också, fast hur berättar jag inte. 
 
Ett synnerligen bra och välordnat event! Tror faktiskt att jag inte blivit besviken på ett enda event hittills. Även om jag uppskattar när det släpps några små plastburkar samtidigt.
Geocachare är verkligen ett trevligt släkte!
 
 
 
 
 
 
 

Vinterpromenad

Jag tror nog ingen som läst min blogg missat att jag gillar att ta kort. 
Min älskade systemkamera som jag fick som 25-årsgåva för lång och trogen tjänst börjar tyvärr ge upp nu. Kanske den tycker att den just har fått utstå för lång och trogen tjänst på alla möjliga och omöjliga ställen nu och protesterar genom att vägra fokusera som den ska. En kamera utan autofokus är ju inget kul.......
Som tur är så har jag min mobil och den tar rätt bra kort.
Detta kommer inte att bli ett inlägg om geocaching utan ett som i första hand handlar om glädjen i att kunna se det vackra i tillvaron, på en tid och plats där man inte förväntat sig det.
Hade ett ärende till Hem och Hobby i Hjo på fm idag och hade bestämt att besöka nämnda affär med en väninna.
Åkte lite tidigare bara för att hinna ta en kort promenad på ett nytt ställe och slippa de gamla vanliga vägarna här hemma.
Tänkte visserligen stanna till för en snabblogg av en burk som jag passerat många, många gånger men då den ligger så dumt till, långt till en lämplig plats att ställa bilen säkert, så har jag undvikit den och även nu lät jag bli, då det var en dam som var ute och gick på vägen intill. Inte stannar bojip mitt på vägen och skämmer ut sig alldeles ensam inte.
Istället stannade jag vid en liten skogsväg någon mil bort. Såg ut som att man kunde gå mer än 200 meter in i skogen så på vinst och förlust förlades min morgonpromenad till denna plats.
När jag kliver ur bilen möts jag av det här
 
 
Solen är på väg upp. Motljus och jag bara måste fiska fram mobilkameran!
 
 
Det ser ut att bli en synnerligen lovande promenad trots att det är kallt ute. Följer den lilla vägen så långt det går, vänder och njuter av morgonens stillhet. Fortsätter sen in på denna väg. Ingen tvekan om vad det har varit för typ av fordon som åkt här en gång. Hade faktiskt ingen aning om att den gamla järnvägen gick så nära den vanliga vägen jag åkt så många gånger.
 
 
Sagoligt vackert med lite, lite snö, lite rimfrost och så denna ljuvliga, lågt stående januarisol.
 
 
Helt plötsligt uppenbarade sig en glänta i skogen, med en grind som jag inte kunde låta bli att föreviga.
En grind som i normala fall sannolikt inte tilldragit sig större uppmärksamhet från min sida men just där och då, kontrasten mellan den vita snön och den gröna mossan och så ljuset.......Oemotståndligt fotomotiv.
 
 
Järnvägen fortsatte, lika spikrakt och snart öppnade sig skogen så jag kom ut i solen.
 
 
Solen är viktig, kanske ännu viktigare så här års när dagarna är så korta. Den här vägen, en gråmulen dag hade inte gjort mig lika lycklig som den gjorde denna dag.
 
 
Ljuset, motljuset, rimfrosten, solen. Att få föreviga detta och dela med mig av en för mig nästan sagolik vandring gör mig glad. Är lycklig över att jag har förmågan att se det vackra, speciellt vid ett tillfälle jag inte alls förväntat mig det.
 
 
När jag gick här hörde min väninna av sig och var tvungen att ställa in besöket på Hem och Hobby, men vi träffades över en kopp kaffe istället. Lika trevligt det, affären finns kvar, ärendet var inte viktigt och den retliga burken blev loggad på hemvägen!
 
 
 
 
 
 
 

Pinsamheter.......

Detta blev en dag med många pinsamheter.
Vissa saker gillar jag verkligen inte och att leta cacher i närheten av där folk bor hör till dem.
Råkade bli några sådana denna dag då vi lite på omvägar snirklade oss fram till eventet i Mariestad.
Solen ville så gärna vara med, men kanske den tyckte vi var för pinsamma för den gömde sig snabbt mellan molnen igen.
 
 
Första gömman var i anslutning till en hästgård. "Kanske  kan CO se dig från fönstret" stod det och visst rörde det sig i ett av fönstren men om det var CO det vet jag inte. En plats jag inte besökt själv för att logga även om hästgård och byggnader var fina. Kändes pinsamt tyvärr.
Så fortsatte vi och skulle på nästa ställe in i en gammal ladugård. Inte heller där kände jag mig speciellt bekväm även om det här inte var i närheten av andra byggnader. Kändes lite som att göra intrång på privat mark trots det.
Så fortsatte vi mot en cache utanför en skola. Massor av barn på skolgården, två meter från gömman. Ska vi?
Jo, beslutet om att logga var inte så svårt egentligen. Eftersom jag inte gillar placeringen så nära skolgårdar så är jag inte rädd för att en sådan gömma blir mugglad. Visserligen så behöver man inte leta länge här och därför se misstänkt ut men ändå. Vill man visa upp ortens skola så finns det nog bättre placeringar trots allt.
Pinsamheterna trappas upp och vi kommer till en ny gömma. Mitt i ett bostadsområde med hyreshus på ena sidan och en skolgård med massor av barn ute på rast på andra sidan.
Mitt i en rabatt stod ett träd och flera meter upp fanns burken. 
Jaha. Inte nåbar utan stege.......
 
 
Titti såg ut mest som en kommunalarbetare så hon fick klättra upp denna gång. Flera passerar under vår stund där i rabatten, en del tittar mer än andra ooch till slut frågar en vad vi gör.
"Min mössa blåste upp i trädet och vi måste få ner den" säger Malin då varvid de tittar ändå mer frågande på oss.
Såklart. Tre tjejer i en busksnår varvid en står på en stege mitt i ett bostadsområde för att eh, plocka ner en mössa????
Sanningen är alltid bäst så vi förklarade sen att det finns något som heter geocaching och att just denna plats kanske inte var den bästa.....
Vi fortsatte med en stunds "gubbjakt" innan eventet. Eller rättare sagt egentligen "korpjakt". Tanken var att äldre herrar nog är rätt pratsamma och att någon kanske visste var fåglarna i en myst vi letade efter kunde finnas.
 
 
Det visade sig att herrarna just var pratsamma men inte hade en aning, så vi övergick till damer som såg kulturintresserade ut och då fick vi mer napp. Om det var rätt återstår att se vid nästa besök i den vackra staden.
Till sist får jag erkänna att vi höll på att smita från notan.
 
 
Det mest pinsamma av allt denna lite pinsamma dag.
Vi åkte ju till Mariestad just för att det var event och som vanligt var det en trevlig tillställning.
Mycket prat och skratt, EO tyckte vid ett tillfälle att vi borde kalla oss tjatligan istället. Antar att han blev lite stött då vi kommenterade hur han kunde misslyckats att komma åt loggboken på en av stans smarta gömmor.
 
 
Vi fick även tillfälle att beundra ett fint GIGAcoin och där var endast loggar med selfies önskvärda. Åh så roligt det hade varit att få åka på GIGAevent nån gång!
 
Tiden gick fort och vi behövde packa ihop oss för hemfärd. Säger tack och hej och går mot dörren. Halvvägs ute kommer Titti på det. Vi måste ju betala maten för vi ätit. Tänk att vi nästan glömde bort det. Snacka om pinsamt i så fall......
 
Men trots alla pinsamheter denna dag så blev det en mycket bra dag. För även om det man gör känns pinsamt så är det ingen fara så länge man gör det tillsammans!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fullt normalt eller???

 
Detta får bli ett inlägg som handlar om alla foton jag har. Rätt märkliga foton egentligen. Många skulle säkert undra vad i hela friden vi gör.....                                                                                                                    
 
Men som geocachare är det sannolikt helt självklart. Geocaching är ju en lek och då måste man ju få leka lite eller hur? Bilderna som följer har ofta lite spoilervarning men eftersom jag inte berättar var de är tagna nånstans, jag har ju cachat på många platser i Sverige så tror jag inte någon blir upprörd över detta. 
Visst är det en fantastisk hobby vi har och tänk så mycket man får se och göra som inte medelsvensson har en aning om!                                                                                                                                                       
 
Många bilder kommer jag inte kommentera med några undantag:
Tur det inte var en nano man skulle hitta i det gröna........
 
 
Vissa älskar idrottsplatser mer än andra......
 
 
Att gå ett elljsupår gör många men hur många har med en stege modell lång?
 
 
Och hur många tar med smörgåstårta på promenaden? 
 
 
Om jag bara vore några cm längre........
 
 
Jodå, säg den geocachare som inte gjort det här?
 
 
 
Men måste man göra så här är det skönt att ha en vän som ser till att man slipper bada.
 
 
eller ramla ner.....
 
 
 
Fast på hal is hjälpte det inte att ha en vän, speciellt inte när vännen skrattade och samtidigt tog kort. Krypgång över var det som gällde. För även om vattnet inte var djupt så var det sannolikt väldigt kallt!
 
 
Samarbete är alltid kul!
 
 
 
 
 
Speciellt bra när man ska in i trånga utrymmen
 
 
 
 
 
Mörkerbad i december. Bollplockare är väl inte det första man asocierar med just bad, fast det är ju å andra sidan inte vägtrummor heller.
 
 
 
Bra balans kan behövas
 
 
 
 
Att krypa på makadam har nog samma effekt som att ligga på spikmatta...... 
 
 
 
Hamsterhjul finns visst i många fler storlekar än jag trodde!
 
 
Sist men inte minst. Många fikakort har det blivit och att för att arrangera dem bra krävs sin kvinna!
 
  
 
Geocaching är en underbar avkoppling! Tänk så mycket vi upplever tack vare den!
 
 
 
 
 
 

På jakt efter solen! Det blir inte alltid som man tänkt......

 
 
Grevinnans utsiktsplats och Minnesstenen "Trinne sten" ligger inte speciellt långt från Hållsdammarna ovanför Almnäs.
Solen skiner från en klarblå himmel denna söndag, barnen sover till lunch men det gör ju inte vi, något äldre. Jag vill ha sol!!!!
Den orkar ju fortfarande inte över berget här hemma i Kungslena och maken misstycker inte när jag föreslår en tur med loggning av två cacher.
Man kunde gå en runda där också. Perfekt för en förmiddagsutflykt på tu man hand!
Vi packar med lite kaffe och ger oss av i riktning mot Hjo.
Det skramlar väldigt i bilen speciellt när jag kör på den lite guppiga skogsvägen som var en genväg till hållsdammarna och rätt som det är plonkar det till lite extra.
Maken hoppar ur och plockar upp det vi tappade. En bit av en stor fjäder.....Ok, Det förklarar ju vad det var som smällde till så rejält häromdagen men inte kändes det bättre att fortsätta köra gropig väg med den vetskapen......Den bör ju rimligtvis ha en funktion att fylla kan man tycka.
 
Fram kom vi iallafall (och även hem sen) och vid dammarna parkerade vi och inser att solen ännu inte direkt orkat över trädtopparna här.
Nåväl, den skiner ju en bit bort tänkte vi och räknade med att få en solig promenad iallafall.
Skyndar mig bort till närmsta dammen för att föreviga lite sol, om än i motljus.
 
 
Solen står verkligen inte högt ljust nu och den förväntade solskensturen uteblev.
Av nära 8 km var det nog inte mer än 400 meter som solen verkligen sken på oss vinterbleka och det var ute på sista hygget.
Men det gjorde inte så mycket. Det var en fin vandring iallafall. Det låg en tunn skorpa is på vattnet och det var sagoligt vackert.
 
Vi började med att ta oss till grevinnans utsiktsplats och vi valde defintivt inte samma väg en grevinna valt.
 
 
Stigen hittade vi sen när vi var nästan framme, innan dess var det frigång i naturen som gällde.
 
 
Grevinnan hette Marika Posse och var gift med greve Göran Posse som var dåvarande ägare av godset Almnäs. Platsen gav en magnifik utsikt över ägorna. En sten med inskriptioner finns, samt en eksoffa som med all sannolikhet är originalsoffan - från 1899 !! som nu står kvar i skogen.
 
Som synes fanns bara sten och soffa kvar, utsikten hade försvunnit men det var en rofylld plats!
Defintivt en av de platserna man aldrig hittat utan geocaching!
 
 
Gick man uppför ytterligare en backe öppnade sig skogen en liten aning iallafall och det var lättare att föreställa sig det som grevinnan såg på sin tid.
Vi fortsatte med solen i trädtopparna bort mot Minnesstenen "Trinne sten".
Enligt sägnen skulle vadslagning ha skett om att en stark dräng skulle orka bära stenen över Hökensås. När han kom hit orkade han inte längre utan tappade den och stenen sprack i två delar.
 
 
Stenen har initialerna G.P vilket är Göran Posses initialer. Den har använts som vägvisare då den är placerad i korsningen av två färdvägar. Rikligt med lämningar efter husgrunder och gärdsgårdar runt i skogen vittnar om att det tidigare bodde mycket folk här uppe. Fågelås var huvudort framför Hjo på denna tid och hade en rik verksamhet av allehanda slag. Söder om trinne sten ligger ett område som kalldes för "Knekta sta´n". Här låg förutom vanliga torpställen en grupp med soldattorp. Stenen låg kanske rent av "centralt" på sin tid.....
Idag är det allt annat än centralt läge här uppe på berget, även om det var oväntat många som styrt sin söndagspromenad just till detta område samtidigt som oss.
 
 
Hållsdammarna byggdes som reservoarer för sågverket som låg längre ner emot Vättern och gården Almnäs.
Det är totalt 5 dammar som är förbundna med varandra. En av dammarna heter "Dickssondammen", detta efter Oscar Dicksson som tidigare ägt Almnäs. Han var sin tids rikaste man i vårt land och hade nära relationer med både Karl XV och Oscar II. De hade jakt som gemensamt intresse och jagade på Dickssons domäner.
Här är en tydlig bild över dagen. Vår stig gick i skuggan men solen skiner en bit bort.
Här på en fördämningsvall mellan två av dammarna.
 
 
Vi hade planerat att fika borta i vindskyddet vid LINGONUDDEN. Denna cache har jag loggat för flera år sedan och det var en perfekt fikaplats. 
Tyvärr låg även den i skuggan, men eftersom den redan var upptagen så gjorde det oss ingenting. Vi hittade denna soliga plats i stället. Helt i lä dessutom!
 
 
Motljusutsikt mot den näst bortersta dammen. När vi sitter här kommer ytterligare 4 personer hit för att grilla korv. Fler än vi som gillade stället helt klart!
På tillbakavägen till bilen fick jag så äntligen det jag längtat efter. Lite januarisol!
 
 
Jodå, barnen var vakna när vi kom hem och stekte pannkakor! Mums! Tror vi ska fortsätta med lite söndagspromenader om de blir så här bra. Även om den inte blev riktigt som vi tänkt!
 
 
 
 

Bra start på det ny året!

Detta blir ett inlägg som är så svårt att få till bra för här vill jag verkligen inte spoila någonting.
Jag väljer att ladda upp lite halvdåliga bilder som jag inte tror avslöjar något alls när jag berättar om den fantastiskt äventyrliga nyårsdag vi fick. Tre riktigt bra gömmor som bör upplevas i Mariestad samt det extra äventyrliga vi råkade få tack vare att vi la lite tid på att återställa så det funkar för nästa besökare.
Alla geocacher som är lite mer arbetade är även lite mer känsliga. Givetvis och konstigt vore det ju annars.
Fast att den ena cachen var svårloggad berodde nog mest på slarv av tidigare cachare vid återplacerandet.
I botten av denna, simmandes i vattnet, fanns nämligen loggboken och så var det definitivt inte tänkt.
 
 
Lite kreativitet behövdes för att komma åt den. 
 
Kloka hjärnor slås ihop........
 
 
och jag är glad att vi med hjälp av naturen samt lite extra hjälp av golfshopen i denna stad lyckades fiska upp loggboken.
Dessutom är jag faktiskt glad över att det tog sin lilla tid. Jag hann nämligen torka!
 
Efter att ha krypit in i detta hål, en dag när snön just smält bort, gjorde mig inte direkt lämpad för en bal på slottet.....
 
 
 
Fick faktiskt erbjudantet att åka härifrån på bilens dragkrok, hållandes i takräcket......
Fast jag hann ju torka iallafall, men renare har jag varit.
 
Vi återplacerade som det var tänkt. Alla är kanske inte lika sugna på att fiska upp burkar i botten från tre meter långa stolpar.
 
Detta blev räddningsaktion nr två. Vi började med att leta upp en sten
 
 
En mycket bra gömma som funkade klockrent ända tills det var dags att återställa.
 
 
Såhär var det inte tänkt att man ska behöva göra, men nu funkar den nog för näste besökare igen.
Men håll med om att det blev ett kul kort!
 
Hungrig blir man av äventyr, denna nyårsdag var det tyvärr inget jättebra fikaväder utomhus och inne på lokal var det ju av tidigare nämnda anledningar tur att vi inte skulle.
Alltså vindskydd lät som en bra ide. Enda vindskyddet jag känner till är det vid snapen där det var event förr vintern.
Sagt och gjort. Vänern var vacker, men vindarna iskalla.
 
 
 
Vårt vindskydd var perfekt. Lä och fikat smakade ljuvligt!
Nöjda och glada efter fyra loggade cacher och trevlig samvaro! Mycket bra start på 2015!
 
 
 
 
 

RSS 2.0