Vara
Efter några snötyngda dagar i början av December var det återigen barmark. Dessutom utlovades sol. Vi drar ut på tur. Längesen vi var i Varatrakten, vi åker helt enkelt dit.
Navigerade mot en slumpvis cache för att hitta rätt och minsann visst hittade vi rätt. På alla sätt.
Säger bara det. Wildasaga. där har ni en riktigt kreativ CO.
Några bilder från vår dag, som inte alls blev som planerat från början, men vi kunde helt ennkelt inte slita oss från denna CO.
Vi jagade solen, den fanns där hela tiden, men nådde sällan oss nere bland träden.
Men på en solig sten i en hage, där kunde vi hitta lämplig fikaplats.
Man får bättre sjöutsikt på sjöfattiga Varaslätten om man står lite högre upp.
Nu blir inte dagarna mörkare, vintersolståndet är nära, så skönt att det blir ljusare igen!
Sightseeing med gps
Molnen ligger som ett lock över slätten men där i horisonten är himlen blå. Ska vi lyckas komma dit på vår tur denna onsdag?
Vi längtar definitivt efter solen för vinden var inte speciellt varm och blåste gjorde det lite mer än vi ville.
Planen för dagen var inte klar förutom att jag visste att vi hade några bortanför Vara som var ologgade. Vi styrde däråt och lyckades besöka inte mindre än 3 ödekyrkogårdar.
Vackra platser alla tre och väl värda besök.
Jomenvisst hade vi lyckats hitta solen oxå! Härligt!!!
Naums Kyrka var en vacker kyrka av trä.
Karla Högar. Totalt finns tre storhögar och ett tiotal runda stensättningar på kullen. Vid kullarna har man enligt lokalbefolkningen funnit hästskor av tysk typ, säkert spår efter en drabbning någon gång för länge sedan.
Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.
Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.
En dramatisk händelse med lyckligt slut inträffade här den 19 Aug-1949 då 2 st flygplan utövade luftstrid.
Här på Tubbetorps mosse finns resterna av det havererade fygplanet.
Hembygdsföreningen har gjort ett fint jobb med information på platsen och insamlandet av vrakdelar.
Dagens absolut bästa plats blev Tidslinjen #21 - Ranahult
Ranahult är Sveriges första kommunala naturrreservat.
Det är ca 25 ha stort och består av den gamla gården Ranahults inägor och närbelägna betesmarker. I reservatet finns två slåtterängar med fin flora. Resten är betesmarker antingen öppna f d åkrar och ängar eller gles gammal ädellövskog. Slåtterängarna slås med lie och efterbetas. Ett hundratal träd hamlas. Reservatet är rik på kulturlämningar. Spår av gammal odlingshistoria hittar man i form av fornåkrar, fägata, stenmurar, jordkällare, potatisgropar, linbrötargropar och odlingsrösen.
Efter att ha kört på små små vägar öppnar sig skogen och vi hittar denna plats. Fantastiskt! Hit vill jag gärna återvända, hoppas så att vandringsleden som går i området har fått några gömmor oxå.
Våren är på väg, solen skiner och vi har fått se flera riktigt sevärda platser på vår tur. Svårt att hitta ett bättre sätt att utöva sightseeing på egentligen.
Att vara i Vara
Dags för crewmöte inför LKE18 och då brukar vi ju försöka oss på en tur innan. Men det var ett stort men. Vädret......
Det hade utlovats ytterligare upp till 10 cm snö, precis som det inte räcker som det är.
Vi var väldigt sugna på att bara strunta i att ge oss hemifrån men mötet var ju obligatoriskt så vi gjorde ett försök.
Men vart skulle vi styra bilen?
Det blev Varaslätten vilket visade sig vara väldigt klokt då det nästan var snöfritt i de krokarna.
Först besökte vi inte mindre än 4 kyrkor. Visst är det kul att alla kyrkor ser så olika ut.
Mörka hörn på tornet var gemensamt på 50% något jag tycker var väldigt estetiskt tilltalande.
Några promenader blev det, varav en togs på en halkig väg med start från Bjertorps slott. Ett välkänt sådant men vackert är det inte, åtminstone tycker inte jag det.
Här nedanför sas tomten husera. Det finns en liknande plats i trakten där han oxå sägs hålla till, vet inte om tomten är extra förtjust i Varaslätten men vi smög försiktigt ifall han låg och sov i stugans mörker.
Badhusparken Denna park var sannerligen röd. Vara är ju annars känt för sitt synnerligen färgglada stationshus, så färg uppskattas nog av de ledande på orten. Effektfullt var det iallafall mot den vita snön.
Vad är ett hälsoäventyr?
Ingen aning faktiskt men nog undrar jag lite.
Bengtssonska magasinet, vilken vacker byggnad! Den hade jag totalt missat utan petröret som tog mig dit. Detta trots att jag faktiskt varit rätt många gånger i just Vara då jag har släkt i stan.
De 10 centimetrarna snö blev som tur var bara 1 och vi kunde avsluta dan med crewmötet.
Hoppas vi ses på LKE18!
Tidslinjen- sevärda platser!
En resa genom Varabygden och dess historia! Längs Tidslinjen kan du göra en spännande resa till historiska händelser och till naturens egna minnesmärken. På vägen upplever du de mest natursköna miljöer man kan tänka sig men också intressanta stopp i tätorter. I Tidslinjen lyfts olika tidsepoker från Vara kommuns rika historia, från istid till nutid. Läs mer på www.tidslinjenvara.se
Ett synnerligen lovvärt projekt och eftersom det dessutom ligger en geocache vid nästan varenda en av platserna så är det ännu trevligare.
Denna dag blåste det halv storm, men solen sken. Egentligen helidiotiskt att åka ut på Varaslätten där det ju faktiskt blåser ännu mer då det är så öppet men precis det gjorde vi.
En av de första gömmorna vi besökte var Tidslinjen Vara - #16 Bjertorp slott
Här har jag varit förr, närmare bestämt på exakt samma plats men det gjorde ju ingenting.
Grindarna är verkligen magnifika!
Färden fortsatte till Tidslinjen Vara - #20 Löjtnantsholm
Den helt uppodlade lerslätten kring Vara är en av landets planaste. Varaslätten är också Skaraborgs mest utpräglade jordbruksbygd. Dikningen var en viktig ny jordbruksmetod under 1800-talet. Den omvandlade det äldre, mer varierade landskapet kraftigt. I slättbygderna blev resultatet ett sammanhängande åkerlandskap genomkorsat av tätt liggande parallella diken. Sverige har kvar ytterst få sådana områden med öppna diken som redan på 1850-talet började ersättas med täckdikning.
Löjtnantsholm är ett av ytterst få områden i landet där de öppna dikena i åkermarken bevarats.
Det var inte helt lätt att se när vi stod på marken men på detta flygfoto syns det ju tydligt.
Detta var en klurig gömma och vi hade gott om tid att spana ut över vattnet intill.
Några hundra meter bort fanns en gömma som man inte behövde leta efter..........
Geodass 2013 Så bra!!!!!!
Även TB Hotell Strands v2.0 inte långt bort rekommenderas starkt men den visar jag inte på bild, vill inte spoila den eftersom själva poängen där är att hitta den!
Vi fortsätter bort till
En plats som verkligen känns som ett riktigt paradis och eftersom det dessutom var lä just här så passade fika i paradiset extra bra!
Paradiset är en del av Baljereds gamla by innan laga skiftet 1838. Byn var uppbyggd runt dammen, som användes som vattenreservoar till byns djurhållning.
Vi har varit här tidigare och visste vilket paradis det är. Så kul att få återvända!
Nog blommade det lite men inte så mycket som jag trodde ändå.
Mätta och belåtna vänder vi bilen mot falköping igen men först ett stopp vid Tidslinjen Vara - #17 Lidan
Gamla järnvägsbron var riktigt fint i ordning på denna plats där även en badplats finns med kiosk sommartid!
Sista stopp blev Tidslinjen #9 - Kroken
Kroken tillkom som kronotorp under 1500-talet och nämns första gången i en jordebok från 1564.
Krokens bildande sammanhänger med tiden för Gustav Vasas strävanden mot ökade inkomster för Kronan. Därför propagerades för nyodling och nybildning av skattebärande gårdar. Det stod vem som helst fritt att på Kronans mark röja och nyodla samt bygga och bo där. Ett sådant torp kallades kronotorp. Marken tillhörde fortfarande Kronan och brukaren måste betala en årlig ränta för marken.
Mangårdsbyggnadens äldsta delar, köket och dess konstruktion antas vara rester av en byggnad från tidigt 1700-tal.
Ännu en ljuvlig plats längs tidslinjen!
Inte blev det ett dugg sämre av att vi här fick se årets första blommande träd, oklart av vilken sort men det doftade helt ljuvligt!!!
Tidslinjen är ännu inte helt avbetad för oss, vi har några till som vi med glädje planerar återvända till framöver. Tills dess ska jag fundera på varför de har så konstig numrering, borde finnas någon form av logik där men den har jag ännu inte upptäckt!
Tidslinjen Vara, fast vi råkade hamna i Nossebro igen!
I Vara kommun finns ett projekt som kallas för tidslinjen! http://tidslinjenvara.se/
Turistbyrån beskriver det så här:
En resa genom Varabygden och dess historia! Längs Tidslinjen kan du göra en spännande resa till historiska händelser och till naturens egna minnesmärken. På vägen upplever du de mest natursköna miljöer man kan tänka sig men också intressanta stopp i tätorter. I Tidslinjen lyfts olika tidsepoker från Vara kommuns rika historia, från istid till nutid.
Vid de flesta av dessa platser finns även nu geocacher utplacerade och det gillar jag mycket! Detta är ju verkligen platser som är värda att visa upp och som självklart förtjänar en burk eller två. Vi har länge pratat om att göra en sådan tidsresa och igår blev det då äntligen av!
Tur det eftersom det är betydligt vitare ute idag efter snön som föll inatt.
Målet var som sagt tidslinjen och dess cacher, men man vet ju aldrig vart man hamnar.........
Just denna gång råkade det bli Nosebro! Där har vi varit förr en annan gång då vi försökte oss på att ta oss till Vara......
Egentligen tycker jag att det är rätt spännande att vara ute och åka så här. Planen är lös, vi åker åt det hållet och så får vi se vart vi kommer! Skulle någon ringa så har man oftast ingen aning om direkt var man är. Jo koordinater och närmsta cache kan man ju ange utan problem men det är ju inte så många som begriper.
Dagen började annars riktigt bra med ett besök vid Center of Västergötland. Här kom även dagens första riktigt goda skratt! Alla är vi ju inte så bra på engelska och när ledtråden är roof så letar man ju självklart i marknivå.......
Titti var så tvärsäker på sin sak så jag bara hakade på utan att fundera det minsta förrän jag hittade gömman.......Underbart och även en plats som verkligen förtjänade en gömma!
Så kom vi då till den första av vårt mål: Tidslinjen Vara - #3 Finnestorp!
Vilken fin plats!!!!!
I Finnestorps våtmark har upprepade offerhandlingar utspelat sig. Genom offer försökte man påverka gudarna.
Av detta såg vi inte så mycket spår av men en väldigt fin gammal fornstuga fanns strax intill!
Mycket bra ställe för en cache! Hittade även denna mossa strax intill gömman!
Vi fortsatte vår resa och träffade på en annorlunda postväktare!
Riktigt kul!
Efter ett antal lite enklare gömmor som kom längs vår väg var det så dags för fika! Vi valde Karla Högar. Gamla gravfält brukar ju vara rätt fina platser. Så även här men någon gömma hittade vi inte.
Fast fikat smakade bra ändå även om det nu började droppa lite smått uppifrån.
Slättäng Detta var en riktigt mäktig plats! Högt uppe på kullen stod tre resta stenar! Måste vara fint här framåt sommaren!
Stenar tycktes sedan bli ett återkommande tema de kommande gömmorna.
Lekåsa hade år 2000 52 invånare och en yta av 7 hektar, men 2005 hade befolkningen sjunkit under 50 invånare och Lekåsa klassas inte längre som en småort.
Gigantisk kyrka till de få invånarna och en märklig sten fick vi se.
Lekåsagården. Här fanns ett lokalt hembygdsmuseum och inte mindre än 9 resta stenar runt omkring. Hade varit kul att få ta del av historien om varför de stod där......
Vem samlar på runstenar egentligen??????
Detta är en kopia!!!! Originalet till denna bjässe lär finnas på en stor gård vid Hornborgasjön. Det fanns tydligen någon där på 1700-talet som samlade på såna här. Kopian sägs vara bekostad av bygdens store son och originalet ska ha hittats alldeles i närheten.
Ja inte trodde jag att man tillverkar runstenar i dagens tider heller.......
Jo vi passerade en vis mack också: Roy & Roger´s - MACKEN
Det var verkligen här det spelades in en del scener från den kända serien!
Nu började regnet bli besvärligt, ungefär samtidigt som vi kom på att vi befann oss nära Nossebro! Där har vi ju fikat på ett cafe en annan lite regntygnd dag. Bra avslut på en mycket bra dag. Det blev inte så många tidslinjegömmor tagna men väldigt många sevärda platser fick vi se ändå! Me like!!!!!
Humlaledet, Bastöna och ett varv i Larv
En riktig nostalgitripp blev denna utflykt tillsammans med titticc och Lili43!
Min mamma är ju född och uppvuxen just i N. Vånga, så de trakterna har jag en massa somriga barndomsminnen från.
Vi började denna dag med ett besök på HUMLALEDET.
Humlaledet representerar ett stycke intakt backstugumiljö från 16- och 1700 tal Två låga bostadshus varav det en innehåller fähus ligger fint inramade och lätt att se från vägen.
På denna plats spelade man in delar av filmen "Rid i natt".
Så mysigt! Har även fina minnen från vår lilla planeringstripp här tillsammans med U+L & CO en härlig vårdag förra året.
Idag blommade både gullvivor och syrener.
Vi fortsatte mot Bastöna Gammelgård.
5 km på grusvägar rätt in i skogen, de sista fyra kilometrarna utan annan bebyggelse. Så plötsligt öppnar sig skogen och man kommer äntligen fram till Bastöna, en av Västergötlands bäst bevarade gammelgårdar från 1860 talet.
Här ligger några av mina egna gömmor men det är en plats som ligger mig varmt om hjärtat så jag hade inget emot att följa med.
Syrenerna blommade även här.
Hemmanet omges av den stora Rösjömossen, skog samt ett kulturlandskap med odlingsrösen och lämningar av nedlagda gårdar. Idag består gården av två inredda f.d bostadshus, en ladugård med oxavandring, ett mindre svinhus och utedass. Så rofyllt att sitta på det sistnämnda med öppen dörr ut mot ängarna........
Ytterligare en bit in i skogen mot Rössjö Mosse ligger Bastöna ängar.
Här finns spår av det gamla Bastöna.
På den tiden var det nog inte riktigt lika isolerat som idag, då det åtminstone hade grannar på gångavstånd.
Men vad är detta?????
Ser ut som en för smal varggrop.......Vi hittade ingen förklaring nånstans om vad det varit. Jordkällare, nja, hur kommar man in och ut? Nåväl, lite mysterium ska livet bestå av!
Vilken möda med att bara göra dessa vackra stenmurar.....
Fikat smakade utmärkt uppe vid Bastöna innan vi drog vidare mot Larv.
Här hade vi hela fyra gömmor kvar. Det råkade faktiskt bli ett litet varv i Larv, åtminstone enligt GPS-en. Afzelius Grav var den mest oväntade gömman.
Prosten Arvid Afzelius egna gravplats för honom och hans hustru.
På en kulle mitt i skogen hittade vi denna gravplats. Varför han valde denna plats och inte kyrkogården kan ha flera orsaker. Bland finare folk var det lite mode att välja en egen gravplats på den tiden, men det kan oxå bero på att han kanske råkat bli osams med kungen.
För att komma fram till gravplatsen var vi tvugna att passera ett fält men det var redan en upptrampad stig här så vi ägnade oss att bara njuta av strånas kittling mot våra händer.
Även denna en nostalgisk känsla från barndomen.........
Var är våren??????? I vara???????
Vi sitter i yrande snöoväder med stora vita tussar singlandes ner från himlen och kollar lite desperat på vart vi ska kunna åka dagen därpå. Enda dagen tillsammans denna månaden och vi vill verkligen ut!
Jag har dessutom en nästan desperat längtan efter fjolårsgräs.......
Inte lätt att hitta det häromkring. Kollar väderprognoser och de lovar fortsatt snö, kyla eller mulet och blåst. Då kommer vi på den briljanta iden att kolla webcameror!
Sagt och gjort. Råkade hitta en kamera i Nossebro som vi tvivlade starkt på om den verkligen kunde vara uppdaterad. Nästan inte ett snökorn!!!!!!!!! Detta kan väl inte stämma????
Men eftersom risken för snöfall verkade vara minst åt det hållet så bestämdes resrutten: Vi åker till varaslätten!
Fast dagen började med att jag körde fast i vallen som snöplogen lämnat efter sig bakom bilen.....hmpfgrrrrrr....Fast loss kom jag efter lite skottning.
Webcameran visade sig vara uppdaterad. Nästan snöfritt bara 5 mil bort! Alltså ett bra val av resmål!
Här finns ett av landets mest färgstarka hus: Vara Tågstation
Helt klart något man har svårt att missa.......
En av de första platserna vi besökte var annarsTengene.
En vacker plats!
Tengene såg & kvarn, Marieberg
Verksamheten idag är uppbyggd runt Marieberg gård där stensatta kanaler leder vatten
från Nossan till såg och kraftverk på västra sidan och mejeri och kvarn
på östra med fallhöjden 5 meter. Mejeri och affär är byggda i dansk stil
och bildar tillsammans med kvarnen ett torg framför Tengene kyrka.
Sågen med tillhörande kraftverk har fungerande verksamhet.
Lustigt nog var Nossan nästan tom på vatten och det gick att gå torrskodd mitt i fallet.....
Solen sken och knappt någon snö alls. Vi drog iväg mot Kabelvägen # 19
En serie på totalt 20 cacher där ovanstående cache var den jag gillade bäst. Varierade lätta gömmor. Riktigt trevlig runda tyckte jag som annars inte är en vän av powertyrails.....
Kabelvägen är en av de mest klassiska rallysträckorna som går mellan Norra Björke och Grästorp.
Sträckan är c:a 8,5 kilometer lång, rekordtiden är makalösa 5 minuter och 13 sekunder.
När Kenneth Bäcklund berättar om hur man tar sig fram snabbast på vägen låter det emellanåt som rena Kamikazeuppdraget för en utomstående. För vem har exempelvis lust att flyga ett 20-tal meter i full fart med en kontrollerad sladd i luften, som gör att bilen landar i exakt position precis före nästa sväng?
Här hittade vi en solig glänta som passade perfekt för vår medhavda kaffekorg!
Utmaning för höjdrädda!
Kabelvägen tog betydligt längre tid för oss än rekordlåga 5 minuter och 13 sek. Kan det berott på att vi stannade och fikade kanske.......
Nästa fina plats var:
Miljön runt vattenfallet Forshall är ett härligt och naturskönt rekreationsområde med möjlighet till fiske. Här finns en ålderdomlig kvarn och sågverk. Vi var nog mest fascinerade av att dagiset var granne med brädgården här.
Annars är Forshall känt sedan 1286 då riddaren av Folkungaätten Bengt Hafridsson pantsätter Forsöla i Ås socken med alla tillägor.
Riktigt fint i solskenet!
Vi fortsätter mot Naum #2 - Naums kyrka
En väldigt fin träkyrka i nygotiks stil.
Dagens sista smultronställe var Millstone
Huttla kvarn! Vilken idyll!!!!
Vi passade på att dricka upp glöggen vi hade med på gubbdagisets trappa!
Dagen går mot sitt slut, vi åkte in mot Vara för några avslutande cacher och vände åter mot snöiga falbygden.
Visserligen hade det tinat lite sen i morse men drivorna från gårdagens snöyra fanns kvar. Totalt 37 gömmor blev det och en härligt solig dag!
Att bara vara...... utan att komma till Vara, eller "konsten att hitta en gryta........"
Det här med älgjakt ställer till det en smula..... Jag gillar ju verkligen skogen men älgjägare har jag trots allt respekt för. Inte för att jag direkt tror att jag har några större likheter med skogens konung men för säkerhets skull denna dag så var jag iförd en knallgul reflexväst i skogen ifall någon jägare skulle vara skumögd. Älgar brukar ju sällan vara gula!
Vi såg inte en enda jägare.......
Däremot var det en hel massa regnmoln som ville ställa till det för oss! Vi hade noga valt just Vara bara för att det skulle regna minst där under dagen. Under konstant regn körde vi ut på slätten.
Efter att ha fått oss en rejäl urladdning av skratt och skrikmusklerna vid Power of Ödegården var vi redo för Skvaltkvarnen
Vilket ställe! Nu hade faktiskt regnet upphört och vi gav oss ut på en fin promenad fram till den gamla kvarnen. Undrade vad skvaltkvarn egentligen var för något på vägen dit genom skogen men sen kom jag ju på att jag ju faktiskt har en skvaltkvarnsgömma själv.......Jaja, minnet är ju inte min starkaste sida just nu.....
Skvalt kommer av ordet skvätta - skvätta vatten. Vattenkvarnen kom relativt sent, den är som skvaltkvarn känd i Grekland år 45 f. kr. Till nordeuropa kom den på 600-talet och i vårt land är den vanlig på 1100-talet.
Det var bondens kvarn och när den kom skedde en förändring av brödkulturen, från den urgamla färskbrödskonsumtionen till storbak halvårsvis, beroende på svårigheten att lagra mjöl en längre tid. Surbröd och hårt bröd med lång hållbarhet blev följden av kvarnverksamheten.
Många malde helst på nätterna då man hade den uppfattningen att kvarnen gick bättre, "vattnet var tyngre då".
Kvarnarna hade ofta ett dåligt rykte. Folktron sade att här fanns övernaturliga väsen. Här kunde näcken eller bäckamannen, kvarnrå, tomtar och goenissar förkomma. Det sas att "di Små" hjälpte de varsamma och ställde till det för de ovarsamma.
På en karta från andra hälften av 1600-talet finns dokumenterat att på denna plats låg en skvaltkvarn. Den kvarn du ser är uppbyggd enligt den gamla principen med horisontalt liggande vattenhjul och en stående axel upp till kvarnstenarna. Lagren liksom hjulen och vattenrännan är gjorda i ek.
Självklart var vi ju tvugna att testa om det gick att släppa på vattnet och det funkade alldeles utmärkt!
En underbar plats vi aldrig hittat utan den där lilla plastlådan!
Vått, vått, vått var det i skogen men är det inte lite sol trots allt?
Vidare till ett annat smultronställe: Den Riktiga Tomten
Den riktiga tomten må bo i Rovaniemi men det är här han är på julaftonens förmiddag. Tomtens medhjälpare serverar glögg och pepparkakor.
Här fanns både arbetskläder och önskelista så det måste ju stämma........
Vi passade på att önska oss lite mer solsken och jag tror nog tomten hörde oss ändå!
Om man inte tror på tomten så var det en gång Lars-Augusts (1870-1956) gamla stuga.
Han var en gårdfarihandlare som drog vida omkring med sitt lager och han hade som specialitet att komma och plocka upp sitt lager precis när det vankades mat i gårdarna.
Vi fortsatte en bit på elljusspåret mot Älgfällan
Ännu en av alla dessa fångsgropar som det tydligen finns ett antal av överallt i vårt land. De stora stensatta kan jag förstå varför man gjorde men de små groparna har jag inte riktigt förstått förrän nu:
Detta var det närmaste vi kom en älg och älgjägare denna dag!
Hyringa ödekyrkogård!
Sedär! Nu kom ju solen! Jag gillar gamla ödekyrkogårdar! Precis som med gravfält är det platser med stämning!
Inte långt därifrån låg Hyringa fornstuga
Ännu en fin plats denna dag!
Vad passade väl bättre här i solskenet än.......
Kaffepaus!
Ännu en ödekyrkogård hann vi med, denna gång Längnums kyrkplats
Hur länge det funnits kyrka här vet man inte. Det äldsta beviset är den romanska dopfunt från tidig medeltid, som nu finns i Fridhems kyrka. Man vet att en katolsk munk levde här 1308, 'Helgo, Curatus in Länghem.' Efter den sista renoveringen 1829 beskrivs kyrkan vara av sten med ca 1 m tjocka väggar och plats för ungefär 150 personer. Kyrkan saknade torn, men det fanns en klockstapel med två klockor bredvid. Redan 1724 började diskussionerna om att bygga en ny kyrka gemensam för Längnum, Malma och Hyringa. 1853 kom beslut om att en ny kyrka skulle byggas. Långa diskussioner om var denna skulle ligga fördes. Till slut enades man om platsen där nu Fridhems kyrka ligger. Sista gudstjänsten i Längnums kyrka hölls 10 februari 1868. Kyrkan revs och stenen från murarna kördes till den nya kyrkplatsen.
Från den gamla kyrkplatsen åkte vi till den "nya" kyrkan Fridhems kyrka
Jag är van vid vita kyrkor men härute på varaslätten har jag sett flera gula så även denna
Mitt ute på en åker låg denna fina kyrka med en toalett som gav oss en riktig nostalgitripp som bonus!
Jag gillar även gamla broar.
Baljefors var ett ställe som överaskade oss stort. Vilken magnifik bro!!!! Dessutom en riktigt vacker plats!
I Främmestad forsar Nossan under en gammal stenbro från 1860 som fortfarande används.
Namnet på forsen har en särskild historia. I forntiden stod ett slag på Baljemon mellan kung Ane och kung Balje. Kung Balje stupade vid Frisegården i Anestad (se cachen "Baljemostriden"). Kung Baljes son jagades ned i forsarna i Nossan och drunknade, därav namnet Baljefors.
Namnet på forsen har en särskild historia. I forntiden stod ett slag på Baljemon mellan kung Ane och kung Balje. Kung Balje stupade vid Frisegården i Anestad (se cachen "Baljemostriden"). Kung Baljes son jagades ned i forsarna i Nossan och drunknade, därav namnet Baljefors.
Bärebergs Kyrkaett antal kyrkor har jag sett under min geokarriär. Det är riktigt kul
för de är oftast vackra och egentligen kan jag tycka att varje kyrka borde ha en egen geocache!
Detta var nog den största kyrkklocka jag sett!
Nu började stora regndroppar falla från himlen och vi var fördiga att ge upp för dagen. Men först tog vi en tripp in i Nossebro för att få en bit mat. vi hittade ett mysigt kaffe och lustigt nog slutade det att regna igen så vi styrde målet för gång nr 15 denna dag mot en cache jag länge velat besöka:
Lustigt nog så har det alltid kommit något i vägen varje gång vi försökt ta oss dit............
Fina runda stenar som är slipade i jättens gryta!
Enligt tradition friade jätten Hösse till en jättekvinna, men fick korgen. Han skulle dock få återkomma om han gjorde en stor gryta. Hösse satte genast igång med sitt arbete, men detta tog lång tid. Sent omsider blev han dock färdig med sin gryta och visade upp denna för jättekvinnan, vilken blev belåten. Men nu var det Hösses tur att dra sig tillbaka. Anledningen var att kvinnan blivit så anskrämligt ful under den långa väntetiden. Hösse flydde hals över huvud och tog vägen förbi Sälltorp där man än i dag kan se avtryck av hans föttter och fingrar när han kravlade sig uppför berget.
Jättegrytans diameter är ca 4 meter och djupet ca 3 meter.
Jättegrytans diameter är ca 4 meter och djupet ca 3 meter.
Självklart var grytan vattenfylld! Hade varit konstigt annars efter allt regn.........
Inte långt därifrån låg Elings stenvalvsbro
Elings stenvalvsbro är en liten och gammal bro över Viskebäcken. Spännvidden är endast 1,4 m och troligen byggd 1910, eftersom en sten med det årtalet hittades när bron restaurerades år 2001. Det som är speciellt med denna bro är dess kraftiga konstruktion, vägen som bron bär var en av Vara kommuns två Klass 1 vägar, dvs högsta klassen.
Vägen som går över bron är en del av den gamla riksvägen, mellan Stockholm och Göteborg. Denna grundades under tidigt 1600-tal och blev senare den välkända E3an. Dess sträckning flyttades under sent 1900-tal och benämningen har numera ändrats till dagens E20.
Det har allt hänt en del med vägarna de senaste åren............
Mörkret börjar falla och efter en lite kusligare upplevelse beslöt vi oss för att avsluta dagen med
en grustäckt i Vedum
Länsstyrelsen beslöt att återställa platsen år 2007 och resultatet var riktigt fint tycker jag.
Massor av smultronställen hittade vi denna dag och vi lyckades ju hitta grytan till slut även om vägen dit inte var den rakaste!
Kvänum med omnejd
Jag har varit i Kvänum förr. Förra gången för ca 25 år sedan men lite oftare när jag var barn. Min mormor bodde nämligen inte så långt därifrån och det var dit man alltid åkte för att handla när jag var på besök hos henne.
Orten är belägen på Varaslätten, i ett jordbrukslandskap, och är ursprungligen en järnvägsort utefter Västgötabanan med tillväxt under 1800-talets senare del. I dag är Kvänum, trots sin ringa storlek, en betydande industriort.
Trots att jag varit här förr kände jag inte igen mig alls.
Idag är det dessutom närmare 10 cacher i ortens närhet så det var värt ett besök, om inte annat för att bättra på statistiken. Alla cacher var enkla så vårt mål för förmiddagen att finna 19 cacher lyckades.
Håller nämligen på att göra klart en challenge: Challenge #080 You whish you never took that PT
För mig fattas bara en dag med 28 cacher men Lena har några dagar till att fylla, bl.a 19.
Annars startade denna tidiga måndagsmorgon på coop extras parkering i Falköping som så många gånger förr kl 08.20. Först styrdes färden mot Lidan 1 (Björnabro).
Ett vackert ställe i morgonsolen med alla fåglar som kvittrade för fullt. Såg även att flera av träden här var på väg att slå ut.
Vidare färd ut på varaslätten! Varje gång jag kommer ut dit så blir jag lika fascinerad av hur platt landskapet är. Hemma i platåbergslandskapet är det ju minst sagt kuperat på de flesta ställen! Måste vara underbart att cykla här där man slipper de flesta uppförsbackar. Cykelvägen #4 och de andra i samma serie fick vi dock åka bil till då det var alltför långt för oss att cykla hit.
Bjertorp Slott är ett fint ställe. "Mitt på den vackra Varaslätten mellan Skara och Göteborg finns Sveriges yngsta jugendslott från 1914, Bjertorp Slott. Idag är slottet ett hotell för konferenser, fester, golfspelare, bröllop och alla som vill njuta lite extra."
Fast jag undrar om inte porten in imponerade mest på mig. Min minst sagt rena bil skämdes lite bredvid pampigheten.
Vi åkte in och tittade även på slottet men det var inte lika ståtligt.
Fyrunga kyrka var nästa stopp.
En riktigt vacker kyrka mitt ute på slätten. Fyrunga nuvarande kyrka är från 1874.
Orten är belägen på Varaslätten, i ett jordbrukslandskap, och är ursprungligen en järnvägsort utefter Västgötabanan med tillväxt under 1800-talets senare del. I dag är Kvänum, trots sin ringa storlek, en betydande industriort.
Trots att jag varit här förr kände jag inte igen mig alls.
Idag är det dessutom närmare 10 cacher i ortens närhet så det var värt ett besök, om inte annat för att bättra på statistiken. Alla cacher var enkla så vårt mål för förmiddagen att finna 19 cacher lyckades.
Håller nämligen på att göra klart en challenge: Challenge #080 You whish you never took that PT
För mig fattas bara en dag med 28 cacher men Lena har några dagar till att fylla, bl.a 19.
Annars startade denna tidiga måndagsmorgon på coop extras parkering i Falköping som så många gånger förr kl 08.20. Först styrdes färden mot Lidan 1 (Björnabro).
Ett vackert ställe i morgonsolen med alla fåglar som kvittrade för fullt. Såg även att flera av träden här var på väg att slå ut.
Vidare färd ut på varaslätten! Varje gång jag kommer ut dit så blir jag lika fascinerad av hur platt landskapet är. Hemma i platåbergslandskapet är det ju minst sagt kuperat på de flesta ställen! Måste vara underbart att cykla här där man slipper de flesta uppförsbackar. Cykelvägen #4 och de andra i samma serie fick vi dock åka bil till då det var alltför långt för oss att cykla hit.
Bjertorp Slott är ett fint ställe. "Mitt på den vackra Varaslätten mellan Skara och Göteborg finns Sveriges yngsta jugendslott från 1914, Bjertorp Slott. Idag är slottet ett hotell för konferenser, fester, golfspelare, bröllop och alla som vill njuta lite extra."
Fast jag undrar om inte porten in imponerade mest på mig. Min minst sagt rena bil skämdes lite bredvid pampigheten.
Vi åkte in och tittade även på slottet men det var inte lika ståtligt.
Fyrunga kyrka var nästa stopp.
En riktigt vacker kyrka mitt ute på slätten. Fyrunga nuvarande kyrka är från 1874.
Mitt i Fyrunga by, belägen på en liten bergknalle och synlig vida omkring, reser sig kyrkan. Den är en s.k. centralkyrka med tornbyggnaden mitt över kyrkorummet och från dess torn har man en vidsträckt utsikt över västgöraslätten.
Lite nostalgisk var allt denna tripp då de flesta ortnamn är väl kända för mig sen min barndom men det var som sagt ett antal år sedan jag besökte dem sist.
Färden vändes åter efter logg nr 19 kl 11.50. Då hade vi även hunnit vara "panelhönor" bland alla fåglarna vid Tegelbruksdammen i kvänum där vi passade på att inta dagens fikakorg.
Färden vändes åter efter logg nr 19 kl 11.50. Då hade vi även hunnit vara "panelhönor" bland alla fåglarna vid Tegelbruksdammen i kvänum där vi passade på att inta dagens fikakorg.
Bastöna. En fridfull plats långt in i skogen
Bastöna
5 km rätt ut i skogen, de sista 4 km helt utan bebyggelse. Så helt plötsligt öppnar sig skogen och en gammal gård visar sig. Första gången jag var här för närmare 30 år sedan tyckte jag redan då det var spännande. Min morfar var nämligen skolkamrat med den siste boende på gården och han hade varit och hälsat på här då de var små.
Tänk att vandra denna långa väg genom skogen för att komma till skolan.......
Idag är det en riktig idyll!
Bastöna Gammelgård
Lugnare plats har jag svårt att tänka mig.
Gården är idag en hembygdsgård som man knappast bara råkar åka förbi men ett besök här kan jag varmt rekommendera.
Bastöna, en av Västergötlands bäst bevarade gammelgårdar från 1860 talet.
Hemmanet omges av den stora Rösjömossen, skog samt ett kulturlandskap med odlingsrösen och lämningar av nedlagda gårdar.
Idag består gården av två inredda bostadshus, en ladugård med oxavandring, ett mindre svinhus och utedass.
Vi fortsatte stigen bortom gården in i den lummiga skogen för att komma till utmarken.
Här finns lämningar av det gamla Bastöna. Bostadshus, källare samt ett fädrev fram till ladugårdsruinen.
Här blev Bastöna ängar placerad
En massa kraftiga odlingsrösen fanns på ängarna. Nästan varje träd hade en massa stenar kring sig.
Här på fädrevet passade det utmärkt med en fika i solskenet.
Vi fortsatte vår lilla utflyktstur mot fornstugorna som mor min alltid kallat dem.
HUMLALEDET är det riktiga namnet och här har delar av filmen "Rid i natt" spelats in.
En fin ekbacke, Ekbacken körde vi förbi längs vägen och det visade sig ha varit någon form av hus som legat här.
En mysig utflyktsdag efter några dagar med mer eller mindre nederbörd i olika form.
Denna dag resulterade även i några nya cachar. Bastöna har ju en burk redan, men det är ju alltid mer lockande för en geocachare med en tur så långt bort från närliggande cacher om där finns några mer man kan ta samtidigt..... Dessutom är det ett intressant område som är väl värt ett besök!
Utanför Vara ligger paradiset!
En höstdag åkte titticc och jag en tur bortåt Vara.
Vi hittade många snusdosor i skyltar och även en lite mer avancerad cache som var gömd under ett ladugårdsgolv.
Det var en härlig syn när Titti loggade, men tyvärr var kameran inlåst i bilen just då och det var ju hon som hade bilnyckeln.
Vi lämnade snart staden och gav oss ut på varaslätten.
Levene äng var riktigt fint och där blev Tittis hund en riktig geodog. Utan honom hade vi aldrig hittat Orme.
vars hint var "överhuvud". Vi letade ju där vi trodde vi skulle leta men det gjorde inte Ludde!
Jag hade kikat på cacherna lite innan och ville till "Paradiset"
Det var en plats där fattigt folk bodde förr i tiden och baljereds hembygdsförening hade iordningställt både grillplats och informationsskyltar om stället. Detta är en plats jag aldrig hittat till annars men det var riktigt fint och intressant. Idag var det ett litet paradis men knappast på den tiden då folk bodde här......
Vi passade på att fika på denna rofyllda plats.
och löven var till och med gulare på andra sidan i "paradiset"!
Hoppas jag kan återkomma till våren när vitsipporna blommar!
Vi hittade många snusdosor i skyltar och även en lite mer avancerad cache som var gömd under ett ladugårdsgolv.
Det var en härlig syn när Titti loggade, men tyvärr var kameran inlåst i bilen just då och det var ju hon som hade bilnyckeln.
Vi lämnade snart staden och gav oss ut på varaslätten.
Levene äng var riktigt fint och där blev Tittis hund en riktig geodog. Utan honom hade vi aldrig hittat Orme.
vars hint var "överhuvud". Vi letade ju där vi trodde vi skulle leta men det gjorde inte Ludde!
Jag hade kikat på cacherna lite innan och ville till "Paradiset"
Det var en plats där fattigt folk bodde förr i tiden och baljereds hembygdsförening hade iordningställt både grillplats och informationsskyltar om stället. Detta är en plats jag aldrig hittat till annars men det var riktigt fint och intressant. Idag var det ett litet paradis men knappast på den tiden då folk bodde här......
Vi passade på att fika på denna rofyllda plats.
och löven var till och med gulare på andra sidan i "paradiset"!
Hoppas jag kan återkomma till våren när vitsipporna blommar!
