Snö på Dumme mosse
Nu var det länge sen vi hade en tjejdag, Konagirl77 och jag. Den här dagen blev det så av. Hon hade önskemål om jönköping, en kommun hon behövde lite fler loggar i.
Ja varför inte?
Vi hade sett ut en runda men ju närmare vi kom, desto mer snö blev det. Väldigt mycket snö för att logga den rundan vi tänkt. Men det är ju så vackert!!!
Jag började prata om att det vore kul att logga Dumme Mosse Walkabout nån gång. En multi i 16 delsteg och det kanske skulle kunna vara mörjligt. Fanns ju en del andra cacher där oxå.
Valde helt klart fel ände att påbörja projektet på. Här var inte många steg före oss på spången, och bredvid var det blött.
Ser ni spången?
En liten balansakt i 15 cm snö. Blev alldeles för jobbigt men vackert var det.
Vi fick tänka om, valde en bit av Ubahn. Men det visade sig att där var vi inte ensamma. Väldigt många hade brädlappar på fötterna och jönköpings finaste spår var nog där.
Tänk om igen och denna gång hamnade vi på södra delen av Dumme mosse.
Mycket snö även här, speciellt i dikena.
Fika i en snödriva, ja det kändes nästan så för det är inte var dag termosen nästan försvinner i snön på bordet.
Mycket snö, men en härlig dag på Dumme mosse fick vi. En riktig tjejdag, helt i min smak.
Hofslätt och sjöbo
Egentligen skulle vi till Svenljunga. Igen.
Men det känns rätt långt att åka i 2 bilar ända dit så valet blev i stället att vi mötte upp Lacksen och MAN33 utanför Jönköping då de övernattat i Tenhult.
Jag hade önskemål om 2 promenadrundor varav den första var HHG#1.
En gång för många år sen besökte jag Hassafall och tyckte naturen var fantastiskt och nu var det så dags att gå en längre del av Hassafalls leden.
Vi började promenaden vid Hofslätts hembygdsgård.
Grönt och lummigt längs ån.
Och minst sagt gigantiska ormbunkar.
Vi leker troll under en inte helt säker bro.
Vrilbuckligt träd måste dokumenteras.
Vi närmar oss Hassafall, här nedre fallet.
Trappor fanns det gott om och det underlättar ju såklart.
Snillen spekulerar. Fruktstund vid övre fallet.
Och så självklart flera bilder på det övre vackra fallet som slingrar sig mellan stenarna.
Vandringsleden är helt underbar, så vacker. Cacherna i serien var däremot inte helt lätta, men vi lyckades hitta alla som var aktiva, även om det nog var ren tur på åtminstone 2.
Nöjda återvände vi till Hovslätt där vi packade upp vår lunch vid ett av hembygdsgårdens bord.
Fortsatte mot Bottnaryd och en relativt nysläppt runda, Sjöboleden #1, en vandringsled med skyltar som berättade om platserna längs leden.
Detta var en riktigit trevlig led att gå och cacherna var lätthittade på perfekta koordinater, även om en av dem fick oss att få vända tillbaks hundra meter och hitta en annan väg, då det visade sig vara en bergvägg i vägen. Men det var faktiskt oxå den jag minns bäst, bara för att det innebar lite mer utmaning. Dessutom träffade vi på dessa vackra liljor mitt i skogen.
Vackra hagmarker, skogsvägar och lite stigar och sen hade vi traskat även dessa 4 kilometrar.
Ett gäng petrör loggade, men vid en vacker vandring är det fullt tillräckligt.
Svenljungatrakten hoppas jag fortfarande på, om det någon gång går att samåka igen framöver, men Jönköpingtrakten var inte fel det heller!
Remote cache challenge
Challenge #028 Remote Cache Challenge utanför Mariestad går ut på att man ska leta upp minst 5 cacher som har mer än 5 km till närmsta granne. Challengecacher är ju alltid kul att försöka klara och just den har jag redan klarat med god marginal men för Titti fattades det ju några.
När vi åkte hem från eventet i lördags råkade jag hitta just en sådan ensam cache på kartan och när vi sen kom hem igen så visade det sig att det fanns inte mindre än tre sådana i området.
När möjligheten för en heldags caching uppenbarade sig så kom alltså dessa på förslag.
Sagt och gjort. Vi startade vår färd söderut mot Bottnaryd.
Där fanns det tre cacher som föll oss i smaken som vi bara råkade passera.
Hur många gånger är det inte just så? Man ska bara när man ändå åker förbi?
Kolarkoja var en av dem. Intressant plats men nån burk hittade vi inte.......
Nog kan man väl säga att geocaching bidrar en del till allmänbildningen?
För några år sedan visste jag inte att det fanns något som hette tjärdal. Nu vet jag precis vad det är och detta var den absolut tydligaste jag sett.
Dagens huvudmål var annars dessa tre cacher, allihop utan nära grannar:
samt den underbara idyllen vid Haraldsbo kvarn
Detta ställe föll lätt in i kategorin "platser jag inte hittat utan en plastburk"
En liten oansenlig skylt visade in oss från vägen men för övrigt hittade jag ingen information.
Här har varit fint en gång med iordningställda fikabord
fast det var nog längesen som någon satt vid detta bord.......
Soffan står oxå kvar inne bland granarna.
Från en kvarn till en annan Radaholms kvarn / Radaholms mill
Fint ställe men det mest bestående minnet är nog ändå
"Vem har dragit ur proppen???????"
Vart har allt vatten tagit vägen? För inte kan det bero på att det regnat för lite iallafall.......
Två minst sagt annorlunda kyrkor kom i vår väg.
och Dalstorps kyrka.
Båda hade det gemensamt att de gamla hade brunnit.
I Dalstorp fanns även en arkiverad gömma av kyrkrundan som gjorde att vi faktiskt hamnade i dessa trakter.
Det är jag glad för eftersom det fanns flera intressanta platser att besöka här.
Ingas födelsedagscache ligger vid Högarör, en imonerande stensamling
"Högarör" härstammar från bronsåldern. Det störa gravröset är ca 3500 år gammal.Genom att uppföra en hövdingagrav på toppen av höjden ovanför sjön, visade man alla som kom på sjön, att trakten var bebodd av starka och driftiga människor.
Högen var överaskande nog inte helt fylld av sten utan ringformad.
Fikaplats för dagen blev i närheten av Gravfältet där en fin fikaplats var iordningställd
Mätta och belåtna tog vi en kort promenad fram till kyrkan.
Den gamla kyrkogården hade absolut finaste läget och här fanns också Dalstorps äldsta kyrka
Så till dagens äventyr!
En fin plats och inte minst ett lite annorlunda möte på vägen dit
Cachen vi var på väg till hette Hängbron och det var nära att vi vände då vägen var avspärrad med elstaket.
Men det gick ju att öppna och när vi trixade med bilen in i hagen kom dessa nyfikna sötnosar springande.
Vi stängde noga efter oss och jo, kossor är nyfikna. Hur smakar en bil?
Efter färden genom hagen kom vi fram till en fin plats med en spännande bro.
Eftersom det stod att den tålde 150 kg så vågade vi oss ut båda två samtidigt om än med skräckblandad förtjusning.
Vid bron har funnit ett järnbruk från 1865-1889.
Stångjärnet som framställdes i bruket levereades till spiksmedjan ca 500 m uppströms och till plogsmedjan som fanns vid ån utlopp i sjön.
En jättefin fikaplats fanns här samt en vandringsled som jag gärna återkommer för att gå, då gärna med några fler petrör i granarna runtomkring
Man får se broar även i andra vinklar som geocachare. Häftigt!
Underbart är kort och vi vände hemåt igen.
Stora Stegerhult i Liared blev vårt sista stopp.
Här fanns en mycket trevlig historia:
Gerda Stomberg levde ensam på gården Stora Stegerhult efter det att flera av hennes syskon emigrerat till Amerika. De syskon som var kvar här hemma löste Gerda ut och drev sedan gården helt på egen hand. Gerda föddes 1887 och levde sina sista år på ålderdomshemmet och dog 1984.
Gerda var en vacker kvinna men till sättet mer som en karl. Hon jagade, högg i skogen och skötte alla sysslor på gården.
När det var dags för symöte gick kvinnorna in till Gerdas bror och männen satte sig hos Gerda för att prata jakt.
Allt som tiden gick blev huset i sämre och sämre skick, och flera gånger uppmanades Gerda att renovera men det tyckte hon att de som kom efter henne kunde göra. När Gerda gick bort hade hon testamenterat nästan hela sin kvarlåtenskap, en smärre förmögenhet, till Liared socken.
En intresseförening som skulle rusta upp de förfallna husen startades och idag är gården i ett fantastiskt fint skick.
En rofylld plats som blev dagens sista och vi åkte hemåt igen. Hösten visade sig från sin bästa sida denna dag.
Hoppas det kommer fler sådana fina dagar framöver!
Komosse och skams hål o lite däremellan!
Helt plötsligt uppenbarade sig en dag då jag kunde komma loss även på em. Är ju oftast hänvisad till förmiddagar annars när barnen är i skolan. Vad göra?
Skickade snabbt iväg en förfrågan till Titti om hon kunde tänka sig att beta av en cache på hennes önskelista?
Ett smart drag för se det ville hon gärna!
Klockan 9 möttes vi upp inne i tidaholm för att åka EPAvägen ner mot Mullsjö. Den kallas så för att den alltid var i så dåligt skick, likadant som grejer som köptes på EPA när den affären fanns. Denna dag var vägen bra och vi fortsatte sen neråt Bottnaryd där första stoppet var! Pärlstigen ( Pearlpath) - Bottnaryd. Vilken fin morgonpromenad vi fick tack vare denna!
Dessutom låg det en riktigt mysig hembygdsgård längs vår stig!
Här var helt klart ett område som kunde rymma mer gömmor. Även kyrkan var oerhört fin. Lånar en bild här.
Så fortsatte vi vår färd till en av Tittis önskegömmor: Grillplatsen. Det var visst något om att just denna gömma
är utlagd ett speciellt datum.....Undrar om hon kollat gömman innan, för under åren jag känt Titti så har jag fått klart för mig att mossar är inte hennes favoriter. Nu var det just till en mosse vi skulle, nämligen ett av Sveriges mest intressanta myrområden, Komosse på ca 3000 hektar!!!!!
En fantastisk plats!
Solen sken, göken gol och vindarna var ljumma. Tystnaden hade kunnat höras om vi inte pratat så mycket.....
Vilket landskap!
Tur det var spångat för det var rejält blött vid sidan om på sina ställen, men det är inte var dag man går 4 km på spångar!!!!
Vi hade var sin runkeeper på och det var rätt konstigt för medans Titti gick 4,5 km gick jag hela 500 meter mer. Jag gick inga omvägar, då hade jag sjunkit, så hur kan det komma sig? Teknikens under.....
Nu när detta mål var avklarat styrde vi sakta färden norrut igen. Arbete vid ån var ett fint ställe.
Enligt karta från år 1729 fanns en såg och ett torp som hette Sågetorpet vid denna plats. Senare har här också legat en kvarn. Nu finns bara ruiner kvar av den gamla sågen/kvarnen.
Fikadags hade det nu blivit och platsen vi valde blev Mulseryd Beach en liten dold pärla ute på udden i Mulserydssjön.
Där finns en liten fin sandstrand med grillplats, gungor, picknickbord. Åh vad gott det smakade men bad och gungning hoppade vi över denna gång!
Underbart!!!!!!
Vilken plats!!!! Här gick kamerorna varma! Ett hav av vitsippor förgyllde ytterligare! Blir lika glad varje gång jag ramlar över en sådan här gömma!
En märklig plats med en jätterolig gömma. Alltid lika kul när någon lägger ner rejält arbete på att glädja oss andra!
Så glad man kan bli av att komma in i en omöjlig burk!
Tiden går och vi avslutar med en cache på min önskelista: JJK11-01 Skams Multi
Jag har alltmer börjat uppskatta multicacher och detta var en fin sådan! Att den låg i anslutning till ett naturreservat (skams hål) gjorde inte saken sämre!
Underbar vandring fick avsluta en helt fantastisk dag! Tack Titti för att du kunde följa med!
