Vild, vacker vänerkust

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag tycker inte att det är speciellt ofta som nån av mina cacher behöver servas men nu var det inte mindre än tre stycken på Kinnekulle som behövde tittas till. Därför passade jag på att ta en liten tur dit på veckans lediga dag. 
Det är ju ovanligt lågt vattenstånd i Vänern och hela sommaren har jag önskat att få ta en strandpromenad och uppleva detta. Nu var ett gyllene tillfälle till även detta och då det kommit några nya cacher i längs sjökanten i närheten av min egen Grottan  så blev det även lite loggar där som nu är signerade av bojip.
 
 
Utsikt Vänern är en av dem. 
Kusten här är verkligen vild och vacker med dramatiska stup längs stigen.
 
 
 
 
Med tanke på hur jag senare fick se hur det ser ut under så kändes stigen ändå mer spännande.......
 
 
 
 
Trodde först att grottan vid min cache var den enda grottan som fanns men så var ju inte fallet.
 
 
 
Nere vid  vattnet fick jag uppleva lite sjöbottenvandring och det var en mäktig upplevelse där det gällde att hålla tungan rätt i mun. Vissa, av vattnet rätt blankslipade stenar, var snorhala.
 
 
 
Ovanför här går stigen.....
 
 
Helt klart märktes det att fler tilltalats av de släta stenarna på stranden.
 
 
 
 
Efter den första "strandpromenaden" smakade det gott med ostmacka vid den lilla grillplatsen.   
 
 
Efter det tog jag ytterligare en stenig promenad till Sjökanten #1 och följde givetvis just sjökanten till granncachen. Även detta en mycket fin naturupplevelse. 
 
 
Blev några fina timmar i eget sällskap tack vare några burkar som behövde service.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Linneduk på Kinnekulle

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har vissa problem med mobilens stavningsprogram. Kinnekulle var åtminstone ett av de orden som mobilen tyckte var totalt oanvändbart och i stället föreslogs ordet Linneduk. Nu har den ju i och för sig vant sig vid att jag föredrar Kinnekulle, men hur ofta använder man ordet Linneduk idag när man skriver på sin mobil??
I vilket fall som helst så kommer jag osökt att tänka på just Linneduk när mysten Råängen helt plötsligt visade sig lösbar. När den kom för några år sen så hade vi en messingerdiskussion om nämnda myst på Kinnekulle, då viss förvirring uppstod om varför jag skrev om dukar när vi diskuterade tänkta resmål. Oftast är det ju så när jag skriver att jag inte läser vad som verkligen kommit på pränt.
Nåväl, denna dag stod återigen en resa till nämnda duk på önskelistan. 
Vi började med en mycket trevlig myst vid namn Boet som visade sig ha en riktigt fin slutgömma. Kul!!!
Sen blev det promenad. Vandringsled Blå - Råängen. CO skriver att vandringsled och naturreservat är en perfekt kombination för geocaching och jag kan inte göra annat än hålla med.
 
 
Mysten Råängen låg dock inte i det fina området jag trodde, utan här fick vi vackert gå med höga knäuppdragningar bland nedkapad sly i nästan 500 meter.
Inte helt fel att åka upp till Kinnekullegården och äta lunch där efter den promenaden.
 
 
Mätta och belåtna fortsatte vi mot Stenbrottet och en väldigt fin promenad runt sjön i botten. Sehr Schön (sjön) är en av de cacherna som släpptes i samband med grilleventet där i våras och vi var överens om att vi allihop uppskattade att de inte hängde längs bergväggarna ett antal meter upp.
Jag tycker att det självklart ska finnas cacher för de som gillar den typen av utmaningar, men de borde vara utanför den normala 161-metersregeln. Så många fina platser som är blockerade med en T5.
 
 
Mobilens kamera fick jobba hårt här i denna vackra miljö.
 
 
 
 
 
 
 
Avslutningsvis gjordes ett besök vid min Kapten Fulskäggs potatisklyftor .
 
 
Namnet är faktiskt oxå ett resultat av ovan nämnda rättstavningsprogram.
"Allting började med att vi åkte till Linköping för att leta potatisklyftor.  
Eller egentligen så letade vi efter en piratskatt men när vi skulle berätta om vårt äventyr så tyckte mobilens stavningskontroll att man inte letar piratskatter nu för tiden utan potatisklyftor."
 
Kul att se hur ens cache fungerar i verkligheten.
 
 
Titticc skrev mycket fyndigt i sin logg  
"När jamandcat och jag gömman gjorde..
Så satt CO å "kråset smorde"
Hon satt där och åt sitt ägg..
medans vi funderade på Kapten Fulskägg" 
 
 
Hemåt efter detta vi styrde, nöjda med en bra dag tillsammans på finaste Kinnekulle. Det bästa av allt: Vi har många anledningar till återbesök för än finns det massor av små gröna lådor kvar.

Gröneskog

 
 
 
 
 
 
 
Så sanslöst grönt och grannt det är ute nu!
Naturen försöker på nåt sätt alltid överträffa sig själv så här i maj månad. Vart man än tittar så grönskar det och många av årets vackraste blommor är som finast just nu.
Så var det då tisdag igen och varför inte försöka satsa på en liten tur till finaste kinnekulle?
Titticcs runda  #01. Gröneskog Starten.. var den som blev vårt huvudmål.
Jag har gått i delar av naturreservatet tidigare så jag visste till viss del vad som väntade, men Titti hade hittat en möjlighet att göra det hela till en runda som sammantaget blev riktigt, riktigt bra.
 
 
Det är en mycket annorlunda miljö man möter i reservatet, där spåren efter människan är tydliga.
 
 
 
 
Bilderna nedanför är i närheten av #12. Gröneskog Passaget..
 




 
Underbar plats.
Annat som är underbart var också alla blommor. Liljekonvaljerna har stora knoppar.
 
 
Även gullvivor, violer och körsbärsblom hamnade framför mobilens kamera
 
 
 
 
Vi fortsatte vår vandring och kom så in i själva brottet. Tanken är att man ska gå leden motsols, men vi råkade göra fel stigval, därför blev det som det blev. Men rundan är minst lika vacker åt det hållet.
 
 
 
 
Från en vacker plats till en annan. Munkängarna med sina enorma mängder ramslök.
 
 
Gulsipporna blommade men än var det bara knopp i ramslöken.
 
 
Vi hade en cache ologgad här som vi letade länge efter när vi var här förra gången. 
Att man kan bli så glad över att hitta ett petrör egentligen, men det var precis det vi blev när Malin riktigt snabbt fick ögonen på den denna gång.
 
 
Efter en som vanligt mycket god lunch på kinnekullegården körde vi mot #2.. Mystik i skogen..
 
 
Storslagna planer att utvinna olja fanns här en gång. Idag finns bara ruinerna kvar som ger en mycket mystisk miljö. 
Om dagen blev bra? Ja, såklart den blev, det är svårt att få en geotursdag att inte bli bra.
Kan bara rekommendera gröneskogsrundan, enkla petrör men miljön......Underbart helt enkelt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Aprilväder. En omväxlande tur till grillevent på Kinnekulle.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredag den 21 april var en dag med minst sagt omväxlande väder. Typiskt april javisst, men kanske inte var dag ändå som det är så många olika typers väder på bara några timmar.
Det började med jordstorm.
 
 
Det var nästan lite overkligt att köra omkring i denna bruna dimma som blåsten orsakade på de ställen där jorden var bar.
Men solen sken och vi begav oss mot första stopp på vår lilla allt annat än raka tripp till kvällens grillevent. Vi hamnade vid Stenum Kyrka.
 
 
En fin kyrka och en ännu finare fornstuga bredvid. 
 
 
Här hittade vi även en gömma av finare slag. Kul!
Fina blommor av för mig okänd sort fanns det massor av här.
 
 
Vi fortsatte mot Tubbetorp på en väg som hade fler nya gömmor.
Där hittade vi ännu en snygg gömma samt denna märkliga plats vid namn predikokullen.
 
 
Enligt RAA skulle det vara grunden till ett lusthus som en gång legat här. Kan så ha varit då lusthus ju oftast är runda, så som denna upphöjning oxå var.
 
Än så länge skiner solen så fint och det är riktigt skönt när vi styr färden mot Skara - Grönskande överraskningar
 
 
 
 
En multi som lotsade oss runt bland stadens gröna områden på ett väldigt fint sätt.
Ljuvligt nu när det blommar så fint överallt.
 
Det börjar dra ihop sig till event och vi styr mot Kinnekulle. Det börjar även dra ihop sig till oväder........
 
 
 
Mörka moln rullar in och blåsten ökar i styrka igen. När vi anländer till stenbrottet passar vi på att logga Stenbrottet eventcache, bara för att hålla värmen innan grillglöden är klar.
Trots att jag varit i brottet flera gånger så är det faktiskt första gången jag är framme vid sjön.
Det lär bli återbesök, fast en solig dag, för i samband med eventet släpptes fyra nya gömmor i området som tar oss med på en tur runt sjön.
 
 
Så var då klockan slagen och Läckö-Kinnekulle Korv med bröd-event 2017 drog igång.
 
 
Vi hälsades välkomna av EO och snart var alla samlade runt grillen.
 
 
Många storlekar på korv finns det.
 
 
Molnen täcker snart hela himlen, men geocachare är ett tappert släkte.
 
 
Fast när det började hagla så blev det mindre mysigt
 
 
Vi åt upp och beslöt oss för att lämna eventet innan vi blev alltför kalla. För trots att det är trevligt med event så var vi frusna. Vinden var allt annat än varm.
Tur var väl det för även åskan ville vara med denna minst sagt omväxlande aprildag. Vi såg en blixt av riktigt maffigt slag på vägen hem.
 
 

Böljeslag och lerskiffer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tisdag och vår i luften. Denna dag blev det en tur till kullen, för lite service samt även ett besök vid två earthcacher tillsammans med Titti.
Första fotostopp blev Lugnås kyrka, där det visade sig finnas en arkiverad fullt loggbar cache.
 
 
Kan himlen bli blåare än så här?
Det var fortfarande rätt kallt i luften när vi fortsatte mot Kinnekulles vackraste bro.
 
 
Efter att ha ägnat nån timme åt att placera ut några nya cacher knorrade magen väldigt och vi körde mot Högkullen där vi som traditionen bjuder åt dagens lunch. Även denna dag blev vi inte besvikna på vad som serverades och det var med kanske inte den mest graciösa förflyttningsteknik, proppmätta som vi var, begav oss 70 meter från parkeringen ner i ett djupt hål.
Som tur var så behövde vi inte ända ner men lutningen var ändå av det brantare slaget och inte så lättgånget.
Vi skulle studera Lerskiffer på Kinnekulle
 
 
 
 
När studierna var avslutade av denna skiffersort jag inte visste fanns tog vi en sista titt på utsikten.
 
 
En fin promenad ner till hamnen som gav oss tillfälle att njuta av blåa sippor.
  
 
En ljuvlig plats som gav oss ny kunskap.
Visste inte att böljeslagsmärken existerade innan denna tur heller. Earthcacher levererar som vanligt.
 
 
 
 
Sten finns gott om på Kinnekulle, denna mur är en av de mer spännande tycker jag.
 
 
Vi styr färden vidare mot Lasse i bergets grotta där vi passade på att fika i solen.
 
 
Solen och värmen de senaste dagarna har lockat fram många vårblommor. Årets första vitsippa hittade vi strax intill. Här tycker jag att mobilkameran överraskar stort. Hade aldrig lyckats få till ett sånt foto med min gamla mobil.
 
 
Även vårlöken blommade och det var nöjda tjejer som styrde vägen hemåt igen efter en vårdag på kullen, åtminstone jag med nya kunskaper om böljeslag och lerskiffer.
 
 
 

Favoritplats med annorlunda avslut

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns vissa platser som jag gillar mer än andra. Hökensås, Tiveden, Kålland och så Kinnekulle är de platserna i närheten jag mer än gärna återvänder till, igen och igen.
Denna för säsongen ovanligt varma dag gav vi oss av till en av dem, nämligen Kinnekulle.
Målet var att serva några gömmor, men även att gå de två nya rundorna som kommit där nu i våras.
Samt såklart en lunch på Kinnekullegården, ett av de bästa lunchställena i trakten.
Vi startade med ett stopp vid en ny cache Nils Tolsgården.
Ett riktigt mysigt ställe som hade bed and breakfast mm mm. Kul skyltar fanns det gott om i denna mysiga miljö.
 
 
Sjöråsleden #1 blev vårt första rejäla stopp.
Jättefin, lättvandrad stig bredvid en å och de första fem cacherna bjöd på fina vyer.
 
 
 
 
 
 
Sen fortsatte leden på lite tråkigare grusväg, men det var en bra runda och en riktigt fin finalplats som grädde på moset. 
 
 
Precis i slutet råkade dock Ludde trampa på en geting och även om man har fyra ben att gå på normalt, så är tre ben för lite. Stackars Ludde fick vila i bak på bilen efter det. Getingstick gör ont, både på människa och hund.
Efter en riktigt god lunch fortsatte vi med nästa runda. X-tra svängen 1
Fin stig/skogsväg att gå men lite mer kuperat.
 
 
 
Flera riktigt snygga gömmor längs denna led. En av dem hade hinten "grön" och ja, det var ju inte direkt en ledtråd som hjälpte oss eftersom i stort sett allt var grönt just där. Efter att ha letat och letat ringde vi livlina och fick lite hjälp. Då plötsligt såg vi ju den. På en plats vi redan letat men inte sett. Då har man verkligen lyckats få till en klurig gömma!
Vi passerade förbi detta fina torp som dessutom visade sig ha en historia. Kul!
 
 
 
Även denna runda rekommenderas varmt! 
 
Varmt var det ju som sagt även denna dag. 26 grader såg jag nånstans och det kändes när vi kom till Äppelodlingen. Innan dess hade vi varit mycket i skog och värmen hade inte besvärat oss.
Häftigt att skåda dessa rader med äpplen och jag gillade att det var olika äppelsorter som nu började mogna på träden.
 
 
Efter denna fina dag var det dags för hemfärd men först lite fika. Mindes en så fin plats jag besökte för några år sedan där jag tänkte att fika skulle bli bra. Hällefly där Titti dessutom hade två cacherna ologgade.
Ibland blir återbesök en besvikelse. Första tanken när vi kom fram var "har nån dragit ur proppen????"
Vassen stod på torra land och sjön gav bara ett rätt sunkigt intryck.
 
 
Sen var det älgflugorna. Det måste ha varit nån form av riksmöte just där. Plockade bort hundratals ur håret på den korta stunden vi var där.
Fikade vi där? Nej, såklart vi inte gjorde.
Vi hittade en fikaplats precis intill vägen som vi stannade vid. Utan älgflugor. Kuriosa var att vi just denna varma dag burit med fikat i ryggsäck både på förmiddagen och nu på em och så fikar vi 3 meter från bilen.....
Ja. Så kan det gå. Det blir inte alltid som man tror och planerar men det brukar alltid bli bra ändå, så även denna dag. 
Avslutar med en bild på den finaste undergången jag träffat på. Ska man gå under ska man göra det fint tycker jag. Kul att Draktunneln visade mig platsen!
 
 
 
 

grillevent kvällen före......

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så hade den då äntligen kommit. Eventhelgen som vi sett så mycket fram emot, samt även lagt en del arbete på.
Solen sken från en klarblå himmel över oss denna eftermiddag och där hade vi tur, för det haglade lite och var inte alls lika mysigt på hemmaplan.
Eventet skulle gå av stapeln kl 19 men vi valde att ta god tid på oss för att även hinna med lite annat kul längs med vägen.
Broby kapell var ett mysigt litet kapell som fick besök av oss.
 
 
 
Kvarnar i Källby - Sjökvarn visade sig vara en riktigt fin plats, som gjord för en fikapaus.
 
 
 
 
Vi satt och avnjöt vårt emfika på den gamla kvarngrunden samtidigt som vi lyssnade till vattnets brus.
Underbart!
 
 
Vi fortsatte vår färd till vackra Munkängarna och en promenad där. Äntligen fick vi tillfälle att logga cachen oxå som ju var borta förra besöket här.
 
 
 
 
Så var det då dags att åka till eventplatsen där nere i brottet
 
 
EO hälsade oss varmt välkomna!
 
 
Event i hemtrakterna är alltid kul eftersom jag ju med åren lärt känna rätt många av de lokala cacharna och det brukar innebära att folk kommer fram och pratar med mig i stället för att jag ska söka kontakt själv. Jätteskönt, då det där med att söka kontakt är något jag har lite svårt för. Här blev det prat med många under den dryga timmen vi kunde närvara innan vi behövde åka hem.
 
 
Många hade hörsammat eventinbjudan och det är riktigt kul! Bra start på vår eventhelg!
 
 
 
Solen sänkte sig så sakta och bergväggen färgades alldeles gyllene. En vacker syn som får avsluta denna eventdag nr 1.
 

Vi gör service på ett berg och möter våren!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Onsdag morgon.
Vi ses i Skövde med målet att göra service på Kinnekulle. Solen skiner och det ser ut att bli en underbar dag!
Hur gör man egentligen service på ett berg? Är det med kratta och spade?
Nja, vi hade ju såklart plastburkar och loggremsor med, man kan ju göra service på många sätt.
 
Första stopp blev Timmersdala och jösses vilken dimma!!!!!! Iskallt dessutom, och det var ju inte utan att vi började undra om vår önskan om sol skulle gå om intet.
Även här rimmade titticc i sina loggar: T-dala motion Folkes cache 
"Grattis till "jubelaren" Som i går firade 11år,
Tänk vad tiden går.
Många av dina gömmor jag hittat,
på en del jag bara har tittat..
Men av mig skall de få en logg en vacker dag,
Din gömma 236 loggade bojip och jag..
När du började med Geocaching,
Visste inte jag vad det var för nånting..
Nu är jag en knasig tjej
som är helt inbiten på denna grej..
Tack för denna gömma efter ett motionspår
De andra T-dala jag redan loggat men det var inte igår 
 
varvid Co svarade:
Tanter på tur
i ur och skur.
Loggar på rim det är kul de.
Tack LO för detta.
 
I Timmersdala kändes det som både i ur och skur, men när vi kom upp på Kinnekulle hände det!
 
 
 
Vi mötte verkligen VÅREN!
Temperaturen slutade så småningom på nära 14 plusgrader!
Helt underbart!
Avslutar detta inlägg med några bilder från vår dag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kinnekulle levererar som vanligt!
 
 

På väg till eventplanering!

 
 
 
 
 
Jag är ju med som crew till LKE16 och denna dag då göteborg lamslogs av vitt ovanifrån skulle vi ha planeringsträff på kvällen.
Finns möjligheten så passar vi ju alltid på att åka en liten omväg dit.
Denna gång satsade vi på trakterna kring Österäng och det är jag inte missnöjd med.
Det blir ju ofta bra när vi är ute tillsammans!
 
Vi började med Det släckta elljusspåret #1. En serie längs ett ca 2,5 km spår som ju med tanke på seriens namn nån gång måsta ha varit tänt. Det kan dock inte ha varit i närtid direkt eftersom lamporna endast lyste med sin frånvaro.
Så värst välanvänt var det nog inte heller, men geocacherundan här var fin och väl värd ett besök.
 
 
Vitt och krispigt var det i skogen, men som tur var så var snötäcket mindre än hemma och snöovädret i Göteborg såg vi inte heller något av.
 
 
Jo, det var rätt rått och kallt. Tyckte nästan lite synd om skogstrollen som verkade frysa även de.
 
 
Vidare mot andra äventyr.
Tänk att en gång ha byggt denna bro! Stenarna måste ju väga massor!
Här porlade det friskt men på kanterna var det som tur var is. Rogivnde med rinnande vatten och än en gång blev jag imponerad över gamla tiders brobyggare. Av nån anledning så ser man ju saker från andra vinklar nuförtiden.........
 
Så var det då en myst som Titti löst och fått rätt i checkern på.......En perfekt fikaplats enligt uppgift och hungriga var vi.
På med ryggsäckar och iväg. Det nollade mitt i skogen mellan stora granar.
Perfekt fikaplats och jättefin utsikt????? Kanske man ville grilla en korv?
Hm, jo, det var förvisso inte den tätaste granplanteringen vi hamnade i men skulle vi grilla här så hade vi allt fått släpa med oss grillen med.....
Något var alltså fel. Så vi fick ägna oss åt mystlösning igen där mellan granarna. Lite trixigt innan vi slutligen fick rätt i checkern igen och jodå. Nog var vi fel alltid. Närmare bestämt ca 300 meter.
Gör om, gör rätt!
 
 
Nu börjar det likna nåt!
 
 
 
 
Vilken fikaplats vi hittade!!!
Det bästa av allt var att solen hann ansluta under tiden vi villade runt oss bland granarna! Ibland är det bra att göra lite fel ;-)
 
 
Till och med månen gjorde oss sällskap, mitt på ljusa dan.
 
 
Vänern var belagd med is, men jag har respekt för isar så vi höll oss på land.
 
 
På vår väg in mot Lidköping sjunker solen och dimmar rullar fram. Magiskt vackert!
 
 
 
"Vårt berg" Kinnekulle. Kanske det kommer några nya burkar där i april????
 
 
I vilket fall så kan vi lova att även detta års LäcköKinnekulleevent ser riktigt lovande ut!
Hoppas vi ses där!
 
 
 
 

Vilt, vått och vackert

 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
Eventmöte inför LKE16 stod på kvällens program.
Ska man nu åka såpass långt som till Lidköping så är det ju lika bra att passa på att göra något nyttigt längs vägen eller?
För att fylla kartan med gula små smileys är väl nyttigt?
Kanske kan det diskuteras egentligen, men ett ypperligt sätt att få motion är det definitivt iallafall!
 
Dessutom ett alldeles utomordentligt trevligt sätt att tillbringa en ledig dag på.
Målet för dagen var att åka mot Kinnekulle eftersom vi tänkte äta dagens lunch på kinnekullegården som ju brukar ha supergod mat. Så faktiskt även denna dag.
Men vi hamnade på dagens bästa ställe innan dess, nämligen Klyftamon # Djupedalsgrottan. En grotta med tradition där man enligt sägnen ska ha hittat flintyxor mm.
 
 
 
Grottan var inte så speciell men det var vägen dit som var spännande.
Skogen bestod mestadels av antingen mosse eller klippöar. Vägvalet var ju inte så svårt egentligen, för mossarna var ju blöta, men klippöar med vitmossa är ju istället vansinnigt hala.
 
 
 
Allt gick trots det jättebra 
 
och vi kom både fram till cachen och tillbaka utan att bli blöta.
Men det är ju så vackert med all mossa.....
 
 
 
 
Lite fruset var det fortfarande efter de senaste dagarnas kyla, men det hindrade oss inte från att hitta enorma kantareller.
 
 
Trots att det bara var 300 meter från väg kändes det som vi var mitt i ödemarken.
 
Därifrån vidare mot vårt delmål Kinnekulle.
Uppe på Högkullen var det betydligt kallare och stigen var bitvis även riktigt isig.
 
 
Efter en jättegod lunch på Kinnekullegården fortsatte vi till nästa höjdpunkt, nämligen naturstig #1.
Friluftsfrämjandet hade gjort iordning en fin stig som nu även visades med hjälp av några riktigt trevliga geocacher.
 
 
Det började mörkna så smått under vår vandring och att vindskyddet hade pyntats med belysning blev en fin avslutning på vår geodag. Här smakade kaffe och lussekatt toppen!
 
 
 
Eventmötet blev bra det med. 
Det verkar som att nästa års Läckö-Kinnekulleevent kommer att bli en höjdare. 22-24 april blir det event i dagarna tre! Hoppas vi ses!
 
 
 
 
 
 
 
                                                          

Äventyrslandet

 
 
 
 
Det var en gång ett äventyrsland.......
Då, när nästan alla läste böcker om en man som hette Arn.
Flera platser i vår bygd finns omnämnda i dessa böcker (bl.a min hemby kungslena) och många reste i Arns spår.
Då kom någon på den briljanta idén att bygga ett äventyrsland där man kunde leva sig in i hur det var på medeltiden då Arn levde. Medeltidens värld planerades, kulisserna från Arnfilmerna köptes in och parken byggdes upp strax utanför Götene.
Fast allt blir inte som man tänkt sig.
Parken öppnades 2008 och besöksantalet blev inte det förväntade. 
Efter något år blandade en viss skivbolagsdirektör sig in i leken och parken bytte inriktning mot lekland istället.
Inte ens det verkade fungera i Götene.
2011 stängdes portarna, fast nu har det återuppstått ett äventyrsland här igen! Fast i mycket mindre omfattning, då det ju bara är vi geonördar som roar oss här nu.
 
 
Utrustade med riktig karta och paraply gav vi oss på Äventyrslandet, en Wherigo.
Första gången jag cachade med paraply faktiskt för himlen öppnade alla portar på en gång strax innan vi kom fram och det var mycket som ville ner.
 
 
Uppdraget bestod i att hitta gömda petrör på platser som var markerade på kartan.
 
 
Riktigt kul!
5 stycken skulle det finnas. Vi fann bara tre av dem och det fjärde hade vi fått i uppdrag att placera ut på nytt.
Det femte missade vi helt. Konstaterade att kartan vi fått inte stämde så bra med verkligheten. Hopptornet vi letade efter fanns helt enkelt inte längre.
Nu gjorde det inte så mycket. Uppdraget gick att lösa ändå och vi knappade in de uppgifter som behövdes i wherigon och fick veta att vi var lite över 100 meter från målet. Sen var det bara att gissa sig till vilket håll som var rätt och sen försöka igen!
Ett riktigt kul upplägg på en plats som var spännande att besöka.
 
Vi började med att försöka få så mycket tak som möjligt för trots allt var det lite jobbigt att leta med paraply.
 
 
Häruppe satt nog kommentatorn när det var tornerspel på arenan nedanför. 
Regnet upphörde och snart sken solen upp igen till vår stora glädje.
 
 
Jag blev förvånad över hur en del hus förfallit rejält medans andra knappt såg använda ut alls.
 
 
Kyrkan var ett sådant, nästan oanvänt hus. Här luktade det nytt trä när vi kom in. Lite oväntat med tanke på hur igenväxt det var på utsidan.
 
 
 
 
Att det kan växa så mycket sly på bara fyra år! 
 
Inuti var det tomt, förutom ett petrör och några döda fåglar
 
 
 
Någon innan oss hade radat upp dem på fönsterkarmen. En gnutta makabert.......
 
Den första båten vi träffade på denna dag.
 
 
Eftersom vi inte visste var nånstans petröret fanns så undersöktes båten in i minsta detalj.
 
 
Dagens andra båt var inte lika stabil. Dessutom var den nästan helt full av vatten så vi fick dra upp den helt på land och tömma den. Med förenade krafter lyckades vi.
 
 
Sen fick CUR1 nöjet att ro ut till ön och placera ut ett nytt petrör med ledtråd.
 
 
Denna cache kom ut i slutet av april och om man kollar bilder från cachen så verkar det faktiskt som om det försvunnit saker bara sedan dess. Men borgen står kvar och så här på avstånd är den riktigt fin, trots bristen på omvårdnad.
 
 
Fika måste vi ju göra och vi valde en kyrka. Tänkte att det ibland finns fikabord vid kyrkor.
 
 
Holmestads Kyrka hade inget sådant, men en fin trappa, i solen, funkar precis lika bra.
 
 
Ett litet äventyr i vardagen piggar upp. Kul att vi fick möjlighet att besöka äventyrslandet, även efter stängningstid ;-)

Kyrk-, kapell- och kyrkoruinsrunda!

 
 
 
 
Numera finns några riktigt trevliga challengecacher bortanför Tibro där man ska ha loggat ett visst antal kyrkor, kapell samt kyrkoruiner.
För min del var det bara en kyrkoruin samt ett kapell som saknades men Malin hade även "brist" på ett antal kyrkor.
Vart ska man åka om man vill besöka kyrkor? Självklart trakten kring Kinnekulle och just denna dag var det tur att vi inte planerat några längre vandringar för det var minst sagt omväxlande väder.
Ömsom sken solen från en klarblå himmel för att tio minuter senare så regnade det igen.
 
Men vi hann ändå med en hel del på några timmar.
Vi började med Bjurums kyrkoruin, Här tittade jag till min egen cache samtidigt som Malin fick "en kyrkoruin till i samlingen"!
 
 
Fint med växtligheten på murarna. Man kan inte låta bli att förundras över hur små kyrkorna var på den tiden egentligen.
 
Vi fortsatte sen till tre gömmor varav två har en intressant historia:
Tjursgraven även kallad Torsgraven. en oval ravin om 100 x 65 m, 25 m djup. Dömda för brott kunde åläggas att rulla en sten uppför branterna ett antal gånger. Man vet inte om Tjursgraven var själva Ättestupan, eller om den låg ett stenkast längre norrut där en mycket hög och brant nivåskillnad finns.
 
Reningsdammen.. Här skulle de som skulle störtas nedför ättestupan enligt legenden tvättas innan de fortsatte uppför till ättestupan.
Varför man skulle tvättas innan kan man ju fundera över. Idag så var pölen något mer inbjudande än förra gången jag var här, men så värst mycket renare blev nog ingen av doppet i denna "damm"......
 
 
Vi blev dock blöta här, för nu regnade det igen. Vilken tur att det står en massa kyrkor på programmet!
 
 
Kleva kyrka. Sockarna Kinne-kleva och sil hade tidigare varsin kyrka,båda uppförda på 1100-talet. Medeltids kyrkorna ersattes av en gemensam kyrka som uppfördes 1863-1870 efter ritningar av arkitekten Johan Fredrick Åbom. 
Självklart så ville vi ju även ta en titt på Kinne-Kleva Kyrkoruin. efter det.
 
 
Här är murarna låga, men klocktornet, med sin fina tupp är vacker mot den för tillfället blå himlen.
Strax intill fanns även fruktodlingar och äppleträden var på väg att slå ut.
En rofylld plats här i korsningen.
 
 
Vid Österplana Kyrka. upptäckte vi orkideer strax intill parkeringen. Planen var att ta en promenad på heden men mörka moln satte stopp igen.
 
 
Vi valde istället att styra färden mot Kinnekullegården, som ju alltid brukar kunna erbjuda en skakfull lunch.
Fiskgryta med aioli var inte helt fel! 
Efter den måltiden så var det lätt att traska nedför till Utsikten 2 - Slalombacken, dock var det inte lika lätt att gå uppför igen.......
 
 
Årets första smörbollar blommade här och njöt kanske även de av utsikten?
 
 
Vi far vidare mot Hönsäters Kapell.. 
 
 
Detta lite märkliga byggda kapell tycker jag är riktigt fint.
 
Ett annat av målen denna dag var att försöka oss på att logga de två cacherna jag har kvar vid Munkängarna.
 
Gillar man ramslök så får man verkligen sitt lystmäte här!
 
 
Men oj så halt det var! 
 
 
Stigen sluttade lite grann men det var tillräckligt för att det skulle vara omöjligt att stå upprätt. Vi var helt enkelt tvugna att gå i kanten av i ramslöken för annars hade vi fått krypa. Har aldrig varit med om någon halare lera.
 
Tyvärr så hittades inte cachen denna gång heller, men det är en fin plats så jag hoppas på återbesök framöver.
 
 
Den andra cachen bestämde vi oss för att låta vara till det besöket för nu hade det börjat regna igen.....
Vidare istället mot Medelplana Kyrka. 
 
 
för att avsluta med ytterligare några kyrkor, bl.a min absoluta favorit häruppe:
 
 
 Stenkyrkan uppfördes på 1100-talet och helgades till Jungfru Maria. På 1820-talet övergavs kyrkan och kom att stå öde i över hundra år. Enligt en kunglig befallning från 1821 skulle kyrkan rivas inom femtio år, men ortsbefolkningen vägrade att riva sin kyrka. I början av 1900-talet påbörjades arbetet med att återställa kyrkan och 7 december 1924 återinvigdes kyrkan av biskop Hjalmar Danell.
Vilken tur att det fanns protesterande ortsbor!
 
I och med denna tur så har jag nu bara ett kapell kvar innan denna kan loggas: Challenge #242 Kyrkchallenge 
100 kyrkor/10 Kapell/ 10 Kyrkoruiner/ 10 Kyrkogårdar i sverige. och kapell det har jag flera att välja på så det lär inte bli några problem!
En trevlig dag blev resultatet även denna gång!
 
 
 
 

Före och efter

 
Det har ju varit event i dagarna tre och vi hann även med lite caching både före, efter och mittemellan. Detta blogginslag kommer att handla om före och efter alla event.
 
Fredagen startade ju med ett grillevent på kvällen och eftersom eftermiddagen stod till förfogande så gav vi oss av mot Kinnekulle på lite krokigare vägar än nödvändigt.
 
 Sjömannen Carl Roos är en plats vi redan visste om tack vare att vi gått förbi här på väg ut mot granncachen för några år sedan. Då undrade vi båda varför det inte fanns en gömma här.
 
 
Nu finns det det och en synnerligen passande sådan också. Historien lyder så här:
 
Carl Roos från Brommösund föddes 1825 och vid 25 års ålder var han besättningsman på vänerskutan Enigheten. Båten befann sig i Göteborg för att lasta krossglas när Carl råkade hugga sig i ena knät med en yxa. Såret fick dålig omvårdnad och snart blev Carl mycket sjuk. Han fick ligga i båtens skans.  I Vänersborg skulle båtens besättning undersökas för kolera, men båtens kapten påstod att Carl var för berusad för att följa med på undersökningen. Carls sista önska var att få återse Brommösund, men så blev det inte. När båten nådde Årnäs hade Carl avlidit och eftersom man befarade att det var till följd av kolera fick han inte begravas på församlingens kyrkogård. Hans sista viloplats blev här, en kolerakyrkogård (den befarade koleraepidemin uteblev emellertid och det är endast Carl som blev begravd här). Detta trots att det inte var klarlagt att det var koleran som tog hans liv, det troliga var att det var på grund av det dåligt skötta såret. 60 år efter Carls död kom gravstenen på plats och under åren har många rörts av den unge sjömannens öde och känt sig manade att sköta om Carls grav.
 
Vi fortsatte vår färd och kom inte ett dugg närmare Kinnekulle men vi hittade en fantastisk plats istället, nämligen Björkullasand.
En badplats som jag aldrig hittat till annars.
 
 
Molningt när vi kom, men när vi packat upp fikat visade sig solen!
 
 
Vågornas stilla kluckande på denna rofyllda plats! Underbart!
 
 
Det glittrade så fint i vattnet och vi kom att prata om guldvaskning.........
 
 
Efter en ljuvlig stund åkte vi mot Elljusspår 1. Här fick vi även sällskap av team Tellus och Gåsebacken.
Ett lite annorlunda elljusspår, främst för att det var ovanligt naturskönt.
 
 
Vitsippor!!!!! Motljus!!! Vackert!
 
 
Backigt var det också, men vi skulle snart fylla våra magar med grillad korv så det gjorde ju inget alls. 
Blev imponerad av hur grönt det var här på Kinnekulle. Hemma har inte löven slagit ut alls lika mycket ännu.
När alla gömmorna var hittade gav vi oss av mot grilleventet vid stenbrottet. Bra avslut på en trevlig eftermiddag!
 
 
Hela eventhelgen avslutades med ett citoevent vid Villabadet och denna dag hade jag rustat mig med vinterjacka efter att ha kämpat mot de kyliga vindarna i dagarna två.
Kanske det just därför blev den varmaste dagen av de tre.
 
 
Vi plockade ihop lite skräp, men konstigt nog var det rätt lite av den varan. Det kändes ju trots allt skönt, och efter en timmes plockande var det nu ännu renare.
 
Saft och kärleksmums bjöds det på innan vi gav oss iväg på lite egna äventyr.
Här gick som tur var allt bra även om det höll på att sluta med förskräckelse. Länge sen jag blev så rädd som när en av de mindre grenarna brast.......
 
 
Vi fortsatte med lite mindre adrenalinpåslag och åkte för att spana in backsippor istället.
 
 
Backsippebacken en riktigt naturskön plats där vi avslutade vår dag med att avnjuta matsäcken. Kärleksmums räcker ju bara en begränsad tid att fylla magen med så här blev det mackfika.
 
 
 
Mängder av backsippor på marken, den slingrande bäcken långt där nere i dalen och solen som gassade.
Lite i lä från den även idag kyliga vinden.
Underbart!!!!
 
 
 
 

Nu är det nära igen!

Missa inte helgens stora begivenhet. Event i dagarna tre!

Kinnekulle Korv med Bröd Event 2015

Läckö Kinnekulle Event 2015

Lidköping CITO Event 2015

Ca 80 nya gömmor och ett spännande program på lördagen:
  • 10:00 Incheckningen öppnar
  • 10:00 - 14:00 Marknad, mingel och TB-bord
  • 10:15 - 14:00 Föreläsningar, workshops och barnaktivitet
    • Sveriges Reviewers, vad vi gör och varför
    • Geocachingäventyr i Arkits – Per ”Hallén” Hallén
    • Planera din geocaching-resa med Project-GC – Magnus ”ganja1447″ Månsson
    • Nyfiken på att börja lösa mystar? – Håkan Berggren
    • Mystlösning för erfarna geocachare – Torgny ”Yngve Myrslok” Svedberg
    • Skattjakt – Barnaktivitet upp till 12 år (i målsmans sällskap)
  • 14:30 - 16:30 Upplevelser:
    • Guidade upplevelser i Hemliga rum på Läckö slott
    • Tur med Vikingaskeppet Sigrid Storråda
    • Stadsvandring i Lidköping
  • 17:00 Cachesläpp av de nya officiella geocacherna
  • 19.45 Eventet slutar med återsamling på Nya Stadens Torg i Lidköping
  • 20:00 - 24:00 Aftercaching på en närliggande restaurang

Kinnekulle och en ekorre som blev galen. ......

 
Jag börjar med ekorren.
En historia som handlar om att det inte är alls bra att stressa för att få ihop en hel massa av något.
Åtminstone inte om man gör det dygnet runt. 
Denna ekorres historia är en anledning till att jag fullkomligt älskar geocaching. Jo. Ekorren var det synd om men jag hade ju aldrig fått se hans imponerande samling om det inte vore för en burk och min härliga hobby.
 Samling till döds. Dessutom är det för mig ett utmärkt sätt att just undvika stress.
 
Ekorren i fråga måste ha fått något betydligt hårdare än en kotte i sitt huvud för varför började han annars samla en sådan magnifik hög kottar?
 
 

Under fyra dygn i oktober 2011 bildades en stor hög av grankottar vid foten av en gran.

En person som dagligen passerar förbi på sina promenader bevittnade händelseförloppet. En ekorre hade under 4 dygn oavbrutet och maniskt samlat kottar och lagt dem i en hög. Till slut föll ekorren död ned på en stubbe intill, av utmattning.

 
En tragisk historia ja, men kanske den även säger oss något mer. Det är ingen idé att stressa oss fram i livet för att samla massor av grejer. Bättre stanna upp och njuta ibland. Hade ekorren unnat sig att njuta av någon kotte innan han rusade vidare efter mer kanske han levt än idag. 
 
 
Vi har annars ägnat två dagar åt Kinnekulle igen. Och vi valde kaffe och mackor framför kottar.
Dels fanns det ju faktiskt några ologgade burkar där sen förra besöket men vi var ju även tvungna att kolla lite inför det som komma skall i slutet av april. 
Kinnekulle levererar som vanligt. 
Kanske får platserna på bilderna en ny burk. Kanske inte. Den 25 april får alla se vad resultatet av vår runda blev.
Men ett är säkert.
Vi unnade oss att stanna upp och bara njuta, flera gånger, under dessa två dagar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fika på en fin solig plats, gå ner på knä och fotografera några blommor, njuta av naturen och fåglarnas kvitter samt försöka fånga det fina man ser på bild. 
 
Allt det gör att jag stannar upp en stund och bara är, något vi alla behöver göra ibland.
 
Sist en liten fråga:
Varför sätter kostymklädda unga män papper mellan skinkorna och tänder eld på andra änden av pappret och sen springer som en tok med byxorna vid knäna?
På något sätt så känns det som den galna ekorren trots allt var klokare än de unga männen i svart kostym vi också såg på vår tur.
 

höstevent på kinnekulle och en 7000-promenad med fika vid död kiosk

 
 
Höstevent på Kinnekulle
Detta event var inte alls planerat att jag skulle åka på. Var egentligen rätt förkyld redan på fredagkvällen och maken var inte hemma på lördagen så jag hade tänkt vara hemma med barnen. 
Men på lördagsmorgonen så kunde jag inte låta bli. Mådde ju bättre och dessutom så skulle ju Titti sannolikt logga sin geocache nr 7000 och milstolpar ska ju som sagt firas. Jag följde alltså med, otrivin comp är en bra medicin! Men några paket näsdukar fick allt följa med ändå.
 
Det kom riktigt mycket folk på eventet, ca 25 attendedloggar än så länge. Kul! Vädret var toppen och det är verkligen toppen däruppe på kinnekulletoppen!
 
Kaffe o macka smakade bra här i gott sällskap, sen nämnde vi att det fanns en arkiverad gömma strax intill och det blev en liten folksamling där efter logg.
 
 
Alltid trevligt med event även om det inte släpps några nya gömmor. Att träffa andra som förstår fullt ut ens faschination av denna sport känns så bra.
Efter en timmes pratande så skiljdes våra vägar och vi drog iväg på en skogspromenad
 
 
Promenaden #1 med kompisar var en lättvandrad runda på 11 varierade burkar. Jag uppskattade multin vid denna trolska damm allra mest.
 
 
Inte hade jag velat bada här inte trots att det var varmt denna dag.
 
 
Kan inte låta bli ett kort i mossbeklädd skog. Vackert!
Jo nr 7000 blev loggad och då kom ju frågan. Vart ska vi ta fikat? Vi var rejält varma och svettiga så myggor, älgflugor och andra småkryp i skogen skulle fått kalas om vi stannade där efter vår promenad.
Vi åkte ut till Filsbäcks camping men de enda bord vi hittade där var vid en "död kiosk". Ja den var stängd iallafall, men det lät lite mer dramatiskt med en död kiosk. Utsikten kom inte med på bild denna dag men väl kladdkakan. Gott. Gottigottgott som en milstolpefika ska vara! Grattis Titti till ännu ett tusental!!
 
 
 Förkylningen, den mådde iallafall inte sämre av att jag var ute i friska luften.
 
 

Om bara Håkan hade hjälpt oss...... Fantastiska platser vid Kinnekulles fot.

Jag behövde kolla till min gömma Grottan som hade fått fyra blågubbar på rad. Den måste ju sannolikt vara borta......Titti hade inget emot att följa med en sväng bortåt Kinnekulle så vi trotsade den senaste tidens nyckfulla väderlek och gav oss iväg. 
Det blev en riktigt bra dag, trots att det kom några skurar med jämna mellanrum i stort sett hela dagen. Men vi hade inte så ont av dem, de var inte alls i storlek med regnet som kommit de senaste dagarna och orsakat fullständigt kaos på många platser.
Det är en fin vandring längs vänerns smått dramatiska kust fram till grottan
 
 
så att gömman faktiskt fanns på plats gjporde oss inte så mycket. Titti fick ju logga den nu dessutom.
 
 
Nästa plats vi besökte var Vraket, en plats vi pratat flera gånger om att besöka men aldrig kommit till. 
 
 
Någon måste ju någon gång ha forslat hit denna från början magnifika båt och använt som sommarstuga. Den vilade ju på ett snyggt fundament.
 
 
Ja varför inte, har man ont av sjösjuka och ändå vill ha båt så var väl detta ett lysande alternativ. Vänern låg ju bara några meter bort mellan träden.
 
Vi fortsatte stigen i Råbäcks sjöskog bort mot Trolmens hamn. Trots namnet sjöskog så såg vi faktiskt inte Vänern speciellet ofta då det var rätt buskigt. Helt plötsligt dök denna lite udda stenmur upp.
 
 
Snyggt byggd i rejäl backe!
 
Trolmens hamn en ödelagd gammal hamn för dåtidens segelskutor.
Det småregnade lite under den dryga kilometern vi gick genom sjöskogen men väl på plats visade sig solen! Underbart! Dessutom en riktigt fin plats!!!
 
 
 
 
 
Vi lyckades klara hela återpromenaden till Råbäcks hamn utan att bli blöta och det var nog tur att vi var lite varma av promenaden för det var inte så varmt att fika vid hamnen denna dag. 21 augusti och redan höst?
 
 
Men ett obligatoriskt fikakort måste ju tas!
 
 
Vi drog os mer inåt land och hamnade vid Kalkbanan
Denna byggdes åren 1883-84 för transport av kalk ned till hamnen, men blev senare också använd för transport av sten till stenhyveln. Nere vid hamnen gick banan på en viadukt, byggd på träbockar, ut till lastplatsen, där kalken genom en lucka i vagnens botten tömdes i en rätta och rann direkt ner i båtens lastrum. Banan hade lagom lutning så att den lastade vagnen rullade av sig självt ned till hamnen och samtidigt drog den med en stållina upp den tomma vagnen, som gått ner strax förut. Precis på banans mitt var alltså en mötesplats anordnad där vagnarna kunde växlas förbi varandra. Skutorna som gick till Vänern med kalklaster och även en del av dem på längre turer tillhörde dels Råbäck och dels enskilda skeppare, varav flera var från Kållandsö.
 
Själva banan såg vi inte så mycket av men däremot ett väldigt fint kalkbrott. Det är något särskilt med kalkbrott, känner mig lite hemma i miljön då vi ju har flera på hemmaplan oxå.
 
 
En ugn som är färdig för bränning men aldrig blev bränd.
 
 
Glödlampsfossil eller?????
 
 
Alunskiffer är fascinerande med sina flortunna skivor. Att sten kan se sådan ut!
 
 
Här har nog banan gått, så rakt som det är.
 
 
Vi hittade en inte helt ovillig fotomodell. Vacker eller hur?
 
 
Även en potatiskällare fanns till Tittis stora glädje
 
 
Vart kom då Håkan in i bilden??????
Ja det undrar vi oxå egentligen. Hinten på denna gömma: Mellomskogen var nämligen "Genomet en avvikelse fran Kinnekulleleden Håkan du hitta vidare via stigar." 
Hm, ja inte hjälpte det oss på denna plats
 
 
Ett gammalt övergivet stenbrott. Så häftigt ställe men ingen burk. 
 
 
 
Hoppas verkligen att denna gömma får ägaromsorg för det var en plats jag tycker verkligen är värd en cache.
 
En riktigt bra dag med många fina promenader (gick nog ca 8-9 km totalt) och platser jag verkligen gillade. Det blev en bra dag trots att vädret inte var på topp!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kinnekulles topp och bestigning av ett vattentorn

 Vi har tre katter. Oftast är de inte speciellt sällskapliga men när de väl är det så är det destå mer.
När jag skulle logga denna resa så var Izor på sitt allra bästa kelhumör. Det var fullständigt hopplöst att logga förrän han placerat sig något mer stilla. Att lyfta på svansen ibland för att komma åt en tangent funkar ju.
 
 
Turen jag ska blogga om denna gång gick till Kinnekulle och Lidköping.
Vi skulle ha återträff av CREW som hjälpte till med Läckö/kinnekulleeventet så självklart ville vi ju passa på att utnyttja dagen med lite caching också.
Ett av de första stoppen var Öredalsån där jag fick gå på planka.
 
En oerhört vacker plats, med massor av blommande midsommarblommor, en uppdämd damm och ett vattenfall nedanför dammen. 
 
 
 
 
 
Över fallet så skulle denna bro finnas. Så var dock inte fallet.........En max 15 cm planka var allt. Hm, på vingliga ben tog jag mig över, för inte ville jag bada just här inte.
 
 
Nåväl jag klarade plankgången och vi åkte vidare mot Kinnekulles topp.
 
Vindarnas tempelKinnekulle utsiktstornKinnekulle EarthcacheKinnekulleVar Redo - Alltid RedoSalen och  Radiomast (FreddyKarma #3) gav oss en riktigt fin promenad uppe på toppen av vackra kinnekulle. 
Först var det dock dags att fylla på energiförråden och denna plats kändes bra.
 
 
Vi fortsätter upp till det gamla utsiktstornet. Fast egentligen är det inte så gammalt. Fick tips av "bärplockarna" om OK Klyftamosn hemsida där man kan läsa:

Tornet byggdes 1892 med Fritz von Dardel som arkitekt (f i Schweiz), g m dtr till baron Nils Aug Silfverskiöld på Råbäck. Tornet bran dock upp 1982.

Det nya tornet som är en kopia invigdes 9/7 1983,  tornet har 117 trappsteg, övre plattformen är 325 m ö h, 280 m över Vänern, 21 m ö marken. 

 
 
Vi gick vidare för att kolla till kungstenarna. Det är något visst med att hitta en gömma som varit arkiverad och helt orörd i över fem år men ändå på plats!
 
 
Även utsikten här var fin
 
 
Vi passerade även denna utsiktspunkt där man kunde se Läckö slott på andra sidan som en liten vit prick. Undrar varför ingen lagt en gömma vid denna fina fikaplats?
 
 
Vi vandrade vidare ner till fina Salen. Vilka blomsterängar!
 
 
 
 
Google translate kan få vem som helst att fnissa, att läsa hela cachebeskrivningen om detta gamla torpställe orkar jag dock inte
"This gård Låg nedanför Salabacken OCH Satta Har Fett SIG till ödegårdarnas Skara. Jorden Känner jag mig sminkad ursprungligen avsöndrad fran Hulegården OCH In Lillegårdens varumärke."
Dess nyare historia Börjar ÅR 1814 da gården inköptes AV Petter Olofsson OCH Hans hustru. Deras initialer "PO - KA 1814" finnes inhuggna i en sten SOM Annu Känner jag mig sminkad kvar i spismuren. Når DET nuvarande boningshuset byggdes AV deras son, Per Pettersson, ar 1856, flyttade Han i This sten i Den Nya stugan OCH placerade den i muren, till minne AV DET ÅR Hans Föräldrar flyttade i PA gården."
 
Men nog är det kul att någon som inte behärskar svenska så bra ändå vågar sig på att lägga ut gömmor på kinnekulle!
 
 
Minnen av trädgården fanns här. Massor av blommande pingstliljor som doftade ljuvligt samt mängder av krolliljor i knopp.
 
 
Vi vandrar åter mot Kinnekullegårdens parkering igen och njuter av utsikten även ovanför denna utmärkta restaurang.
 
 
En härlig tur på Kinnekulle blev det, Självklart loggade jag även några kyrkor, nu när jag fick det, men de finns på bild här redan när vi var här förra gången på planeringsrunda.
 
Så var det då Vattentornet i Lidköping
 
Vattentornet byggdes mellan 1899 och 1902, arkitekt var Ernst Torulf som skapade vattentornet som till utseende är likt ett högt borgtorn.
Som vattentorn tjänstade det fram till år 1965.

Det är byggt av Kinnekullekalksten som man tagit från Råbäcks stenhuggeri, deras genom tiderna största leverans, som omfattade 920 ton sten.
Längst ner i botten finns 1156 träpålar neddrivna till berggrunden, där på vilar ett betongfondament som utgör själva grundplattan.
Så fantastiskt vackert!
 
 
Dessutom ganska högt
 
 
Vi skulle nu få tillfälle att gå upp i tornet och det kan jag ju inte bara missa!
 
 
Många trappor var det! Nog killade det i magen att klättra upp på sista stegen och våga sig ut.....
 
 
Det var högt!
 
 
Även från insidan. De små prickarna där nere är jag och Titti!
 
 
Härligt gäng som utmanat höjden och fick en underbar utsikt över stan som tack!
 
 
Vi skulle avsluta med att äta på restaurang sjökanten men på vägen dit råkade vi få syn på de här.
 
 
 
Där Ågårdsgatan möter Esplanaden formar nedkapade blågranar sig till tre stycken träskulpturer. I januari 2012 skrev lokaltidningen i Lidköping om fastighetsägaren Mats Joräng, som efter att han tröttnat på sina granar, låtit såga ner dem. På uppmaning behöll han en bit av stammen, och efter en stunds fundering kontaktade han en träskulptör ifrån Småland som kunde förvandla stammarna till konst. Med motorsåg och vinkelslip formades först längsta stammen till en hand hållandes en fackla, efter förslag från Jorängs far. De två resterande stammarna fick skulptören själv bestämma motiv på, och med tanke på dennes specialitet: troll och fåglar, formades en örn och en uggla.
 
En kul ide och något som var så kul att få historien bakom genom en enkel geocache.
En härlig tur med fin avslutning!
 
 

Jo, det var ju det här med stenmurar........

 
Skulle aldrig falla mig in att gömma en geocache i en stenmur.
 
 
I början av min karriär som gömmare så inträffade det dock några gånger men inte nu. Fast jag hade faktiskt ingen aning om att man var tvungen att ha ett säkerhetsavstånd nu för tiden på 20-25 meter så att ingen letande geocachare plockar sönder muren på sin jakt efter gömda burkar!
 
Alltså fick det bli en tur till bortåt Kinnekulle. Två av de planerade burkarna befann sig nämligen inte inom det säkerhetsavståndet.........
Men som tur var ville Maud följa med en tur till det blommande berget. Solen sken och vi fick en alltigenom helmysig dag!
 
Vi började med ännu en tur på Västerplanaleden! Denna gång i solsken!
 
 
Mossig sittplats?
 
 
Berget gjorde lite själ för sitt namn och här lånar jag några bilder från Maud. Vi såg årets första vitsippa!!!!!
Det har jag nog aldrig gjort så tidigt som 13 mars någon gång förut!
 
 
Även blåsippor blommade fint, fast de var inte så många ännu de heller.
 
 
Den sällsynta klockjulrosen började nu blomma.
 
 
Enligt wikipedia blommar den oftast i maj men så är det ju som sagt tidigt detta år........
 
 
Loftarebacken med sin fikaplats under tak!
 
Vi fortsatte även till vackra Martorpsfallen.
 
 
 
 
Man får lätt känslan av att befinna sig någon helt annanstans än i Sverige när man ser de här klipporna.
 
Efter en helt fantastisk lunch på Kinnekullegården stannade vi till en stund i munkängarna.
 
Vi gick bortåt mörkeklev.
 
Ramslöken börjar redan spira och färga marken grön.
 
 
Här får man vända på huvudet, vet inte varför en del bilder inte går att vända på här på bloggen. Fantastiskt plats här vid grottan. 
 
 
 
Ett sista stopp innan vi åkte hemåt var vid alltid lika vackra stenbrottet!!!!
 
 
Så kul att du hörde av dig Maud! En trevlig dag blev det!
 
 
 
 
 
 
 

Kinnekulle i blåsväder

 Det har ju blivit några turer bortåt Kinnekulle den senaste tiden. Vi har ju ett litet projekt att slutföra däruppe och kinnekulle är en vacker plats, om än något svår att komma till för oss som det verkar, så har jag absolut inget emot besök däruppe.
Häromdagen, tror det definitivt var en av de blåsigare, så gav vi oss av igen och det känns faktiskt riktigt skönt att säga att NU är vi klara däruppe! Jag har skickat 16 gömmor för rewiew och Titti har skickat 17! Vi lär ju få återkomma för att logga varandras om inte annat längre fram efter eventet.
 
Planen var att vi skulle gå västerplanaleden, en vandring på ca 6 km i vackra alvarsmarker på Österplana Hed.
Det är så förvirrande det där med alla plana som finns på kinnekulle. Österplana, västerplana och medelplana......
Att dessutom västerplanaleden går på österplana hed gör det ju inte enklare att hålla reda på.
 
Några bilder från leden:
 
 
 
 
Nog kommer det vara finare här om någon månad när det börjar grönska!
 
 
Fast lite grönt var det redan. Massor av sådana här växte intill Blomberg. Har aldrig sett dem förut och undrar så vad det kan vara.......
Googlade runt lite och hittade att det var klockjulrosor! Sällsynta i vilt tillstånd överallt utom på Kinnekulle!
 
 
Vacker svamp!
 
 
Tänk när ekarna slår ut i de gigantiska ekhagarna i Blombergs naturreservat!
 
 
Vi passerade även Blombergs säteri! Här sägs det att det spökar!
 
En vacker vandring trots att det bara var i början på mars!
 
Vi fortsatte till ett annat känt ställe på Kinnekulle. Munkängarna!
 
 
En liten paviljong stod inne bland träden! Här har jag lustigt nog bara varit en enda gång förut och det var när ramslöken blommade för ca 20 år sedan. Trots att vi varit på kinnekulle rätt ofta de senaste åren.
 
 
Här är jag väldigt tacksam för civil olydnad. Denna kyrka skulle ha rivits enligt order från höga herrar men de byborna vägrade. Det är jag tacksam för eftersom denna kyrka nog är den jag tycker är vackrast på hela kinnekulle!
 
Några andra mer eller mindre kända kyrkor passerade vi också:
 
 
 
 
Detta var nog dagens märkligaste upplevelse. Österplana kyrkogård har inga gravplatser utan består mestadels av ängsmark runtom. I ena änden av kyrkogården finns en grind som leder rakt ut på österplana hed och där finns inte ett hus i närheten. Kändes klart annorlunda att stå med kyrkan bakom ryggen och blicka ut genom kyrkogårdsgrinden rakt ut på heden! Solen började även här nu tappert göra dagens sista försök att bryta sig igenom de täta molnen, hela luften andades VÅR!!!!! och jag bara njöt!
Kan inte tänka mig en bättre placering av pilgrimsleden än denna då den passerar förbi exakt här!
Ett nästan magiskt slut på ännu en härlig dag!
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0