Hemåt igen via några gamlingar
Alla resor har ett slut och onsdag morgon vaknar vi till en betydligt mer mulen himmel. Dock har gårdagens snö nästan smält undan så vi planerar att börja vår hemfärd via två gamlingar från geocachingens begynnelse. Fast först ett stopp på denna fina plats.
Grönby mölla. Så snygg. Passade även på att spana in en ståtlig fasantupp i trädgå¨rden bredvid men han ville verkligen inte vara med på bild. Fantastiska färger hade han.
Turestorpsö var gamling nr 1 från hösten 2002. Här har en gång funnits en borg som Tuve Galen huserat i.
Nu är det enbart en väldigt vacker plats som vi faktiskt var tacksamma för att det var fruset på vägen dit. Hagen befolkas vanligvis av kor samt tjur och de har trampat runt mycket så när frosten släpper lär det bli kanigt värre.
Helt klart så förstår jag varför han byggde en borg här, för nog var det fint även en gråmulen dag.
The Barons Graveyard från 2001 blev nästa stopp. Här hittade vi en gravplats för de boende i slottet som fanns inte så långt härifrån.
Tänk att ha en egen gravplats......Måste ha varit väldigt förnämt folk som anlade den en gång, fast är man baron så kanske man inte vill bli begravd med vanligt folk?
Vackra snöklockor på vägen tillbaks.
Det mulnar på sig än mer och snöblandat regn börjar falla. Vi far betydligt raskare norrut än planerat från början.
Pohacka Letterbox Hybrid #1 vid Ljunby blev ett bensträckarstopp som var väldigt lyckat.
Vacker plats vid gravfältet samt inte mindre än 4 fina cacher inom gångavstånd.
Kan en resa avslutas bättre?
Visst mötte vi väl inte våren riktigt som vi önskat men lite vårkänslor fick vi och vårt huvudmål uppfylldes med råge. Vi hade några väldigt trevliga dagar tillsammans.
Vinter i skåne
Vi vaknar till en alldeles klar himmel. Det är dessutom vårdagjämning! Det bådar gott, men inte var väl värdens hustak vitt?
Hm, vi åker så långt söderut i vårt land vi kan för att möta våren och så har det snöat igen.......
Inte så mycket men vitt var det överallt igen.
Vi började vår dag med ett stopp i Alstad och två riktigt fina cacher. Visst är det kul att träffa på något sånt här.
Klörups häkte var i bruk från 1700-talet till 1905 då tingsförhandlingarna flyttades till Malmö.
1809 uppfördes den nuvarande byggnaden. Det finns en cell för kvinnor och en för män. Dessutom finns det en bostad för fångvaktaren med två rum och kök. Byggnaden är idag museum. Mitt emot häktet ligger en smedja som fortfarande fungerar som i gamla tider.
1809 uppfördes den nuvarande byggnaden. Det finns en cell för kvinnor och en för män. Dessutom finns det en bostad för fångvaktaren med två rum och kök. Byggnaden är idag museum. Mitt emot häktet ligger en smedja som fortfarande fungerar som i gamla tider.
Ingen tvekan om saken att sådana här fåglar funkar lika bra som en vakthund. Väsnades rejält gjorde de och den modigaste försökte "bita" Titti i benet.
Månstorps gavlar - Jocke #4 en mycket passande plats för ett spöke.
Vi fortsatte vår färd in mot Malmö och en annan gamling från 2002. North of the Bridge
Här vid vattnet blåste det isande vindar så vi fortsatte inåt land igen.
Ännu ett tecken på att vi var i Malmö.
Strax intill kallbadhuset tog vi en promenad i lä och här fick åtminstone jag vårkänslor på riktigt! Här fanns även en riktigt bra restaurang som serverade jättegod lunch.
Fina blommor, som jag inte har en aning om vad de heter.
Dagens motionspass förlades till denna inte alltför stora gräsmatta. Pussjakten / The pursuit of kisses En synnerligen frustrerande och ändå minnesvärd wherigo. Fast de som såg mig måste ha undrat om jag inte rymt nånstans ifrån......
Nån som saknar en stol?
Vi avslutade med att ta en promenad i bokskogen vid Torup. Jul i vårt hus var en av de cacherna i området som var riktigt trevlig. Här finns massor av cacher så överblicken är svår att få, speciellt som en stor det är T5. Men vi hittade en slinga som passade även för höjdrädda.
Avslutar även denna dags upplevelser med en kvällsupplyst kyrka. Denna gång fanns här en cache. Svedala kyrka
Nöjda och belåtna återvände vi till vårt nattläger i Hammarlöv igen.
Vi vill ha vår!!!
Vintern den bara fortsätter och fortsätter och nu börjar vi bli desperata i längtan efter vår. Vad göra?
Tre lediga dagar innan jobb, som verkade kunna erbjuda chans till vår. Vi åker en sväng så långt söderut som vårt land kan erbjuda.
Boende via airbnb bokades för en billig peng utanför Trelleborg och så begav vi oss iväg.
Första stopp blev Backastugan i Ebbarp
Barmark och årets första snödroppar. Nog känns det som vi kan få en bra vårresa när det ser ut så här.
Vi fortsatte söderut till Rasbranter i Söderåsens Nationalpark.
Vilken fantastisk plats det var Skäralid. Så vackert och definitivt inte platt.
Små ispluppar hade det bildats i fallet nedanför skärdammen.
Väldiga branter, och jag kände spontant att hit vill jag gärna komma igen för att vandra, när det inte är lika kyligt som det trots allt var här.
Volcanos of Skaane IV strax intill var en oväntad pärla. Jättefin miljö, ett fruset vattenfall, och en häftig klippformation.
Gamlegård i Eslövs kommun är ett av Skånes äldsta hembygdsmuseum.
Här mötte vi ytterligare vårtecken i form av vintergäck och ännu mer snödroppar.
Det visade sig oxå vara en utmärkt fikaplats och i solen, med lä från vinden, var det riktigt gott att äta medhavd fruktsallad.
Stockamöllans kvarn, inte så långt därifrån var också en fin plats.
Sista stoppet för dagen blev The Ruined Castle utlagd i oktober 2001 vid Lindholmens slottsruin.
Så här tror man den har sett ut en gång.
Nu ser det ut så här.
Vi missuppfattade hinten och trodde det var ett heligt träd, fast det visade sig betyda ihåligt. Det där med engelska kan erbjuda tolkningar som kan bli hur spännande som helst när man inte är så bra på språket.
Så var vi då till sist framme i Hammarlöv där vi skulle övernatta två nätter.
Supermysigt boende för en bra peng som bara kann rekommenderas. En liten kvällspromenad i byn fick avsluta denna måndag. Visst är kyrkan fin med sitt runda torn! Extra fin när den lyses upp på detta sätt.
Vi hade tur som hittade flera riktigt fina platser, men det blir mer och mer tydligt att jag saknar ett attribut för sevärd plats. För som det är nu så drunknar de pärlorna i alla powertrailgömmor och andra cacher som placerats ut bara för att det är en lämplig parkeringsplats strax intill.
Sista skidturen och den första
Jag var övertygad om att detta skulle bli vinterns sista skidtur för min del. Men så vart inte fallet. Plusgraderna som kommit nu i början på veckan gör det totalt omöjligt att gå nånstans, inte ens på vägen då allt är en enda snösörja, så det fick bli ytterligare turer med skidor på fötterna. Att komma ut i naturen är ju viktigt för mig och hur gör man det annars? Försökte mig på en liten promenad i hagen bakom vårt i förra veckan, och visst bränner det kalorier att pulsa i en halvmeter snö, men kul är det inte.
Nåväl, åter till lördagens bravader. Lacksen har frågat om vi inte ska försöka oss på en mosscache för hon var sugen att testa att åka längdskidor för första gången sen tonåren. Varför inte? Lite bäst att passa på nu när det går.
Vi begav oss upp mot simsjön men där fick vi problem. Fullständigt omöjligt att parkera om vi inte ville gå 1 km med skidorna innan vi hade kunnat börja åka. Det ville åtminstone inte jag.
Så vad gör vi då?
Tja, en vandringsled är ju inte direkt tänkt för skidor, med sina färister och spångar men det gick faktiskt över förväntan ändå.
Ingasäter-Rödegården; Sde naturreservat och Garparör; Sde naturreservat var ologgade för mig och vi fick en fin skidtur i reservatet då vi även passade på att besöka de två andra som Lena inte loggat.
Hit har jag lovat mig själv att återkomma till våren, när äppleträden blommar. Så vackert här då.
Hoppas det blir fler skidturer tillsammans framöver, men helst inte förrän nästa vinter. För nåt år sen såg jag årets första vitsippa vid den här tiden och trots att jag gillar snö så vill jag ha vår. NU!
Att vara i Vara
Dags för crewmöte inför LKE18 och då brukar vi ju försöka oss på en tur innan. Men det var ett stort men. Vädret......
Det hade utlovats ytterligare upp till 10 cm snö, precis som det inte räcker som det är.
Vi var väldigt sugna på att bara strunta i att ge oss hemifrån men mötet var ju obligatoriskt så vi gjorde ett försök.
Men vart skulle vi styra bilen?
Det blev Varaslätten vilket visade sig vara väldigt klokt då det nästan var snöfritt i de krokarna.
Först besökte vi inte mindre än 4 kyrkor. Visst är det kul att alla kyrkor ser så olika ut.
Mörka hörn på tornet var gemensamt på 50% något jag tycker var väldigt estetiskt tilltalande.
Några promenader blev det, varav en togs på en halkig väg med start från Bjertorps slott. Ett välkänt sådant men vackert är det inte, åtminstone tycker inte jag det.
Här nedanför sas tomten husera. Det finns en liknande plats i trakten där han oxå sägs hålla till, vet inte om tomten är extra förtjust i Varaslätten men vi smög försiktigt ifall han låg och sov i stugans mörker.
Badhusparken Denna park var sannerligen röd. Vara är ju annars känt för sitt synnerligen färgglada stationshus, så färg uppskattas nog av de ledande på orten. Effektfullt var det iallafall mot den vita snön.
Vad är ett hälsoäventyr?
Ingen aning faktiskt men nog undrar jag lite.
Bengtssonska magasinet, vilken vacker byggnad! Den hade jag totalt missat utan petröret som tog mig dit. Detta trots att jag faktiskt varit rätt många gånger i just Vara då jag har släkt i stan.
De 10 centimetrarna snö blev som tur var bara 1 och vi kunde avsluta dan med crewmötet.
Hoppas vi ses på LKE18!
Barndomsminnen i Ullstämma
Sonen har tenta vecka och några dagars ledighet i samband med det. Vill du bli hämtad undrade mor och såklart ville han det.
Det finns ju en baktanke med de där sonhämtarturerna till Linköping. Det är ju alltid trevligt med en utflykt och Linköping har massor av spännande cacher.
Titticc följde med som trogen chaufför och sällskapsdam och då planen om att logga klart E4mystarna komplicerades av snörelaterade parkeringsproblem ändrades planen mot ett event i stället. Äta bör man ju.
Vad kul att känna sig så välkommen trots att de vi kände sen innan egentligen inte fanns.
Mätta och belåtna beslöt vi oss att ge oss ut i Ullstämmaskogen.
Jättefin parkeringsplats med finfina möjligheter att äta medhavd matsäck. Bra att veta för kommande besök.
Vem kan tänkas bo i denna jätteholk?????
Snö fanns det men väldigt mycket mindre än hemma i mina skogar. Så skönt att kunna gå på ett vettigt sätt utan att pulsa. En relativt nysläppt serie blev vårt mål: Sjörövar Fabbe - Barndomsminnen
En väldigt trevlig serie som gav både nostalgiska minnesbilder och som hade passande tillbehör på plats.
Här blev det balansgång på spång.
En väldigt lång spång.....
Tinnerö strax intill brukar kallas för Eklandskapet. Här hade det planterats mer ekar för framtiden. Mycket trevligare plantering än en grandito.
Vi han bara med 9 av seriens 29 cacher, så vi har anledning att återkomma. Sonen lär nog inte misstycka att bli hämtad igen och har jag tur misstycker inte min sällskapsdam heller.
Vi går på vatten och firar monway
Tredje mars borde det ju vara viss vårkänsla, åtminstone tänkte jag så när vi bokade in datumet för en träff med MAN33 och Lacksen. Men kung Bore ville annat så vad i all världen skulle vi hitta på med en massa snö ute i markerna?
Monway 10 år (eller var det 2½?) lät lite intressant så varför inte sikta in oss på ett event? Det brukar ju alltid vara trevligt.
Korvar grillades men första gången jag såg legobitar få samma behandling.
EO himself, mannen som man sett många spår av i jakt på nattliga FTFer. Han visade sig vara väldigt trevlig och berättade även varför eventet hette som det gjorde.
En liten överraskning hade han även fixat vilket resulterade i FTF i glada eventdeltagares lag.
Även en närliggande cache undersöktes av eventgänget och jag fick det höga nöjet att provligga trappan.
Ingen större risk att somna i den ställningen kan jag lova.
Vi hade i veckorna innan roat oss med att lösa lite mystar i trakten i denna serie.
April, april #1 Startskottet. Trevliga och omväxlande mystar.
Visst är stubbar väldigt intressanta?
Jodå, snöfritt var det inte heller i traktern av Gråbo, men ändå betydligt mindre än hemma hos oss.
Liten kaffepaus passade bra på denna plats
Sen kommer vi till det där med att gå på vatten. Bua skär och Atollen till Kaizagris hade D/T kombinationer som eftertraktades och ja, de var besökta samma dag så isen borde ju hålla. Men jag erkänner, jag tycker det är läskigt med is, trots att det var massor av långfärdsskridskoåkare på isen som hade god koll.
Vi tycker nog det är lika läskigt både jag och maken så en av oss stannade gärna på land då isdubbarna bara räckte till tre av oss. Min ispromenad blev till Bua Skär.
Väldigt vackert och ishalt på den blanka isen.
Nöjda isvandrare leker sjöjungfrur
Till atollen var det makens tur att vandra.
Iskrafter
Som tur var hittade vi även en fikaplats som passade perfekt för våra matiga mackor. Dock var vi lite osäkra på om soffan skulle hålla, den kändes skörare än isen denna dag.....
På hemvägen fanns en önskan från mig, nämligen Train Tunnel. En cache från 2001 är ju bara ett måste att besöka.
Spännande plats som tog sin lilla tid att hitta ett sätt att ta sig ner till.
Även här fanns det gott om is, fast här var risken störst att få en tapp i huvudet.
Bra blev dagen även fast vårkänslorna uteblev.
