Hindens rev

 
Hindens rev är en plats vi pratat om att besöka många, många gånger. Men det har känts som att vi alltid har haft för ont om tid på oss de gånger vi varit i trakterna. 
För det tar tid att besöka denna plats.
Hindens rev är ett mycket långt, smalt och rakt näs som sträcker från Kålland västerut i Vänern. Det smala näset är omkring fem kilometer långt och aldrig bredare än 100 meter, ofta betydligt smalare. Högsta höjd är 21 meter över Vänerns yta. Hindens rev är som högst vid fastlandet där det kallas Hindens udde.  Det sänker sig därefter gradvis för att efter fem kilometer dyka ned under vattnet och bilda en serie grund. Vid högvatten bildar dess yttersta spets fem öar som kallas "Killingarna". På Vänerns västra strand tolv kilometer bort dyker näset upp igen som Hjortens udde. 
Man kan åka en liten bit med bil, men de sista 4 kilometrarna får man gå. Och det är ju lika långt tillbaka.
Men det är väl värt besväret om man väljer en dag med sol och lagom temperatur.
 
 
 
Stigen börjar i lummig lövskog där det nästan blev en tunnel att vandra i. Undrar hur grönt här är när löven spruckit ut?
Solen lockade även ut åtminståne två ormar. Inga gula fläckar såg vi så antagligen var det huggormar.
Som tur var så var de rätt slöa båda två.
 
 
 
Stigen fortsätter och emellanåt är det riktigt sjönära.
 
 
 
En karta som visar var de olika öarna bildas vid högvatten.
 
 
De var även utmärkta med skyltar.
 
 
Stundtals kändes det som vi gick mitt i ett gigantiskt påskris.
Det är ju ett naturreservat och här får utgallrat ris inte bortforslas. Det hade ju varit så mycket finare om inte riset legat, men det gynnar säkert livet på revet på något bra sätt.
 
 
Efter ca 4 km var vi så framme vid änden.....
 
 
.......och vad gör man då om man tillhör tjejligan?
 
 
Vänern var nästan magiskt vacker att titta på, solen sken så underbart och vi hade en otroligt skön stund där i solen.
 
 
Många hade liksom vi passat på att göra ett besök här denna fina dag så vi var långt ifrån ensamma här, trots att vi var så pass långt från civilisationen.
Längst ut på revet finns en earthcache och den ville vi ju självklart logga: Hindens rev 
Mäta var det ju.......
 
 
Fast gpsen var ett bättre verktyg här!
Då var det bara att gå samma väg tillbaka igen. Jag står längst ut på udden här och tar fotot in mot kålland igen. Smalt som sagt!
 
 
Lika vackert på tillbakavägen och faktiskt lättare att gå. Tänk vad lite fika kan göra!
 
 
 
Båken som är byggt nästan längst ut, som Söne hembygdsförening restaurerat för inte så många år sedan, var förr i tiden ett viktigt sjömärke.
 
 
Solen och värmen gav vårkänsla, den enda tussilagon vi såg gav ännu mer vårkänsla.
 
 
Det märks att det snart börjar grönska.
 
 
 
Hittade en TB i Hindekraket, cachen som låg nästan 4 km ut i vänern, som enligt sista logg befunnit sig på Kanarieöarna.
Kan inte låta bli att undra hur den hamnat här.
Ännu en dag att minnas!
 
 
 

Vi gör service på ett berg och möter våren!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Onsdag morgon.
Vi ses i Skövde med målet att göra service på Kinnekulle. Solen skiner och det ser ut att bli en underbar dag!
Hur gör man egentligen service på ett berg? Är det med kratta och spade?
Nja, vi hade ju såklart plastburkar och loggremsor med, man kan ju göra service på många sätt.
 
Första stopp blev Timmersdala och jösses vilken dimma!!!!!! Iskallt dessutom, och det var ju inte utan att vi började undra om vår önskan om sol skulle gå om intet.
Även här rimmade titticc i sina loggar: T-dala motion Folkes cache 
"Grattis till "jubelaren" Som i går firade 11år,
Tänk vad tiden går.
Många av dina gömmor jag hittat,
på en del jag bara har tittat..
Men av mig skall de få en logg en vacker dag,
Din gömma 236 loggade bojip och jag..
När du började med Geocaching,
Visste inte jag vad det var för nånting..
Nu är jag en knasig tjej
som är helt inbiten på denna grej..
Tack för denna gömma efter ett motionspår
De andra T-dala jag redan loggat men det var inte igår 
 
varvid Co svarade:
Tanter på tur
i ur och skur.
Loggar på rim det är kul de.
Tack LO för detta.
 
I Timmersdala kändes det som både i ur och skur, men när vi kom upp på Kinnekulle hände det!
 
 
 
Vi mötte verkligen VÅREN!
Temperaturen slutade så småningom på nära 14 plusgrader!
Helt underbart!
Avslutar detta inlägg med några bilder från vår dag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kinnekulle levererar som vanligt!
 
 

Solen skiner och vi med den!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äntligen en dag med solsken efter all snö som fallit det senaste. Inte helt lätt att gå i skogen så vad ska vi hitta på denna torsdagsförmiddag, när vi skulle ses?
För det där med stadscaching är ju inte riktigt min grej, speciellt inte när hjärnan är tröttare än vanligt.
 
Vi åkte till Tidan och började med den trevliga multin TIDANKRAFT
 
9 besök bara sen i juli när den släpptes! Undrar varför, för det var en jättebra multi som fick ännu ett poäng, denna gång av mig.
Kan det vara det att många tycker att multi är lika med besvärligt? Det är ju inte bara att stanna till och plocka fram burken och så få en pinne till i statistiken........ Men det är ju det som är kul tycker jag. Att få klura lite på plats och sen komma fram till en lösning. Så mycket roligt som man ändå kan göra med just multisar, som i mina ögon ger cachingen en extra guldkant.
Här startade multin vid Lunne kraftstation och vi hittade fina delsteg på en spännande plats.
Några bilder från platsen kommer här!
 
 
 
 
 
Titticcs logg för denna multi är helt underbar
"Oj ännu en bra gömma,
Bergoberg måste man allt berömma 
Fantasi han har mycke,
Gör bra gömmor i mitt tycke!
Steg ett.. Lätt som en plätt..
Två, här fick vi på nånting stå 
Tre...Här var lutningen på sne 
vid slutgömman vi hittade en ?? burk.
Nu vill jag ha ena kaffeslurk.
Så här vi signerade våra nick.
Vilken multi i ett roligt skick.
Tack och hej..
Från bojip och mej"
 
Solen sken och det var ljuvligt ute och vi bestämde oss för att denna lilla tripp var fokus på att hitta en riktigt fin fikaplats.
 
 
 
Det lyckades vi verkligen med och platsen där vi njöt och kameran gick extra varm var Sätra brygga!
 
Sätra bruk, eller som det från början kallades Fredriksfors bruk som bryggan tillhörde, fick sina privilegier redan 1739. Då fick Jöns Koch lov att anlägga en stångjärnshammare med två härdar. År 1895 tillverkades det sista stångjärnet. Under ett halvsekel därefter förekom tillverkning av gran- och aspmassa i två träsliperier. Sågrörelse bedrevs till 1986.
Det gick även ett järnvägsspår fram till bryggan frånför transport av de produkter som bruket framställde. Produkter till de fartyg som angjorde bryggan för vidare färd ut i landet. Idag står bryggan där vid vikens strand i all sin skönhet. Tittar man på byggnads tekniken påminner det om ett skeppsbygge mer än ett husbygge med kraftigt virke i de bärande konstruktionerna.
 
Men hallå! Varför finns det ingen cache här?????????
Titti visste om platsen tack vare en gammal, numera arkiverad cache, så det finns ju plats för en ny.
 
Nåväl, vi njöt i solskenet och denna gång hade vi båda med en kaka till kaffet, något som inte händer så ofta.
Lyxfika verkligen.
 
 
 
 
 
 
Bryggan hade sett bättre dagar och var numera avstängd, med risk för ras.
En fin plats som vore kul om fler hittade till. Perfekt fikaplats var det ju med!

Skottdagen!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29 februari var en mycket speciell dag. Skottdagen som bara inträffar vart fjärde år fick nog de flesta att vilja ut och åtminstone logga en cache eller ännu hellre ett event. Det är ju det där med statistik och souvernirer som många lockas av.
Jag bryr mig egentligen inte om något av det. Min kalender är full sedan ett bra tag. Förra gången det var skottdag var jag oxå på ett event, men denna gång hade det fulllkomligt exploderat av event. I forna skaraborg fanns inte mindre än fem event att besöka på samma dag!!
Jag nöjde mig med ett enda, nämligen Skottdagen 2016 som Malin var EO för.
 
 
Ett synnerligen trevligt event som dessutom var på en tid som passar mig perfekt. Hade gärna åkt på grilleventet i Tibro oxå men därtill fanns inte ork tyvärr.
 
 
 
Vi blev riktigt många som samlades i boulognerskogen i Skövde denna soliga dag.
Dessutom blev vi bjudna på riktigt gott hembakt fika! Kan det bli bättre?
 
 
Efter eventet ville vi gärna logga några mer cacher samt dessutom få tillfälle att njuta av solen!
Vi åkte mot Nya cykel vägen 1
Halvvägs från skövde rullade molnen in över bygden och i stöpen strax utanför skövde lyste solen enbart med sin frånvaro......
 
 
Men rimfrost på träden är ju oxå sanslöst vackert!
 
 
Vi valde att parkera på en av alla små avstickare mellan vägen och cykelbanan. Här dök ordet "bluttgrej" upp i min lite ostrukturerade hjärna. Hittar man inget ord så får man väl hitta på egna.
 
 
Det är alltså en sån som bilen står parkerad på här, men jag tvivlar på att det ordet kommer med i svenska akademins ordlista nånsin.
 
Tack och lov att Lena når högre upp är vi andra, ändå hjälpte det inte helt. Som tur är har naturen hjälpmedel att låna ut. En inte helt ovanlig vinkel att se på vägskyltar från, när man geocachar......
 
 
En cykelväg funkar oxå bra att gå på och det blev en bra avslut på vår skottdagscaching.
 
 
Halvvägs tillbaka in mot Skövde igen öppnade sig åter alla moln på himlen och solen sken från en knallblå himmel igen. Men vad gör väl det. Vi hade en bra dag ändå!
 
 

Vadstena och sen hem igen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi vaknade till ännu en fantastiskt fin februaridag och efter att ha sovit enbart 20 meter från  Mårten Skinares Hus & Stora Dårhuset började vi vår promenad i Vadstena med just denna cache.
 
 
Vadstena är en otroligt mysig stad med många gamla fina hus. Cachetätt är det däremot inte, men geocaching var ju inte huvudsyftet med vår resa.
 
 
 
En enkel Vadstena är en serie gömmor som lyfter fram Vadstenas unika sjukdomshistoria från 1400-talet och framåt. Uttrycket en enkel Vadstena myntades i slutet på 1800-talet då sinnesjuka behandlades med konstlad sömn och eter, elchocker, lobotomi, psykofarma histamin och hibernal. Kom du till Vadstena var det risk att du blev kvar...
Detta är den tidigare sockerfabriken som byggs om 1895 till Asylen och blev vårdavdelning för obotliga manliga patienter. 
 
 
 
Vi funderade en stund över vilken funktion gallerburen i trädgården kan tänkas ha eller ha haft.
 
 
Vadstena slott byggdes i slutet av 1500-talet som försvarsanläggning av Gustav Vasa. 
 
 
Strax intill ligger piren med sin fyr längst ut. 
 
 
Det klirrade så mysigt av isen och svanen hade inget emot en simtur.
 
 
Bada hade jag däremot ingen lust med. Kul att nån mäter badtemperatur även på jul och nyår!
 
 
 
Snart åter vid hotellet där vi hoppar in i bilen och kör söderut igen.
 
 
 
Efter en härligt vårlig promenad inne i Vadstena fortsatte vi med en lika härligt vårlig promenad vid #1 Svälinge Parkering, en vandringsled vid Tåkern.
 
 
7 gömmor var placerade längs den ca 2 km långa leden. Jättefint även här! Utsikt över Tåkern från ett ut geocacharsynpunkt mycket välbyggt fågeltorn. Fanns precis hur många gömställen som helst i det tornet. 
 
 
Leden fortsatte sen längs Mjölnaån och det var i mitt tycke den finaste delen av rundan.
 
 
 
Som avslutning på vår lilla resa ville jag gärna besöka Hjässan (på Omberg).
Här var det inte riktigt lika vårligt......
En rejäl uppförsbacke från parkeringen visade oss till denna fina plats.
 
 
Men uppförsbackar brukar ge lön för mödan, i detta fall av en underbar utsikt åt alla håll.
 
 
 
Vad kan detta ha varit egentligen? Försök att bevara ett gammalt träd? I vilket fall så är det inte så mycket kvar nu längre.
 
 
Efter detta stopp bar det hemåt igen, mycket nöjda med vår lilla kylskåpsresa.
 

RSS 2.0