På träff i utmarken

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sätuna Utmark.
 
Upplägget är som följer. Ta dig till frågetecknet på kartan där det finns en bra parkering. Ca 100 meter från vägen finns ett naturreservat som jag skulle tro att inte många känner till. I det finns kojan på bilden, frågan är bara var. Hitta den och 30 meter bakom ryggen finner du cachen.
 
 
Ungefär som att leta efter en nål i en höstack typ. Speciellt eftersom hela reservatet är på 51 hektar.
Skulle tro att mer än jag inte lagt ner speciellt mycket energi på att leta efter den, då det faktiskt bara var 15 personer på 8 år som hittat den.
Men efter att ha fått ett ovärderligt tips vid en kolmila några mil norrut väcktes en teori. Inte kunde väl det vara så enkelt?
Lusten att pröva blev påtaglig och kontakt med M4rtin samt Malin och Titti togs. Kunde de möjligen vara lediga på lördag fm?
Jodå, alla kunde och vi gav oss iväg mot frågetecknet. Sen var det raka vägen in i vildmarken som gällde.
 
En naturreservatskylt var det första som mötte oss som hade mycket intressant att berätta.
 
 
"Sätuna utmark påminner om en vällagad gryta. Här finns en nypa hällmark, två nypor sumpskog, en smula lövskog, rejält med barrskog, några bäckar och lite till. 
Sätuna by vars bönder har smala skiften här ligger inte mindre än 3 mil bort, vid Hornborgasjön. Detta gjorde det inte mödan värt att ta hand om skogen så långt hemifrån, varvid området har lämnats närmast orört. Vissa träd är över 200 år gamla."
 
Med tanke på att skogen var så orörd hade jag förväntat mig en rätt jobbig promenad över nedfallna träd och i sly. Så visade sig inte alls vara fallet. Visserligen var det en bit att gå, men det var riktigt lättvandrat, trots avsaknaden av stigar.
 
 
 
Dessutom väldigt vackert. Såklart att solen gjorde sitt, allt blir ju vackrare i solsken, men jag gillade verkligen denna skog.
 
 
 
 
När sen kojan hittades var lyckan stor och ändå större blev den när även burken hittades. Allt i perfekt skick trots 8 år i skogen.
 
 
 
Ett parkeringsträd? Visst är naturen fantastisk och visst kommer tanken på bokstaven P upp?
 
 
Efter denna fina vandring så ville vi ju fika. Varför inte vid Ryds grottor?
 
 
 
 
En av de finaste platserna i Skövde och vi fick en fin stund tillsammans innan de andra gjorde ett försök på Ryds grottor
 
 
Den fanns på sin plats. Lite konstigt kan jag tycka att inte fler loggat den sen FTF i vintras, då den i mitt tycke inte är så svår. Men koordinaterna slår ju här nere intill bergväggarna så kanske det beror på det.
 
 
I vilket fall så är det en häftig känsla att befinna sig på klyftans botten.

 
En fantastiskt trevlig förmiddag tillsammans med besök på två fina platser i vårt närområde.
 
 
Visst är Sverige vackert!!!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0