Det var ju de där kolbottnarna i Mullsjö......

Undrar hur många gånger vi pratat om att logga "de där kolbottnarna" i Mullsjö???
Ja, det är rätt många faktiskt och vi har varit på väg nångång förut men fått förhinder.
Gillar ju naturen runt Mullsjö och just kolbottnar kanske inte låter så lockande egentligen, men det var möjligheten att få gå en runda i den fina naturen som var mest tilltalande. 
Kolbotten # 5, en av fem cacher som alla markerar platser för kolmilor som sannolikt försåg Ryfors bruk i närheten med kol så länge smedjan var i bruk.
 
 
Detta är en kolbotten.
Tack vare denna lilla serie har jag fått lära mig något nytt. Trodde i min enfald att en kolbotten var just en större, rätt rund grop, men så är visst inte fallet.
På orienteringskartor är ju sådana utmärkta och jag har faktiskt aldrig direkt sett någon skillnad i naturen där de skulle vara men just här kan man faktiskt se den. Och inte är det en grop inte!
 
Resterna efter kolmilan utgörs av kolmilans
botten med tillhörande stybbgropar och stybbrännor. I kolmilan
framställdes träkol som användes vid järnhanteringen i hyttor,
järnbruk och smedjor men även till gengasdrivna fordon under
världskrigen. I dag är träkol helt ersatt med stenkol vid järnhantering.
Mest intensiv var kolningen under bergsbrukens och
hyttornas storhetstid på 1600-1800-talet. Liggmilor tillhör som
regel ett äldre, medeltida kolningsskede, medan resmilor uppkom
på 1600-talet.
En kolbotten efter resmila känns ofta igen som en tydligt
ringformad upphöjning i marken, ofta med avvikande vegetation.
Intill bottnen är ofta stybbgropar och i marken är rikligt med kol.
 
Alltid lär man sig något och det var faktiskt en fin skogspromenad vi fick här tack vare dessa gömmor, precis så som vi trott.
 
Huvudsyftet med resan var annars att inhandla praliner till sönerna på Ryfors konfektyr.
Då de inte har några stora önskemål om julklappar så får det väl bli något gott att äta under granen åtminstone.
Passade även på att köpa med några som vi passade på att lyxa till fikat med.
 
 
Gott! Tur att vi traskade 13 000 steg denna dag!
 
Hur lyckas man då att gå såpass långt utan att det känns jobbigt? Ja som vanligt så underlättar det med några väl valda burkar.....
 
Kärleksudden 2 och Kärleksudden 3 var några riktigt trevliga bekantskaper. Fin promenadväg samt två favvogömmor!
Dessutom passade solen på att skina hela två gånger! Totalt nog ca 10 sekunder åtminstone!
Jag hann få fram kameran till och med innan den gömde sig igen det gula klotet. Sol är inget vi är bortskämda med de senaste månaderna.
 
 
 
Det vill till att vara snabb för det gick fort över......Men det gör inte så mycket egentligen.
Det var inte kallt och vi hade ju kul ändå.
 
Mullsjö har ju en torpserie vi har gillat och denna fick bli platsen där vi räknade med att fika.
Ett gammalt ställe vid sjökanten lovade gott och promenaden fram med lite sol i fjärran kunde inte varit bättre.
Fast vid själva garveriet fanns bara en skylt. Svårt att se några spår av svunna tider där.....
 
 
Det fanns bara en uppånervänd båt att sitta på, visserligen har vi aldrig fikat på en båt men vi valde ändå att gå tillbaka en bit.
Ett bra val! Fint fikabord hittade vi och även ett litet, litet tak, ifall man överraskas av en regnskur.
 
 
Härifrån var utsikten över sjöns blanka vatten alldeles ljuvlig
 
 
På hemvägen stannade vi till vid Aspängsbadet
 
 
Så vacker plats här i skymningen men nu märks det att vi befinner oss i december.
Gräset var fruset här och jösses vilken halka det var på vägarna härintill.
Ännu en bra dag utan stress. Vi hade ingen direkt plan för dagen, förutom ev att kanske logga kolbottnarna vi pratat om så länge och köpa praliner, resten var bara bonus! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0