Äventyr i bortglömt land

I somras gjorde vi ett försök med Det bortglömda landet  tillsammans med familjen. 
Den gången körde vi fast samt att delar av familjen inte alls var bekväma med att befinna sig på denna inhägnade plats.
Denna gång kändes det helt annorlunda. 
På parkeringen stod en bil med en mycket välkänd symbol så vi hoppades träffa på likasinnade där innanför staketet.
Vi hade några riktigt roliga timmar medan vi steg för steg löste uppgiften för att finna loggboken. 
Starten löstes på hemmaplan och vi fick anvisningar om kodlåset som behövde öppnas för att komma in.
Två dörrar hittade vi men ingen hade kod.
Nåväl. Om man följer staketet så hittar man en öppning och eftersom markägaren gett sitt tillstånd för geocachare att besöka platsen så klämde vi oss igenom staketet. 
Vi hittade steg ett förra besöket så jag hade ju en teori nu om vad vi behövde göra.
Det visade sig stämma och vi kunde fortsätta äventyret.
Vi räknade taggar, klor och tänder och lite till. 
Blev hänvisade vidare allt medan kameran gick varm.
Verkligen ett spännande ställe detta.
Så var det då dags att sammanställa allt och få slutkoordinater. 
Vad händer då? Vi får inte rätt i checkern och 
min mobil blir trött och behöver ladda batterierna och det samma händer med Tittis........
Men kanske det är Kinnasten vars bil stod på parkeringen som kommer gående nerför slagghögen?
Nej sån tur hade vi inte.
De hade ingen aning om vad geocaching var och undrade hur vi kommit in.
I det läget blev vi nog båda lite bekymrade att det där med att markägaren gett sitt tillstånd inte skulle gälla.
Men de hade bara spanat in utsikten och tyckte deras väg in genom staketet var krånglig och undrade om vi visste nån bättre.
Vi var tvungna att återvända genom stakethålet till bilen för att plocka fram mitt reservbatteri och sen kunde äventyret slutföras!
En mycket snyggt genomtänkt geocache som verkligen kan rekommenderas.
Det hela är ett äventyr och det är svårt att tänka sig ett bättre sätt att fira geocache nr 8 000.
 
Vem kan tro att det gömmer sig farliga kreatur här?
 
 
Nyvångs gruva startades så sent som 1907, för att utvinna kol.Gruvan utvecklades till den största kolgruvan i Sverige och det var möjligt att via gruvorterna ta sig både till Åstorp och Hyllinge. Vid gruvmuseet ser man den i folkmun kallade "Bunken", som är slaggprodukter från gruvhanteringen och som reser sig cirka 50 m över markytan. Det var här vid denna markanta väl synliga hög som hela vårt äventyr utspelade sig.
 
Ja vad kan dessa sorter hetat tro?
 
 
 
några var tröttare än de andra.......
 
 
 
 
Tandläkare titticc i farten
 
 
Självklart ville jag ju bestiga "Bunken" oxå. Av någon anledning tilltalar det mig att klättra uppför kullar att se på utsikten.
 
 
Det var rejält brant att komma upp men utsikten var faktiskt riktigt fin.
Värre var det att komma ner......
 
 
Efter hasning nedför branten plockade vi fram vårat improviserade 8 000 fika!
Stort grattis titticc till denna bedrift! Och tusen tack för att jag fick följa med och möta våren i vackra Skåne!
 
 

Kommentarer
Postat av: Petra

Häftigt ställe! Blev så glad över din bild och Kinnastens logg i fredags eftersom det innebar att dinosaurierna inte hunnit dö ut helt innan vår planerade tripp igår.

Svar: Javisst är det ett häftigt ställe! Tänk om vi träffats på där! Det hade ju varit riktigt kul.
bojip

2015-04-06 @ 23:10:20
Postat av: Inga Johansson

Så häftigt! Har åkt förbi men ingen i familjen är ju intresserad. Får försöka dra ihop ett gäng. Ska i alla fall ut en runda imorgon är det tänkt, men inte så spännande som er runda.

Svar: Ja, detta var ett riktigt äventyr som rekommenderas varmt! Flera ställen bl a livat i holken som jag ska berätta lite mer om rekommenderas oxå när ni ändå åker ner!
bojip

2015-04-07 @ 08:39:34
URL: http://tankstallet.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0