geoaventyrskaraborg

Detta är inte ett inlägg med tjusiga bilder om hur härligt det är att geocacha. Det är till och med rätt dåliga bilder tagna med blöta/frusna fingrar på mobilen, men eftersom det var en minnesvärd runda och dessutom riktigt bra, så blir det ett inlägg även om detta. 

För egentligen är det rätt märkligt. Oftast är vädret rätt ok de gånger man är ute och det är sällan jag upplever att vädret ställt till det alltför mycket. Ändå är det ju inte helt sällan så här års som vädret faktiskt är allt annat än bra.

Men just denna dag, så gjorde vädret att t.o.m en bra runda kändes lite för lång. Bara att försöka hålla femton loggböcker någorlunda torra när man med blöta fingrar ska skriva och det inte finns en torr yta som underlag att skriva på är en utmaning.

Jaha, varför ge sig ut i detta väder kan ju vän av ordning tänka..... Får väl erkänna att så tänkte jag stundtals med, men det var uppehåll när vi började rundan, sen blev vädret bara sämre och sämre och då var det på något sätt lika bra att slutföra rundan. Vi hade ju lika lång väg tillbaka till bilen även om vi vände åter samma väg.

Rundan vi valde denna dag var en runda med många poäng: Stig åt sidan #1 - Stig åt sidan #15.

Jag älskar ju georundor och detta var en varierad runda som hade gjort sig så mycket bättre i bättre väder givetvis.

Det var rätt blött i skogen och stundtals så slirade det rejält på stigen, både av lite is och geggamoja. Märkligt nog så var vi inte speciellt våta om fötterna trots att tidigare vandrare rekommenderat stövlar.

Men en runda jag kan rekommendera, en dag då det är lite torrare. Gömmorna var allihop olika, inte så svåra och sånt gläder även en blöt och frusen cachare.

 

I början av rundan var vädret inte så illa!

 

 

Naturen är fin, och lite dramatisk här vid mössebergssluttningen.

 

 

Regnet/snön drar in mer och mer. Är det Hornborgasjön vi ser tro? Nej, sannolikt är det bara tunga regnmoln.....

 

 

Vem släckte lampan??? Klockan är snart elva och det är ju jättemörkt.

 

 

Lite slir åt sidan fick det bli här.

 

 

En liten trött snögubbe som Ludde närmade sig med stor försiktighet. Vem har byggt en snögubbe här, långt från närmsta hus?

 

 

Är detta verkligen en mysig sysselsättning vi ägnar oss åt????

 

 

Jo, just här, när blåsten gjorde att blötsnön föll på tvären kan man ju undra egentligen. Vad är det vi håller på med? Men nu i efterhand, efter att ha tinat upp, så är det ändå en minnesvärd upplevelse. Lite galet och något vi kommer att skratta åt framöver.

 

Men fika, det gjorde vi i bilen.