Geobloggen. R.I.P.! Liten tillbakablick!

 

 Ja. Jag var ju en av skribenterna i denna numera insomnade blogg och här var mitt allra första bidrag, skrivet för nästan två år sedan. Så mycket som hänt sen dess.......
(jag kommer att publicera det jag skrev lite då och då när lusten faller på!)

 

 

 

Jaha, jag har en uråldrig dator…….

Detta fick jag reda på när jag registrerade mig för denna blogg, och att jag snarast borde uppgradera …..

Hm, trots detta så tänker jag göra försök att skriva här emellanåt och som ni kanske förstår så är inte teknikintresse något av mina större tillgångar.

Men jag gillar att geocacha!

När man har kommit upp i en så pass galen summa cacher att man varit på över 2000 ställen bara för att få skriva sin signatur i en plastburk så är det nog inget tvivel om den saken.

Men om jag inte hade haft mina geokompisar som också gillar att leta rätt på dessa burkar så hade jag nog inte alls varit där jag är idag.

Att cacha är kul, men att göra det tillsammans med någon som förstår och delar ens intresse är underbart.

Hur gör man då för att hitta en likasinnad?

Ja man kan ju göra som U+L: Skicka ut en liten förfrågan på facebook om det finns någon i närheten som vill ha sällskap, eller också lägger man ut en gömma i närheten av sitt hus. På det sättet träffade jag titticc.

Annars är ju event en bra tillfälle att träffa nytt vänner.

Kanske man har någon kompis redan innan som skulle kunna gilla geocaching.

Det var faktiskt på det sättet som vi blev intresserade. Jag hade läst om ”sporten” i en tidning och upptäckte att vi hade kompisar som hade varit med några de kände och geocachat.

De lovade visa oss hur man gör.

Sagt och gjort. Utrustade med bilGPS gav vi oss iväg. Som vi letade. Men EN lyckades vi hitta den gången i alla fall. BilGPS är ju inte optimalt då den är van att röra sig i betydligt högre fart än vad vi gick. Barnen fick springa i skogen ibland bara för att få den att uppdatera positionen……..

Det var första gången. Våra kompisar som visade oss fortsatte inte, men det gjorde ju vi.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0