geoaventyrskaraborg

Finetts ridrunda 1, en serie av 10 cacher som går i fin terräng uppför en för mig tidigare okänd del av Mössebergs sluttning. 

Efter en intensiv telefonkontakt med CO i vintras ang en eventuellt förrymt kräldjur kom vi även in på denna runda. Fick då tipset att vänta med att logga den tills vitsipporna blommar och råd från CO brukar vara bra att lyssna på.

Denna måndagsförmiddag var ovanlig eftersom alla i tjejligan faktiskt kunde träffas på en gång.

 

 

Titti hade ju även passerat en milstolpe med marginal och vi tar ju alla tillfällen att fira så varför inte fira cache nr 8115? När vi nu bara firade nr 8000 med en spännande cache och inget gofika. För när man går en rejäl runda då kan man allt unna sig en rejäl gofika ibland oxå. 

 

Finetts ridrunda gick uppför, uppför i en inte alltför brant terräng. Fin utsikt på flera ställen samt riktigt välkamouflerade gömmor. Smälte in riktigt bra men med fyra falkögon som letade tog det inte lång stund att hitta på något ställe. 

Blommade gjorde det lite varstans, både förgätmigej, viol, blåsippor samt de utlovade vitsipporna.

 

 

 

 

Men en fikaplats hittade vi ingen förrän på nervägen, efter att ha loggat Mössebergssluttningen oxå.

Letade efter en hage med massor av vitsippor, men det fick bli en hage i solen utan vitsippor i stället, men det gick lika bra det.

 

 

Baguetterna med räkröra som burits i ryggsäcken var lite omskakade,men det spelade ingen roll, för de var lika goda ändå. Även om de var lite kletiga och jag fick dill i näsan......

 

 

En härlig promenad som gav mersmak.

Vi fortsatte upp på Mösseberg där det blev lite mer vandring. Träffade på lite udda djur och blev återigen imponerad av Malins mod när det gäller att klättra i träd.

 

 

Kan detta vara en förstenad dinousarie, eller är det en gigantiskt förhistorisk groda?

 

 

Vi vandrade även till en mosse med utsikt. Hörnemosse

 

 

Ja, platsen kallades faktiskt Hörnemosse och det var mycket riktigt en mosse, fast långt, långt där nere. Bara ett stup skillde oss från den och eftersom burken hade hinten tre meter ner och dessutom var blågubbad nöjde vi oss med att kolla in utsikten som inte heller var att förakta. För stupet var många meter mer än tre......

Nästa utsikt vi besökte var rakt över berget, nämligen Vråhålan. Denna hade jag loggat redan, en logg som råkade öka terrängen riktigt rejält då jag tappade ner burken i ett ca 2 meter djupt hål som bara var 20 cm brett.

Nu var det återställd och övriga i tjejligan kunde logga utan att tappa ner burken i samma hål.

 

 

Nedanför detta stup ska en annan burk ligga men den besöker vi en annan dag. Tycker det räcker med att bestiga Mösseberg en gång per dag.