Drakar, troll, brud och en massa blod

 
 
Detta skulle kunna bli ett ruskigt inlägg, med så mycket otäckheter på samma gång.
Så är dock inte fallet utan det är istället ett inlägg om vackra blommor på en underskön plats.
 
 
Vart kommer då blodet och drakarna in i bilden?
Jo en vandring på åsryggarna i naturreservatet i Nolgården Näs gjorde att vi stötte på en massa växter som hade just dessa ingredienser i sitt namn.
 
Nolgården Näs är ett naturreservat med unik flora som ingår i ett 6 km långt åssystem som sträcker sig mellan socknarna Näs och Vartofta-Åsaka. När man står mitt i landskapet bland blommande fjädergräs, blodnäva blåklockor, färgmåra och darrgräs kan man knappast tro att någon plats på jorden kan vara vackrare än så här......
 
 
Så står det faktiskt i beskrivningen om naturreservatet som man kan hitta på nätet. Jag är benägen att hålla med.
En sådan oerhörd mängd blommor har jag nog aldrig sett förut på samma gång.
 
 
Ovanpå åssystemet som ligger som långa korvar i det för övrigt rätt platta landskapet går pilgrimsleden.
 
 
I våras gick vi en bit längs den leden och då jag tycker det är rätt speciellt så tänkte jag att det skulle vara kul att lägga några mer cacher där, när det blommade mer än då.
Sagt och gjort.
Det var då vi mötte drakarna och trollen eller närmare bestämt drakblomma, trollsmultron, blodnäva och brudbröd.
Speciellt de sistnämnda var en mycket trevlig bekantskap. Ingen av ovanstående blommor hade jag sett förut och nu har jag sett massor av allihop.
För är det något man kan säga om årets sommar och detta naturreservat så är det att förutsättningarna för växtlighet nog knappast hade kunnat varit bättre än så här!
Drakblomman kallas också Österns safir med sin intensiva blå färg.
 
 
Trollsmultron. Blommorna är så lika smultronblommor fast betydligt större och även högre.
 
 
Brudbröd. Så vacker med sina rosa knoppar och vita blommor.
 
 
 
Det växte många av dem här på åsen. Skulle passa fint i vilken proffsbukett som helst, men självklart fick de bara följa med hem som fotografi.
 
 
Blodnäva var ännu en ny bekantskap. Den starkt rosa blomman syntes på långt håll.
 
 
Stipa Pennata är en riktig raritet. Den fanns i ett fåtal och var inte alls lika vacker som de övriga rariteterna på åsen. Kul att få se den iallafall!
 
Solvändan hade lite svårt att bestämma sig åt vilket håll den skulle vända sig denna dag då solen behagade gömma sig bland molnen.
 
 
Sist så såg vi även denna vita klöver som inte heller såg ut som vitklövrar brukar se ut. De brukar ju vara rätt lågväxande, men så var icke denna. Vet inte vad den kan tänkas heta. i min värld räcker det med att det var massor av vita rödklövrar, för precis så såg de egentligen ut. Kanske de var förhäxade.....
Helt klart är att floran på åssystemet är helt unik och att gå omkring här var verkligen en njutning.
 
 
 Dessa tre blev resultatet:
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0