En önskan blir uppfylld!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
För flera år sedan blev jag tipsad om en plats jag sen dess har velat besöka, nämligen Utnäset i Tiveden.
Naturreservatet Utnäset utgör en bit av det kust- och skärgårdslandskap som finns vid Vättern. Reservatet ligger vid länsgränsen mot Västergötland, 25 kilometer söder om Askersund.
 
Utnäset bjuder på verklig närkontakt med Vättern. Här kan du hitta en egen badklippa och få storslagen utsikt över Sveriges näst största sjö, ända bort mot Omberg. Utnäsets stränder består av av klippor och isslipade hällar som skjuter ut i ett stort antal småuddar. 
 
Sist jag var i Tiveden, på min femtioårsdag, uttryckte jag en försiktig önskan om att det även skulle komma några fler cacher på Utnäset.
Så är nu fallet och vi styrde vår färd mot en sagolik plats
 
 
Vandringsleden skulle som synes vara 4 kilometer, men det var en bit att ta sig fram till denna skylt. Allt som allt gick vi strax över fem kilometer, men så gjorde vi ju några avstickare längs vägen oxå......
Fram till där stigen delade sig fick vi gå på spång. Kul med spångar som inte är spikraka!
 
 
 
Skogen tar vid och vi är nära Utnäset 1 Rumpnissarnas sommarvistelse 
Snart är vi ute vid Vätterns för dagen nästan gröna vatten.
 
 
 
Vandringsleden gick sjönära i stort sett hela tiden.
På väg ut till ön Utnäset som man ibland får våta fötter och ben av att gå till.
 
 
Det var ingen risk denna dag. Det syns på stränderna att det är lite vatten i Vättern.
 
 
 
Ju längre ut på näset vi kom, desto kargare blev stränderna och öarna.
 
 
Mossiga hällar sjönära. Vackert!
 
 
Längst ut fanns en fikaplats med denna fina utsikt! Vi gjorde en grov miss som inte tog med oss något alls. Lite skämmigt eftersom vi ju visste att fikaplats fanns, men vi missbedömde helt tiden. Vi räknade med att vi skulle vara åter vid bilen redan 11 och då var det ju för tidigt att släpa runt på fikat.....Tre timmar ungefär tog det för oss att ta oss runt, men så fick vi leta rätt länge på två av gömmorna med.
 
 
 
 
 
Den ena platsen vackrare än den andra avlöste varanda. 
Hade kontakt med CO i ett annat ärende senare och de hade haft problem med att placera cacher här. Tydligen var ett av problemen att de inte fick placera gömmorna för nära stigen eftersom det är ett naturreservat, därav att man var tvungen att traska nästan 100 meter ut i terrängen på några av gömmorna. Den regeln har jag aldrig haft problem med, saker förändras, men undrar om inte naturen mår bäst av att folk inte går så värst långt från själva stigen ändå.
Sen var tanken att det skulle vara fler gömmor här, även där fick de problem. Synd, men jag är så tacksam över de som trots allt finns på platsen. När geocaching är så här så måste man definitivt gå en avvänjningskurs om man ska sluta!
 
Älskar färgerna i detta foto. Höstens vackra blåbärsris mot den magiskt gröna Vättern.
 
 
 
Leden var i bra skick, men det är ju en hel del backar, rötter och klippor. Inget att gå med barnvagn precis, men oj så jag rekommenderar alla att gå här. Naturen är så fantastisk!
 
Vi var tillbaks vid bilen strax efter 12 och då var åtminstone jag rätt hungrig. Hur skulle vi lyckas hitta en fin fikaplats efter alla vackra vyer vi mött på vandringen?
Vi hade tur.
 
Efter att ha passerat hästarna i hagen.....
som visade sig ha ull och säga bääää hittade vi en lika fin plats igen.
 
 
 
Vätterns minsta ö? Eller är det pålar? Såg iallafall spännande ut med den lilla grästuvan på toppen.
 
 
Vi fortsatte vår dag med en tur på Bergsjövägen #1 , en vägs som sades vara fin i cachebeskrivningen.
Det var en del fina vyer som väntade oss bl.a denna
 
 
men det var också väldigt många sådana här vyer.
 
 
Granar är bra att gömma i men de sticks och jag blir prickig av dem.
Fast å andra sidan så är det ju högst frivilligt att sticka in huvudet i alla dessa granar :-). Fast även om vägen är vacker så är jag mer förtjust i att cacha till fots och inte behöva leta parkeringsplatser stup i kvarten.
 
Dagen närmar sig sitt slut och vi avslutar med att äta upp våra matsäcksrester vid Utsikten Klinten 
 
 
Nu börjar det snart mörkna och vi summerar dagen i sällskap av en hackspett.
 
 
En fantastiskt bra dag som kommer stanna länge, länge i minnet!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0