Lerums prövningar i julkortsvackerhet

 
 
 
 
 
 
 
 
En dags semester blev det ytterligare i denna veckan,  i tisdags, men aldrig hade jag väl kunnat tro att det skulle bli en snöig upplevelse när resmålet var Lerum?!
 
 
Jodå. Vi hade ju snö hemma i Kungslena men det var ju bara hälften av vad som fanns i skogen runt Häcksjön.
 
 
Det var som att kliva raka vägen ut i ett enda stort julkort. Så vansinnigt vackert!
 
 
 
 
Jo, det blev många foton tagna denna dag, betydligt fler än antalet cacher, men antalet har ju sällan nån betydelse för mig, det är ju upplevelsen jag eftersträvar. Och dagens upplevelse var snudd på magisk pga all vackerhet. 
 
 
Ibland var stigen bra
 
 
ibland var den mindre bra, eller oxå kan det bero på att vi pga snön tappade bort den.
 
 
Snötyngda grenar är ett synnerligen bra cache kamouflage. Dessutom ger det många tillfällen till snö innanför kläderna.
 
 
Anledningen till att vi hamnade just utanför Lerum var Spioneck och hans prövningar. Eftersom jag råkade upptäcka att Elin loggat några av dem frågade jag henne om det kunde tänkas vara något för mig.
Jodå, helt klart cacher i bojips smak. Bestämde då att vi skulle ta en gemensam tur däråt eftersom hon gärna gjorde återbesök. Ett trettiotal cacher i serien finns och eftersom de tar sin lilla tid att logga så hade även hon mertalet kvar att besöka.
 
En av de manicker vi träffade på i skogen som oxå fick poäng för sin kreativitet. Har aldrig sett nåt liknande innan.
 
 
Så här i efterhand är det bara att konstatera att det var en riktigt bra serie, men snö och kyla är inte att rekommendera när man ska logga dem. Fast det hade jag ju egentligen redan anat innan, men jag ångrar absolut inte att vi ändå gjorde ett försök. 
 
 
 
Trots idoga försök fick vi se oss besegrade här ovanför.
 
Vilken iderikedom CO har. Samt sannolikt även en rejäl lust att bygga kreativa skapelser och ork att släpa ut dem i skogen efteråt i en inte helt lättvandrad terräng.
Rena geolekstugan.
 
Fast har vi inte hamnat lite fel här?
 
 
På ena sidan av Häcksjön låg solen på. Det märktes eftersom det nästan var snöfritt här.
 
 
Vi packade upp vår matsäck. Elin bidrog med fisksoppa och jag hade med kaffe och mackor. 
 
 
Underbart att sitta i solen på denna sanslöst vackra plats.
 
 
 
 
Att det ramlade stora snöklumpar från tallarna ovanför när solen värmde och som råkade hamna både i soppa och i kaffet är förlåtet och gjorde egentligen bara att vi fick lite till att skratta åt. 
 
Vi fortsatte vår promenad i en alltmer snöig terräng och med ett lite mer otillgängligare vägval, men det fortfarande lika vackert.
 
 
När solen dalade bakom snötyngda granar kunde vi nog båda två konstatera att en sån här dag är det sällan man får tillfälle att uppleva. Dan därpå kom blötsnö och regn och sen var all denna vackerhet spårlöst borta. Ibland ska man ha tur helt enkelt.
 
 
Ett är säkert. Jag kommer att återvända hit när temperaturen är över nollan och och det är torrare ute. Men stövlar är nog bra att ha med, alt extra skor och strumpor, för även om det var delvis fruset så fanns det massor av blöta partier även på de stigar vi gick.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0