Strussa mm
Redan för snart ett år sedan fick jag upp ögonen för tallifnatts cacher i Strussjöskogen. Vandringsled i naturreservat är alltid lockande. Så ja, den serien har legat på önskelistan sen dess och ibland har man tur när man avvaktar besök, eftersom det nu kommit en ny serie cacher i samma område.
CO skriver att det är en bra bit in i skogen man ska och så var det oxå.
Vi stannade till lite kort vid Vånga kyrka på väg mot naturreservaten. Kan inte undgå att gilla dörren.
På krogiga grusvägar körde vi så ett par kilometer innan vi hamnade här: Strussjön parkeringsmulti
Två naturreservat som utgår från en gemensam parkering med var sin vandringsled med cacher. Kan det bli bättre?
Jo, det kunde det faktiskt för naturen var alldeles, alldeles underbar dessutom!
Här kommer ett gäng bilder från Hjälmmossen.
Vatten gick det åt mycket då det var lika varmt denna dag. Tack och lov så hade Titti även packat med lite salta nötter som vi passade på att knapra i oss vid en paus längs rundan.
Efter att ha kommit runt satte vi oss vid sjön intill parkeringen och kom i samspråk med tre pantertanter i åttioårsåldern som badade. De tyckte att vi skulle göra det samma, men vi skulle ju ut på en runda till så vi avvaktade med doppet.
Mätta efter en portion pastasallad gav vi oss ut på nästa sväng, denna gång i den betydligt mer kuperade Strussjöskogen.
Här kommer lite bilder från denna vandring.
Det är vansinnigt torrt ute, så torrt att det börjar komma höstfärger redan.
En mossälskare som jag kan bli knäsvag för mindre än vad dessa två vandringsleder har att erbjuda.
Varma och svettiga kom vi tillbaks till badplatsen vid Strussjön. Tanterna var kvar och hade fått sällskap av ytterligare några stycken pratsamma badälskare.
Och plötsligt händer det. Badkruka nr 1 glider ner i vattnet för årets premiärdopp.
24 grader i vattnet, då tycker till och med jag att det är skönt att bada!
Om det inte hade varit så långt att åka hade jag mer än gärna gjort om denna vandring. Så himla fint, lite som en blandning mellan Tiveden och Klyftamon här på vår sida Vättern. Väldigt nöjd med att vi blev visade hit, återigen en plats jag aldrig hittat utan geocaching.
Vi fortsätter med några väl valda stopp på vår hemväg. Jättegrytan Perkils kättil var ett av dem.
Återigen en spännande plats.
En vansinnigt varm resa närmar sig sitt slut, jag är imponerad av att vi faktiskt orkade traska så långt i värmen båda dagarna, men vi tog det lugnt och hade en massa vatten med.
Så kul det är att få se så mycket av det vårt land har att erbjuda och eftersom vi inte haft nån närmare kontakt med någon annan så känns det även som ett bra sätt att resa sett ur Coronasynpunkt.
Kommentarer
Trackback
