Favoritpoäng
Bastöna. En fridfull plats långt in i skogen
Bastöna
5 km rätt ut i skogen, de sista 4 km helt utan bebyggelse. Så helt plötsligt öppnar sig skogen och en gammal gård visar sig. Första gången jag var här för närmare 30 år sedan tyckte jag redan då det var spännande. Min morfar var nämligen skolkamrat med den siste boende på gården och han hade varit och hälsat på här då de var små.
Tänk att vandra denna långa väg genom skogen för att komma till skolan.......
Idag är det en riktig idyll!
Bastöna Gammelgård
Lugnare plats har jag svårt att tänka mig.
Gården är idag en hembygdsgård som man knappast bara råkar åka förbi men ett besök här kan jag varmt rekommendera.
Bastöna, en av Västergötlands bäst bevarade gammelgårdar från 1860 talet.
Hemmanet omges av den stora Rösjömossen, skog samt ett kulturlandskap med odlingsrösen och lämningar av nedlagda gårdar.
Idag består gården av två inredda bostadshus, en ladugård med oxavandring, ett mindre svinhus och utedass.
Vi fortsatte stigen bortom gården in i den lummiga skogen för att komma till utmarken.
Här finns lämningar av det gamla Bastöna. Bostadshus, källare samt ett fädrev fram till ladugårdsruinen.
Här blev Bastöna ängar placerad
En massa kraftiga odlingsrösen fanns på ängarna. Nästan varje träd hade en massa stenar kring sig.
Här på fädrevet passade det utmärkt med en fika i solskenet.
Vi fortsatte vår lilla utflyktstur mot fornstugorna som mor min alltid kallat dem.
HUMLALEDET är det riktiga namnet och här har delar av filmen "Rid i natt" spelats in.
En fin ekbacke, Ekbacken körde vi förbi längs vägen och det visade sig ha varit någon form av hus som legat här.
En mysig utflyktsdag efter några dagar med mer eller mindre nederbörd i olika form.
Denna dag resulterade även i några nya cachar. Bastöna har ju en burk redan, men det är ju alltid mer lockande för en geocachare med en tur så långt bort från närliggande cacher om där finns några mer man kan ta samtidigt..... Dessutom är det ett intressant område som är väl värt ett besök!
Ånarundan Tidaholm
Jag har alltid gillat Ånarundan!
På våren när vitsipporna blommar är här ljuvligt!
Åna-Rundan följer Tidan genom ett vackert kultur- och lövskogslandskap. Besök gärna leden under olika årstider och upplev naturens skiftningar. Leden är 3,6 km lång, markeras med trästolpar och det flacka landskapet är lättvandrat. Obs att vissa delar kan vara något våta om vattennivån i Tidan är hög. Längs leden finns ett par grillplatser och ett flertal parkbänkar.
Tidigare fanns här ett antal cacher längs leden men då de försvann under årets kyligaste månader började planer smidas.
Vore kul med ett gemensamt projekt!
Sagt och gjort.
Denna ljuvliga vårdag tog vi oss en promenad längs Tidan. Solen sken och fåglarna kvittrade.
Längs leden finns små skyltar som berättar om det som är värt att se!
Miljön vid det gamla spinneriet är mysig!
Lenas döttrar var med och vi fick en trevlig liten utflykt med fika och "månkakor".
Nostalgiskt att höra småtjejernas prat om det vi träffade på. Isak är bara några år äldre men det känns ändå länge sedan. Tiden går......
Vi bestämde oss för att göra tre gömmor var!
Detta är den första av mína:
Tegelslagarholmen Ånarundan # 1 Här anordnades festligheter i början på nittonhundratalet. Bl. a hölls här en sommarmarknad år 1911 med ridande härolder som förkunnade festens början. Stor dansbana, tombola mm. Idag är det en mysig liten ö ut i Tidan som lekande gossar på femtiotalet är skyldiga till. Då grävde de nämligen kanalen som avgränsar ön från ”fastlandet”.
Del lilla kanalen som skiljer ön från "fastlandet" Som tur var fanns en bättre bro också!
Där var det jättekul att kasta pinnar i vattnet!
Bävrarna är flitiga djur, tänk vad som döljs i Tidans vatten!
En fin förmiddag blev det! 5 burkar och en bonus blev resultatet. Hoppas fler kommer att tycka om denna rundan lika mycket som jag gör!
Kan man vara annat än glad.......
http://project-gc.com/?page=favgained&profile_name=bojip&profile_country=Sweden&country=®ion=&county=&submit=Filter
En rätt kul sida med lite statistik och annat och en hel massa annat skulle jag tro som jag inte förstår mig på ännu. Kollade för skojs skull då upp antal favoritpoäng på mina cacher och upptäckte att jag för närvarande låg på plats 119 i landet med 153 stycken. Riktigt kul! Mina gömmor är inga jätteavavcerade men de ligger oftast på en plats som jag själv gillar.
Dagen idag har varit en bra dag!
Var ju ledig i förmiddags så då passade vi på att åka upp till Ålleberg. En gömma där var fortfarande ohittad, Lena hade alla kvar däruppe och jag behövde kolla till min multi Guld där. Ållebergs sluttningar är så vackra, har inga foton därifrån tagna idag men dessa är tagna förra året i början av juni. Snart är det lika grönt igen!
Vi vandrade hela vägen upp på berget också. Det kändes i benen må jag lova. Ett antal utsiktscacher finns däruppe, de har alla det gemensamt att enda utsikten från dem är uppåt......
Blåsigt värre häruppe, inte undra på att segelflygplan och skärmflygare trivs gott här!
Predikstolen är ett imponerande ställe, man inte gärna går för nära kanten på.
Neråt igen och nu i lä var det jätteskönt. Blåsipporna blommade för fullt och vi såg även vitsippor, vårlök och lungört.
En trappa nerför berget med sina 75 små korta steg underlättade vandringen nerför berget i det mossöverväxta stenlandskapet.
Vidare färd in till Falköping. Vi har tidigare spanat in ett antal gatubrunnar i stan för att finna R-brunn. Att det skulle finnas så många olika sorters brunnar hade jag ingen aning om...... men vet man hur man ska göra blev ju allt riktigt lätt. En kunskap som kan användas på fler sätt! Tack för det tipset!
Vidare upp på Mösseberg. Fikapaus uppe vid vackra bergsjön sedan gav vi oss på dagens absoluta höjdpunkt! Livet på en pinne. En av de bästa cacherna jag loggat! Magpirr, klur, samarbete och en överaskning på slutet. Kinderägg, släng dig i väggen........Kan bara rekommenderas varmt!
Efter en toppenförmiddag (med bl.a 2 bergstoppar) så var det dags för en intensiv avslutning pådagen med ett kvällspass. Lagom mycket att göra och trevliga jobbarkompisar. Kan man vara annat än glad efter en sån dag?
gamla torpställen, mm
Hjo och en massa frågetecken stod på programmet och så några torp förstås!
Denna morgon började vi med en fin promenad till Bremsahemmet
Skogen öppnade sig plötsligt och där var det några steniga hagar.
Det kan knappast ha varit lätt att odla något här.
Stora Bremsahemmet. Den relativt gamla gården är numera övergiven och ägs av Sveaskog. Man har dock fortfarande boskap på bete för att bevara hagmarksmiljön med sin speciella flora, ungefär
som det bör ha sett ut på 1800-talet. På hagmarken syns bl a en jordkällare och vaga spår efter en gammal knuttimrad stuga.
Det var bara 3 stycken som varit här innan oss, men två av dem hade varit här i mörkret.
Kan inte låta bli att undra varför man åker till en sådan här plats när det är mörkt......
Uppe i hagen fanns ett fint picknicbord och denna sten med en gammal träflaggstång fästad vid sig.
Denna plats gillade jag verkligen!
Familjen Ljungberg gamla torp i Långeruder. Innevånarna i Långeruder hade namn om sig att vara tjuvar och pack. Tre syskon som ägnade sig åt brottets bana. Anders Petter Ljungberg, mer känd under namnet ”Svire”, blev odödlig genom att han mördades 1903 av sin sambos son F.D. gardisten August Karlsson. Detta var en god gärning tyckte de flesta, för Svire hade i många år terroriserat Hjoborna med sitt häftiga humör, när han hade fått några för mycket innanför västen.
Den gamla trappan ledde nu bara upp till en mycket präktig gran.
LINGONUDDEN: En strapatsrik färd för att komma till denna vackra plats blev det.
Först blev det en rejäl test på hur kunnig Lena är på att backa då en timmerbil blockerade vägen.
Lustigt nog stod en timmerbil ivägen på samma väg några månader tidigare då vi sist var i dessa trakter.
Vända, åka ner för berget och sen upp på ett annat ställe. Här hade det också åkt timmerbilar för det var med hjärtat i halsgropen vi tog oss upp. Blir nog inte roligt när tjälen släpper.
Men en väldigt vacker plats var det. Isen gjorde sitt bästa för att överrösta oss,
den brakade och "sjöng" hela tiden.
Myrstackare.....Undrar vem som har gjort stacken alldeles ihålig. Antar en viss förvåning bland invånarna när de vaknar till. Här var inget liv men vid nästa myrstack, på ett helt annat berg, var det full fart. Våren är på väg!
Blev så entusiastisk att jag gav mig iväg på en tur upp på vårat eget berg efter att U+L åkt och hämtat barnen.
Har varit vid Torsbo en gång för 15 år sedan så jag visste om att detta ställe fanns.
Men för 15 år sedan var både resterna av ladan och huset i bättre skick.
Redan på 1600talet finns det nämnt ett boställe uppe på Kungslenaberget som kallades för Torsbo. Det är alltså en plats som har varit bebodd i många år.
Vissa rester av husen finns fortfarande kvar. Ängarna, med de gamla stenmurarna runt, vittnar om forna generationers odlarmöda. Marken betas fortfarande så hagarna kan hållas öppna. Innan skogen planterades måste det varit en strålande utsikt härifrån.
Stugan var sammanbyggd med vedboden och dasset, hade en förstuga med stengolv, ett rum med jordgolv som inte användes och ett rum och kök där den sist boende familjen bestående av 2 vuxna och två barn bodde
Denna plats hittar man inte till om man inte är nyfiken på sitt närområde som jag,
bäst att lägga en liten burk i närheten!
