På krokig väg hem mellan Skåne och Tutaryd
Efter att ha vandrat mer än 50 000 steg på två dagar i trakten av Röstånga beslutade vi oss för att styra färden hemåt redan på morgonen istället för att deltaga vid CITOeventet. Trodde att vi kanske skulle komma hem lite tidigare så.
Nåväl, härom är det svårt att sia men vi fick en riktigt bra dag även på väg hem.
De krokiga vägarna har ju definitivt mer guldkorn att visa upp än raka, snabba E4an.
Vi började dagen med en earthcache på en vacker plats. Kulla-Gunnarstorp - Sandsten
Hav, vågornas sus och lite strandkonst!
Man kunde gå längs havet eller också på den stig som gick strax ovanför, en stig som för övrigt verkade vara en mycket populär hundpromenad. Tror vi mötte de flesta av traktens hundar på vår väg.
Dessa sandstenar var oerhört vackra och här skulle man beräkna ungefärlig storlek i m2. Jag lyckades nog rätt bra för jag fick ok av CO iallafall!
Visst är naturen fantastiskt vad gäller att skulptera!
Vi fortsatte till Kulla Gunnarstorp view point där utsikten mot danmark var fin. Det märktes att vi var nära vårt grannland för här var vi tvugna att använda danskt nätverk. Lite märkligt känns det dock att bli välkomnad till Danmark när vi trots allt befann oss i kvar i gamla Sverige.
Efter utsikten fortsatte promenaden och vi fick se något gult skymta mellan träden.
Det visade sig vara blommande azaleor!
Mängder av dem och doften var underbar!
Här kom vi även Kulla-Gunnarstorps slott riktigt nära. Så fint!
Möllor finns ju gott om i Skåne och såklart ville vi besöka en av dem.
Farhults mölla blev vårt val.
Så var det ju det där med kyrkoruiner som jag är svag för. Dagen slutade med inte mindre än två stycken.
och den fina Hamneda kyrkoruin
Här vid kyrkoruinens rofyllda miljö passade vi även på att ta en fikapaus. Ännu en bra fikaplats att lägga på vår lista!
Det fanns gott om violer vid parkeringsplatsen och jag kunde inte låta bli att föreviga dem
Denna bro åkte vi på när vi åkte E4an ner till skåne. Visst är den vackrare från detta håll?
R1 Högbron var passande nog placerad här nere för att ge oss en bra anledning till ett stopp.
Maskrosor som blommade så fint på taket är rätt idylliskt faktiskt när de blommar!
Det satt en kråka på skorstenen som behaga flyga iväg precis när den skulle fångas på bild. Nu hann den inte gömma sig helt utan blev fångad i flykten istället.
Jag har ju en märklig förkärlek för gravfält dessutom, kanske för att jag gillar själva atmosfären på sådana platser. Självklart så fick Mjäryds kullar ett besök. Över 150 gravkullar skulle det finnas i området om jag minns rätt.
Avslutningsvis denna resa så blev det en kyrka. En synnerligen ovanlig sådan. Tutaryds kyrka.
Kyrkan var av spån som hade den för kyrkor ovanliga färgen röd. En riktigt fin avslutning på en riktigt fin resa.
Vilken tur att så många delar med sig av sina smultronställen med att placera en plastburk intill för annars hade ju vi missat massor av guldkorn i vårt land.
Ska vi gå till Tranås eller Smålandsstenar härnäst?
23 maj 2015 var det dags för den årliga Skåneträffen! Vid överlämnandet av förra årets Skåneträff var det en kort stund nära att Skåneträffen 2015 skulle hamna i Småland!
Vi får väl se om det kommer att finnas några småländska spår med på eventet...
Vi välkomnar såväl nya som gamla geocachare till Röstånga och Söderåsens nationalpark.
Eventområdet var samma som gårdagens grillevent och denna morgon var det ännu fler som samlats och strax efter 11 var det cachesläpp (eller var det koo-släpp?).
Vi hade fått lämna in våra Gpser och de var nu laddade med de nya cacherna (samt även en parkeringskoordinat) och när allt var klart öppnades bandet och många hastade iväg, ivriga på att få FTF!
Vi tog det lugnt, frågade om det fanns en lämplig promenadrunda och begav oss sen med bil till parkeringskoordinaten. Det visade sig vara ett misstag!
EO berättade tydligen att bil inte var tillåtet denna dag i FTFjakten, men det hörde vi tyvärr inte där vi stod. Oerhört pinsamt men dagen blev ändå bra. Mycket beroende på den trevliga grupp bestående av Team MEJ, BM1742, Joy.SE, Spitz05 som blev vårt huvudsakliga sällskap i promenaden mellan "städerna".
Jomenvisst fanns det småländska spår och det var därför som diskussionerna om vilken stad vi skulle gå till härnäst dök upp där i skogen.
Cacherna hade allihop namn av småländsak orter t.ex SK15-211-Kalmar och SK15-307-Lönneberga
Det fanns även en barnrunda med Astrid Lindgrentema fast beskrivningen i vuxenrundan säger egentligen allt:
"Runda för de mindre vuxna. En runda anpassade för de äldre som borde veta bättre men är unga nog att göra det ändå."
Jodå, nog borde man väl vetat bättre än att t.ex gå i denna terräng???
Vi var helt klart inte vana vid alla dessa benlyft för vi upptäckte båda en liten muskel efter ett tag som ingen av oss visste att vi hade. Som tur var så var det bara en liten del av vandringen som var så besvärlig.
Vid cacherna blev det ofta små folksamlingar, som mest var vi hela 40 personer när en gömma FTFades. För att underlätta loggningen då kom namnet "Happy caching" i loggboken, för vi var ju allihop just lyckliga cachare!
Gömman ovanför hade det passande namnet SK15-220-Smålandstenar. Som tur var så var inte hinten "under sten"
Det var en rätt häftig känsla att gå så många personer i skogarna samtidigt, tanken på att gå skallgång var faktiskt inte så långt borta.
Efter en lång promenad så var det fikadags. Här satt vi strategiskt mitt mellan stegen i en multi.
Stor kula, i stor gran, mitt i stora bokskogen, med två lyckliga och mätta cachare!
På kvällen var det återsamlig och buffe på vilda grisar vid Röstånga camping. Supersmaskigt!
Senare på kvällen skulle det bli mörkercacher. Efter denna långpromenad i småland så valde vi att istället åka så sakteliga mot vandrarhemmet igen, men först ett beök vid Odens öga
Det är en mytomspunnen sjö vid Nackarpsdalen i Söderåsens östra del. Sjön är cirkelrund, ungefär 150 meter i diameter och omges av 30 meter höga branter och ansågs förr vara bottenlös.
Enligt sägnen låg här en gång Sjökungen Grims borg men en natt förstördes borgen av ett eldkors från himmelen, berget öppnade sig och borgen försvann. En ängel som flög över fällde en tår som fyllde sjön till bredden. Har man tur vid klart väder kan man ännu ana borgens torn djupt nere i vattnet........
Nordisk Familjebok från 1800-talet skriver, "Numera torde det vara otvifvelaktigt, att vulkaniska krafter varit verksamma vid sjöns bildning och att den är en slocknad vulkans igenrasade krater."
Sjön sägs också vara en Glaciärnisch, en födelseplats för glaciärer.
Nordisk Familjebok från 1800-talet skriver, "Numera torde det vara otvifvelaktigt, att vulkaniska krafter varit verksamma vid sjöns bildning och att den är en slocknad vulkans igenrasade krater."
Sjön sägs också vara en Glaciärnisch, en födelseplats för glaciärer.
En fantastiskt vacker plats var det iallafall. Här skulle CITOeventet dagen efter äga rum men när vi såg branterna ner mot sjön insåg vi att det skulle våra trötta ben inte fixa utan privatchaufför med bil hem därefter. Beslut togs därför att avstå det eventet.
En kyrka avslutade denna fina vandringsdag i skåne (eller om det nu var småland....)
Skönt med en riktig driveingömma som omväxling och ett bra slut på dagen.
Även denna natt sov vi ovaggade!
En rutig hall och lite kvarsittning i skolan
Skåneträffen 2015 lockade. Ett event med vandringstema i en trolig vacker natur. Ja, det lät ju helt klart som ett event i min smak och till min stora lycka så var det fler som ville följa med.
Det hela slutade med att jag och Titti styrde bilen ner mot skåne igen.
Men att bara köra motorväg blir ju lätt lite trist.
Vi började med ett snabbt stopp här: GÖLA
En cache som helt klart är värd en liten avstickare. Gillar när CO lagt ner en hel del jobb för att vi nördar ska få en speciell upplevelse. Väljer att inte lägga med någon bild här, denna ska uplevas på plats, allra helst när det är mörkt!
Nästa minnesvärda stopp var Rutehall. En gammal cache från 2002.
Jag trodde namnet hade att göra med nån som hetat Rut, men det visade sig vara något helt annat.
Detta block vägde sannolikt ca 250 ton innan det klövs i två delar. Blocket består mestadels av Hinnerydsgranit med ett band av ca 20 cm tjock diabas mitt i. Det är där det delat sig och bildat detta märkliga rutnät. Diabas brukar ju ofta bilda fem och sexkantiga pelare men dessa är ju fyrkantiga......
En utmärkt fikaplats var det iallafall!
Det har sina fördelar att kolla ut besöksvärda gömmor innan. Tack vare det hittade vi detta fina ställe.
091 Brytestugan. H11112 . Skåningarna verkar gilla en massa siffror i sina cachenamn och hade jag inte sett en bild innan så hade vi missat den bland alla övriga cacher med en massa siffror.
Brytstugan användes för linberedning. Då lin är mycket eldfängt placerades den på behörigt avstånd från den övriga gården.
I brytstugan torkades linet efter rötningen. Kärvarna lades på ställningar i stugan för att torka i värmen från den hörnplacerade ugnen. Efter torkningen bråkades linet.
När detta mödosamma arbete var över brukade man fira det med så kallade brytegillen.
I brytstugan torkades linet efter rötningen. Kärvarna lades på ställningar i stugan för att torka i värmen från den hörnplacerade ugnen. Efter torkningen bråkades linet.
När detta mödosamma arbete var över brukade man fira det med så kallade brytegillen.
Ett fint ställe som var väl värt ett besök.
Då Titti gillar kyrkgömmor så fick även Stenestads kyrka ett besök. DreamTeams Wedding 1/8 2009
Denna fotovinkel tilltalade mig!
Så var det ju det här med kvarsittningen........
Inte långt från kvällens event: Kvällen före 2015 – Grillevent finns den fina serien cacher som länge funnits på min önskelista nämligen Skola 1 - Hemkunskap - Skola 19 - Examen. Vi lyckades logga alla cacherna i den riktigt fina serien, men det tog oss lite längre tid än vi trott, så vi blev lite sena till eventet. Skyllde då på kvarsittning.....
Schemat vi hade att följa var det ovan och startplatsen var vid en helt ljuvlig rastplats!
Slingan var gjord som en åtta och det var perfekt med en fikapaus i mitten här strax intill parkeringen.
Jag lägger ut några bilder som jag inte tror spoilar så mycket.
Mycket bra gömmor allihop och de hade allihop något som stämde bra med temat. En hel del klurande blev det, och javisst tappade jag ett antal favvopoäng.
En mycket bra runda som bara kan rekommenderas, och glöm för all del inte fikakorgen, Går man i skolan så måste man ha lunchrast!
Naturen var bitvis väldigt fin, bitvis lite mer ansträngande.....
Fast hade vi valt att ta dem i rätt ordning så hade vi haft fin stig att gå istället. Vi gjorde en avstickare till en gammal gömma intill i en mossig stubbe och pga det rörde vi till det med ordningen i skolan.
Väntas det tillökning tro?
Bytesföremål modell mindre
Efter examen så var vi åter tillbaka vid denna lilla sjö och vi styrde färden mot Röstånga något försenade.
Det är inte helt lätt att komma till ett event där man inte känner någon alls och dessutom lite sent, så vi valde att styra mot vandrarhemmet rätt snart efter att korvarna grillats.
Ett kort stopp på vägen vid Slaget vid Bunketofta
och sen slocknade åtminstone jag ovaggad.
Helsingborg och vägen hem
Helsingborg är en stad jag inte har varit så bekant med innan.
Detta avhjälptes på absolut bästa sätt denna påskhelg.
Jag har alltid gillat att upptäcka en stad till fots och vi tillbringade några fina timmar vandrandes i staden på påskdagen innan vi åkte hemåt.
Konstaterade att våren verkligen kommit en bra bit längre här än hemma och att de verkar ha obegränsad tillgång till påskfjädrar. Något som var riktigt fint.
Påskaftons morgon började vi oxå med en kort promenad i Väla skog.
Här finns Skånes äldsta gömma från 2001 och den ville vi ju självklart besöka. First one in skane?
Det naturreservatet gav oss en nästan magisk morgonpromenad.
Så mycket fågelsång på en gång, en bokskog där knopparna var stora samt en strålande vacker morgon.
Ljuvligt.
Helsingborg är en vacker stad. Har för mig att jag hört "parkernas stad" nämnas och det stämmer väl med det vi såg.
Fast när jag kollade närmare så var det visst Malmö som kallades det, men parker fanns det gott om även här. Överallt blommade vårblommor och det var riktigt varmt där inte vinden kom åt.
Vi började med en grotta. The small Cave. En spännande plats med massor av gömställen. Svårighetsgraden var därför satt till 4,5 men så svår var den inte denna påskdagsmorgon. Vi behövde ju inte tänka på mugglare direkt, så många mer än vi var inte ute kl 9.
Här fick vi hjälpas åt för att kunna logga och ett skratt rikare blev vi. Problemlösning är alltid kul när det lyckas!
Medicinhistoriska museet var ett av alla vackra hus vi såg i staden. Tyvärr var många av gömmorna vi letade efter mugglade, blir väl lätt så i en stad.
Vår vandring tog oss upp till Kärnan en plats som är en riktig oas i staden. Gömman här var även den borta men vi njöt av utsikten iallafall.
Öresundsparken är Helsingborgs äldsta park och dess historia går tillbaka till 1803. Då anlades en brunnsinrättning vid en källa med järnhaltigt vatten.
En fin plats där vi även hade möjligheten att se blommande rhodedendron. Visserligen bara en buske men ändå! Lycka! Älskar rhodedendron.
Statyn av Magnus Stenbock till häst sägs vara Sveriges enda ryttarstaty av en icke kunglig person.
Magnus Gustafsson Stenbock, Måns Bock, Måns Lurifax, född troligen 12 maj 1665, död 23 februari 1717, var en svensk greve och officer. Stenbock var en av den karolinska tidens främsta gestalter.
Denna låg intill det som jag felaktigt läste som badhuset
Nog tyckte jag att det inte liknade ett badhus direkt men......
Rådhuset skulle det visst vara.....
En parkbänk som är uppvärmd med denna fina utsikt lockar ju sjävklart till besök. Upptaget på den varma bänken idag, vi fick sätta oss på en alldeles vanlig bänk istället.
Vi hade ju en anledning till att fira, nämligen titticcs sexårsdag som geocachare!
Vad passar väl bättre än ett anrikt 101årigt cafe?
Ännu en gång grattis!!!
Gofika på cafe med uteservering 5 april! Om det tycker jag!
Kärnan är sannolikt daterad till början av 1300-talet, men redan på 1000-talet fanns det anläggningar på denna strategiskt betydelsefulla plats.
Staden Helsingborg är omnämnd på 1070-talet av Adam av Bremen.
Staden Helsingborg är omnämnd på 1070-talet av Adam av Bremen.
En sista titt på utsikten innan vi avlutade vårt besök i staden. Vi kommer förhoppningsvis åter om nån månad!
En resa har alltid ett slut, oavsett hur bra den är och vi vänder hemåt.
Tänkte att en hembygdsgård kanske kunde vara ett lämpligt fikaställe men hu så kallt det var när vi väl kom fram. Inte ens cachen var på vår sida så det krävdes lite list innan den blev signerad.
Vi åkte vidare och jag fick dels höra talas om slaget vid Fantehåla och dessutom hittade vi en solig plats i lä där fikat smakade underbart.
I början på 1500-talet var Örkelljungatrakten en skådeplats för riksviktiga händelser. Den 27 augusti 1510 möttes svenskar och danskar på nytt i en blodig kamp där Kungsvägen skär gränsen mellan Örkelljunga och Rya socken.
Men att Fantehåla visade sig vara en topp och inte en håla förvånade mig lite.....
Mätta styrde vi hemåt via några helt olika kyrkor.
Örkelljunga Kyrka gillade jag starkt men Skånes Värsjö Kyrka #05# såg väl mer ut som en gul trävilla.
Trötta men glada och nöjda styrde vi färden nu återigen norrut hem till skaraborg igen!
Kodknäckaren, Spelkråkan, Buddha samt andra märkliga möten och platser
Kodknäckaren är en lurig liten rackare som inte gärna släpper någon in på sig, men som kan ge dig lite huvudbry eller lite extra motion.
Till sist visar den hemligheten som den ruvar på.......
Ja, Spelkråkan, labyrintsnapparen och kodknäckaren var några riktigt trevliga bekantskaper som minsann hade det riktigt livat i holken. Livat i holken #Kodknäckaren, Livat i holken #Spelkråkan, Livat i holken #Labyrintsnapparen, Borgen när och Förvirrad var allihop riktiga favvocacher som vi råkade träffa på när vi råkade köra fel väg mot Landskrona och istället hamnade i Vallåkra. Ibland undrar man vad man har gpsen till egentligen.......
Nu blev det ju istället ett riktigt lyckokast, för vi hade turen att råka på dessa roliga cacher samt dessutom även råka på CO.
Tänk så bra en felkörning kan bli egentligen!
Flera av dessa cacher låg i ett underbart naturreservat vid namn Borgen.
Mossiga gamla träd, porlande vatten, slingrande stigar och lite lagom grönt på marken. Underbart!!!!!
En bro som gick både över och under på samma gång hade oxå en synnerligen välgömd cache som vi hittade tillsammans med ett riktigt trevligt mugglarpar som kände CO och minsann visste att de höll på med något konstigt de inte begrep sig på. De blev nyfikna när jag klev ur bäcken mitt framför näsan på dem (hade inte vare sig sett eller hört dem komma)
Stigen var inte helt lättframkomlig på detta ställe. Men gillar man motion så fick man glädjen att ta sig fram här mer än en gång.........
Det är ju det här med kodknackaren och dess egenskaper. Ett gott skratt fick vi på köpet!
Ville man bli förvirrad var detta ett utmärkt ställe!
En riktigt, riktigt bra cache som gav oss en massa huvudbry innan vi kom på den enkla lösningen.
CO till dessa cacher gör nästan alltid något extra. Hoppas vi kan göra besök på några till av dem vid nästa tur neråt Skåneland i maj.
Något som förvånat mig en del var att det funnits gruvor i Skåne.
Bl.a denna där schaktet heter C.J. Malmros och cachen heter Inget drag
Helt klart ett ställe värt ett besök och inte speciellt långt från Mölledammarna som oxå är besöksvärda.
Hela möllan var klädd i något som såg ut som tjärpapp. Detta kan nog inte vara originalutförande för tjärpapp fanns väl inte när Stubbamöllan i Vallåkra byggdes 1824 av Bengt Persson och Kersti Persdotter i Viarp. År 1853 flyttades möllan till sin nuvarande plats i norra Vallåkra.
Såg lite provisoriskt ut men kanske det skulle vara så.....
Graven vid havet, här blev det en DNF. Den stora gravhögen här vid Örenäs döljer en av Skånes bäst bevarade gånggrifter. Men vackert var det!
En lite märklig plats där vi även råkade ut för ett möte, kanske inte så märkligt, men ändå lite oväntat på denna öde plats, speciellt eftersom vi umgåtts en del med diverse mer ovanliga fågelarter tidigare under dagen.
Vi blev uttittade medans vi avnjöt vår påskaftonssupe´ här i kvällsolen vid stranden.
Macka, ägg och banan duger bra som påsksupe´ när platsen är så magiskt vacker.
Men vart kommer då Buddha in i bilden?
Jo i Bjuv faktiskt!
Buddha i Bjuv. Mitt i ett vanligt villakvarter träffade vi på detta, minst sagt exotiska ställe.......
Tänk vilka ställen man hittar tack vare geocaching och vilka möten man gör!
Jag kommer nog alltid att komma ihåg när vi kommer utklampande ur ett synnerligen snårigt buskage mitt framför ögonen på en liten dam med rollator.......
Hon såg minst sagt undrande ut, men vi förklarade glatt att vi testade om genvägar verkligen var en senväg......
Vi hade nämligen genat över en påfart till E4an och sen via snårbuskaget när det fanns en gångtunnel ca 10 meter bort (som vi inte såg förräns vi var nere på gångvägen........)
Och det unga paret som nog oxå undrade lite när Titti hoppade fram och bad om hjälp eftersom han såg lagom lång ut.......
Är man 165 cm lång så räcker de där centimetrarna inte riktigt till ibland. Men hjälp fick vi, och kanske vi invigde en kommande geocachare i vår roliga hobby
Vem har sagt att skåne är platt?
Vår skåneresa var väldigt spontan förutom några i förväg utvalda önskecacher.
Felplacerad #1 Kontaktproblem var en runda som fanns på min önskelista.
Dels anade jag att det var fin natur där och det visade sig stämma riktigt bra.
Dels var rundan en som fått många poäng och det visade sig också att den var värd.
Dammarna hade en riktigt fin stig runt och vi njöt av kvällsolen som gjorde naturen alldeles gyllene.
Mölledammarna anlades på 1700-talet och är ett vackert strövområde med stigar, grillplatser och vindskydd. Det finns äldre ekar och bokar. Dammarna tjänade även som kvarndamm för Kalmarmöllan som låg vid dammens norra ände. Där har funnits den kvarn i över 400 år. Den siste mjölnaren hängde sig där 1937, troligen efter att ha förlorat alla sina pengar på kortspel. Kvarnen revs i början av 50-talet.
En fin avslutning på vår första dag. Men platt. Det var det inte.
Vi traskade uppför ett antal backar för att logga rundans tiotal burkar.
Strax intill fanns en gammal gruva vars slagghög reste sig som en sockertopp som syntes lång väg i landskapet. Denna topp lät vi dock bli att klättra uppför.
Ännu mer upp och ner blev det i Bälteberga.
Fin stor gård med ett riktigt fint strövområde i sin närhet. Här fanns flera gömmor, bl a Bälteberga biotopskydd, och Bälteberga vägkant.
Här fanns en mäktig ravin och även här var naturen underbart vacker. Men för att logga cachen var vi tvungna att klättra ner i ravinen och det var inte helt lätt.
Boklöv har ju en förmåga att fullkomligt dölja vad som finns inunder och det gör branta backar lite mer spännande.......
På en av "hyllorna" i denna märkliga klippa klängde sig några små blåsippor fast. De enda jag för övrigt såg under denna vandring
Solen sken, fåglarna kvittrade, vi njöt av vandringen, naturen och alla fina blommor.
Vattnet porlade i bäckarna och knopparna på träden var stora!
På vägen åter hittade vi en fin fikaplats.
Då började det blåsa. Riktigt rejält så det nästan dånade. Blev en snabb fikapaus denna gång och när regndropparna började falla skyndade vi åter mot bilen.
Då började det snöa......Isande kallt i ca 30 minuter och sen blev himlen blå igen och värmen återkom.
Skönt!!!!!!!
För det var då vi råkade träffa på några märkliga holkar med sina något udda innevånare.
Ännu ett naturreservat ledde det oss till. Borgen hette det och även här fanns det backar modell större.
Vid en av gömmorna gick stigen djupt ner i en sänka med rejäla backar upp på varje sida.
Vi följde våra gpserna som inte alls var överens.
Detta resulterade i att vi hamnade högst upp på var sin sida av stigen och där uppe. Med stigen långt därnere kunde vi inte låta bli att undra vem i all världen som sagt att skåne är platt..........
Men mer om det stället i nästa inlägg.
Äventyr i bortglömt land
I somras gjorde vi ett försök med Det bortglömda landet tillsammans med familjen.
Den gången körde vi fast samt att delar av familjen inte alls var bekväma med att befinna sig på denna inhägnade plats.
Denna gång kändes det helt annorlunda.
På parkeringen stod en bil med en mycket välkänd symbol så vi hoppades träffa på likasinnade där innanför staketet.
Vi hade några riktigt roliga timmar medan vi steg för steg löste uppgiften för att finna loggboken.
Starten löstes på hemmaplan och vi fick anvisningar om kodlåset som behövde öppnas för att komma in.
Två dörrar hittade vi men ingen hade kod.
Nåväl. Om man följer staketet så hittar man en öppning och eftersom markägaren gett sitt tillstånd för geocachare att besöka platsen så klämde vi oss igenom staketet.
Vi hittade steg ett förra besöket så jag hade ju en teori nu om vad vi behövde göra.
Det visade sig stämma och vi kunde fortsätta äventyret.
Vi räknade taggar, klor och tänder och lite till.
Blev hänvisade vidare allt medan kameran gick varm.
Verkligen ett spännande ställe detta.
Så var det då dags att sammanställa allt och få slutkoordinater.
Vad händer då? Vi får inte rätt i checkern och
min mobil blir trött och behöver ladda batterierna och det samma händer med Tittis........
Men kanske det är Kinnasten vars bil stod på parkeringen som kommer gående nerför slagghögen?
Nej sån tur hade vi inte.
De hade ingen aning om vad geocaching var och undrade hur vi kommit in.
I det läget blev vi nog båda lite bekymrade att det där med att markägaren gett sitt tillstånd inte skulle gälla.
Men de hade bara spanat in utsikten och tyckte deras väg in genom staketet var krånglig och undrade om vi visste nån bättre.
Vi var tvungna att återvända genom stakethålet till bilen för att plocka fram mitt reservbatteri och sen kunde äventyret slutföras!
En mycket snyggt genomtänkt geocache som verkligen kan rekommenderas.
Det hela är ett äventyr och det är svårt att tänka sig ett bättre sätt att fira geocache nr 8 000.
Vem kan tro att det gömmer sig farliga kreatur här?
Nyvångs gruva startades så sent som 1907, för att utvinna kol.Gruvan utvecklades till den största kolgruvan i Sverige och det var möjligt att via gruvorterna ta sig både till Åstorp och Hyllinge. Vid gruvmuseet ser man den i folkmun kallade "Bunken", som är slaggprodukter från gruvhanteringen och som reser sig cirka 50 m över markytan. Det var här vid denna markanta väl synliga hög som hela vårt äventyr utspelade sig.
Ja vad kan dessa sorter hetat tro?
några var tröttare än de andra.......
Tandläkare titticc i farten
Självklart ville jag ju bestiga "Bunken" oxå. Av någon anledning tilltalar det mig att klättra uppför kullar att se på utsikten.
Det var rejält brant att komma upp men utsikten var faktiskt riktigt fin.
Värre var det att komma ner......
Efter hasning nedför branten plockade vi fram vårat improviserade 8 000 fika!
Stort grattis titticc till denna bedrift! Och tusen tack för att jag fick följa med och möta våren i vackra Skåne!
Historisk resa ner till Skåne!
Långfredag!
Solen skiner från en nästan klarblå himmel. Vi ska åka till Helsingborg för två övernattningar på hotell!
Det fanns desutom två anledningar att fira!
Dels räknade vi med att Titti skulle logga sin geocache nummer 8 000!
Dessutom firade hon sin 6:e födelsedag som geocachare!
Båda två väldigt goda anledningar till att fira lite extra!
Och firade det gjorde vi verkligen, för hela resan blev väldigt bra!
Vi startade upp lite lätt med en kyrkoruin! Hallsjö Kyrkoruin
Jag gillar ju sådana ställen men här var cachen arkiverad. Dock fanns den på exakt samma plats som titticc hittade den på för sisådär nästan 6 år sedan, så det blev en logg här oxå, inte bara fotostopp.
Ett snabbt stopp blev det sen vid Runstenen i Trotteslöv.
Här finns en av Sagomuseets fina utflyktsmål med en historia:
Runstenen låg förr i en gammal stenbro över Trotteslövs bäck. Men det var besvärligt med bron, för den bara rasade och höll aldrig för tyngre lass. Folk byggde upp den på nytt, eftersom de behövde en bro över bäcken. Men den föll samman igen. Varför?
Ja det kan man ju alltid undra. Hur många runstenar har inte använts som broar egentligen? Fast helt klart så gör sig denna bättre som runsten, precis som det en gånmg var tänkt.
E4an är väl inte den roligaste vägen att köra, men den går ju snabbt. Dock gjorde vi några avstickare längs vägen och hittade detta spännande ställe! Lemonadkällan
Här hämtades det vatten till ”Skogskällans vattenfabrik” (Stidsvigs Läskedrycksfabrik), ägare var Martin Nilsson. Fabriken låg vid Hilmer Svenssons, numera Lisåkra och lades ner omkring 1930.
Det verkar vara rikligt flöde ur källan året runt och vattnet i den är kallt, friskt och smaklöst. Källan ligger under vår och sommar inbäddad under bokskogens gröna bladverk och är en vacker plats att besöka.
Det verkar vara rikligt flöde ur källan året runt och vattnet i den är kallt, friskt och smaklöst. Källan ligger under vår och sommar inbäddad under bokskogens gröna bladverk och är en vacker plats att besöka.
Fint ställe jag missat om jag inte geocachat!
Nu började vi bli lite fikasugna. Jag kom ihåg en plats vi besökt tidigare som jag inte hade ett dugg emot att göra ett återbesök vid, nämligen Rya Kyrkoruin II (inte i stenmuren)
En av de vackraste kyrkoruinerna jag vet.
Här passade det perfekt att sitta i lä bakom kyrkomuren och njuta av medhavd fikakorg i aprilsolens sken.
Mätta och belåtna styrde vi färden mot det som skulle bli titticcs logg nr 8 000!
Det bortglömda landet! Men mer om det i nästa inslag för det var minsann ett riktigt äventyr!
Laddat batterier i Skåne
Hoppas alla har haft en fin påsk! Många har geocachat, hade 165 olästa mail bara på påskdagen!
Inga inlägg på bloggen här på ett tag men jag blev medbjuden att möta våren i Skåne.
En resa som passade bra i tid för ladda batterier är något jag verkligen behöver just nu.
Sol, blå himmel, en massa fina vårblommor som än så länge gömmer sig hemma, trevligt sällskap, många fina platser och en och annan geocache.
Återkommer hem trött, men ändå så mycket piggare än innan jag reste.
Vi har haft en helt ljuvlig resa och mer inlägg om resan kommer att följa här framöver
FAD 2014 MEGA Sweden Hässleholm!
Jag gillar event! Inte själva minglandet, det har jag tyvärr jättesvårt för om det inte är ett litet event, och det är ju inte direkt MEGA......men cachesläppet och efterföljande trevlig samvaro i skog, det är något alldeles extra med sånt.
Vi besökte eventområdet lite snabbt på förmiddagen, kollade in shopparna och loggade lite TB. Träffade även på Signal the Frog! Undrar vd som händer om man pussar honom? Kanske en förtrollad prins eller?
Lokalen var stor och rymlig men loggboken hittade jag inte.
Tänk att jag kunde missa den........
Logg blev det sen när vi återvände framåt kvällen för mörkerlekarna.
Det fanns även massor av föreläsningar som lät intressanta men min hjärna sätter begränsningar där, så vi valde istället att ge oss ut i Hovdalas skogar i väntan på mörkersläppet framåt kvällen.
Jag har ju varit på ett FAD tidigare och jag gillar det här som bara kan hända vid FAD.
Visserligen var känslan i Göteborg en helt annan, där vi stod innanför de stora dörrarna och det räknades ner för utsläppet klockan 18 och sen att se den stora massan välla ut, allesammans utrustade med pannlampor och ficklampor som blev en guppande små ljuspunkter i den mörka skogen. Att träffa på så många glada i skogen och tillsammans klura på allt det ovanliga man möter är det som är den stora behållningen av hela eventet. Att man inte får logga cacherna spelar ingen roll egentligen, fast visst hade det ju varit kul att få ge sin syn på cacherna i en logg men......jaja, regler är regler och upplevelsen blir ju inte bättre av att man får skriva om den i en logg egentligen.
Klockan 17 stänges dörrarna för utgång och vi ställde upp oss i kö för att kunna ladda våra GPSer. Bara att koppla till en dator och 30 sekunder senare var det klart! Smidigt!
Sen var det utdelning av lappar om vart cacherna fanns och väntan till det magiska klockslaget 18.00.
Här var det dock flera utgångar och det blev förvirring i samband med släppet. Några blev visst utsläppta tidigare vid någon dörr och uppmanades att komma tillbaka. Hm, inte helt lätt att få till.
Därför uteblev oxå känslan av att skogen fylldes med ljus när alla vällde ut. Men på det stora hela var det ändå så fantastiskt som bara ett mörkerevent som FAD kan vara.
Det roligaste vi stötte på var nog 5leijon. Inget avancerat alls egentligen men det var cacheägarna själva som var själva cachen.
De satt så fint på koordinaterna med marschaller och trangaköket med pannkakor på gräddning framför sig mitt inne i skogen.
Mer än vi blev lite konfunderade och jag tror de skrattade gott åt allas förvirring.
De klagade på att vi hade för lite kläder på oss. Man får inte slarva med mössa.......
Eh, förvirringen var total. Jomenvisst, det stod ju 5leijon på den hemstickade mössan, men vad hjälpte det oss?
Jo det hjälpte oss faktiskt, för det finns ju en baksida oxå. I nacken på mössan stod siffrorna vi behövde. Kul grej och verkligen annorlunda.
Annars träffade vi på en antenn som skulle kopplas ström till för att komma upp och låta oss få koden till en labcache, fast här hade hela stora gruppen som samlats innan oss varit alldeles för försiktiga. Att koppla ström till en träplanka fungerar ju inte utan det krävdes en bortplockning som ingen vågade göra med risk för att förstöra för att få det hela att fungera.
Till slut var någon mer handfast och simsalabim så kom antennen upp.
Sen letade vi spindlar, följde lasrar, lyssnade efter koordinater, letade färgade lampor i skogen samt mätte lufttrycket på ett däck mm mm.
Massor av trevligt folk samlades vid gömmorna och helt plötsligt hördes glada rop och skratt och spelande marschmusik mellan träden. Ett gäng tyskar närmade sig och cacha i mörkret med musik till måste ju bara bli ännu bättre eller?
Fast jag måste erkänna att vi gjorde några missar. Vissa av cacherna denna speciella kväll var cacher som skulle bli bestående och därmed loggbara. Hade jag sett det så hade vi nog siktat in oss på att logga åtminstone en av dem. Dessutom missade vi baren, orken började tryta där helt enkelt och att ta sig till fem olika platser för att efter det hitta rätt plats för den blev bara för mycket efter att vi råkade hamna helt fel och gick nån kilometer helt i onödan strax innan dess. Tyvärr, för den verkar ha varit den största upplevelsen denna kväll.
Ja, så missade vi ju letterboxen precis utanför ingången oxå, trots att de pratat om den innan vi släpptes ut.
Man skulle lägga ett kuvert med sitt namn och adress på i lådan samt ta ett av de som redan låg där och skriva en hälsning till den vars kuvert man fått. Kul ide, men jag såg den helt enkelt inte i gpsen. Det har sina nackdelar ibland att ha en hjärna som sorterar bort ungefär hälften av allt den ser och hör.
Detta år planerade vi att komma i tid till återsamlingen, den missade vi förra gången. Det var dock inget vi egentligen hade behövt. Kändes lite konstigt att de endast pratade engelska vid ceremonin, dessutom en engelska som är lika dålig som min egen.
Trötta efter en hel massa steg åkte vi sen till hotellet. Behöver jag skriva att vi nog båda sov som klubbade sälar denna natt?
När bara resan är mödan värd! Vägen till Hässleholm.
Jag har varit på FAD en gång tidigare och jag tyckte om den känslan att snurra runt i mörkret med en massa andra geocachingentusiaster, trots att cacherna vi hittade inte var loggbara.
Förra året fanns det inte på kartan att vi skulle åka men denna gång så ville jag så gärna, även om jag visste att det skulle kosta mig en del. Det priset är jag redo att betala bara för att få uppleva allt detta igen.
Det blev en riktigt bra resa, hade i förväg sett ut några platser jag gärna ville besöka, både på resan dit och hem.
Jag är ju mest intresserad av miljöerna samt om det är cacher som kan erbjuda mig något extra. Kräsen, ja kanske det, men för mig vinner kvalitet överlägset över kvantitet, hade säkerligen kunnat logga minst det femdubbla antalet cacher om vi valt andra vägar men som sagt, det är inte viktigt med antalet för mig.
Totalt blev det 25 cacher denna helg, och sju olika typer på en dag och det är jag helnöjd med!
Förresten hade inte maken orkat med mer heller, han är inte lika entusiastisk som jag till det här med geocaching.
Vi gav oss av hemifrån i arla morgonstund för att stanna till vid Frukostevent i Värnamo. Halv åtta rullade bilen in vid McDonalds där vi mötytes av några småfrusna men glada geocachare. En smothie som ingick i frukostmenyn var väl inte helt rätt val denna morgon för den var god, fast ack så iskall.
Bra initiativ denna dag då många var ute och for på vägarna.
Lagom när vi närmade oss Hässleholm slutade det regna och vi gav oss på Kvarnen en wherigo i en riktigt fin miljö.
Starten var vid en fd kvarn, Gammalstorps mölla
och sen fick vi mycket bra vägvisning till detta ställe. Hörröds kvarn. Vilken mysig plats!
Dimman låg tät och skapade en nästan trolsk stämning vid dammen. Att gå de 500 metrarna tillbaks till bilen var ren njutning denna ljumma morgon i november.
På vår väg in till Hässleholm stannade vi till vid ett intressant ställe. Backwards flowing river
En å som tydligen hade den ovanliga vanan att ibland byta håll på sitt flöde. Ovanligt efter vad jag förstod. Detta berodde på att ibland var flödet i tillflödet lägre än flödet i utflödet och då bytte vattnet helt sonika håll på sitt eget flöde. Mycket flöden här minsann men egentligen helt logiskt. Vacker plats även en novembermorgon.
Efter incheckning på FAD så gav vi oss av mot Hovdala och Posta-Nillas Letterbox.
Men först lite foton och mackfika framme vid slottet. Här har jag varit förut, minns bara inte när och omständigheterna kring det. Men vackra miljöer är det verkligen och vi var inte ensamma om att tillbringa några timmar härute. Träffade fler geocachare men de vi mötte var nybörjare och hade inte kläm på det där med hur en multi egentligen funkade. Inte lätt att leta efter en mikro där en multi börjar, speciellt inte som uppgiften där vara att räkna gångjärn. Försökte förklara gjorde vi iallfall.
Hovdala är verkligen ett vackert slott!
Så stegade vi då iväg mot letterboxen. Vi valde helt klart fel väg. Genom detta fina vattenfall var inte lättaste vägen........
När jag loggade så flög en uggla förbi, sannolikt en något förvirrad sådan för den flög nedanför mina fötter samt nästan krockade med ett träd. Undrar om den var lite stressad av alla besökare just denna dag tro?
På vägen tillbaka hittade vi en stig.......Med övergång över vattenfallsbäcken dessutom. Känns som man varit med om det scenariet förut......
På väg till letterboxen som tydligen var ett stort besöksmål denna dag träffade vi på denna skylt. Tankarna kom till den enda biblioteksruin jag besökt innan som befann sig i Efesos i Turkiet. Tyckte att sådana ruiner mer hör ihop med gamla greker och andra i antikens värld och småfnissade lite över att även träffa på en sådan i skåne.
Senare träffade vi faktiskt på just denna ruin. Inte direkt lik den i Efesos men ändå riktigt fin!
Biblioteksruinen är från början ett åttakantigt stenhus som uppfördes vid 1700-talets slut av Lantjunkaren Mikael Ehrenborg. Enligt berättelser så skulle han här förvara sin stora boksamling. Han var också trädgårdsintrsserad och planerade en storartad anläggning kring biblioteket. Där ser vi ännu ett helt system av stengärdesgårdar i omgivningen. Vid Mikaels död 1795 avstannade hela arbetet och det slutfördes aldrig.
Ehrenborgska låg strax intill. Vackert med alla gamla stengärdsgårdar men......
Varför ingen hint på gömmorna här??????
Bokskog ger MASSOR med löv på hösten och att hitta ett petrör bland dem är inte lätt, speciellt inte när man inte har en aning om var man ska leta. Koordinaterna i skog fladdrar ju ofta.
Jag gillade verkligen Hovdala området men de gömmor som hade hint här var alldeles för få.
Två andra platser jag uppskattade på Hovdala var Död. En jättefin plats vid Hammarmölledammen i underbar bokskog. När ett dött träd är inklätt i mossa är det faktiskt vackert att skåda.
Promenaden hit var oxå jättefin!
Underbart väder blev det även denna dag. Ingen sol, men hur ofta landar temperaturen på 15 plusgrader i november? Jacka var för varmt. Helt otroligt egentligen!
För att inte tala om dammen! En svan stod och spanade ut över dammen på stenen när vi kom men tog sin tillflykt till vattnet när vi närmade oss.
Sista platsen var en tragisk historia bakom. Caspers stone
Bara några dagar innan sin sjuttonårsdag, på en rådjursjakt, råkade unge Casper Ehrenborg stöta bösskolven mot en sten och skjuta sig själv i bröstet. Hans föräldrar lät resa en minnesten på platsen där det hände.
En synnerligen bra resa ner till MEGA Sweden blev det, Själva eventet berättar jag mer om i nästa inslag.
Geocaching på semester. Skåne!
Det här med geocaching under en semesterresa är egentligen riktigt bra! Tänk så många ställen jag faktiskt haft lättare att hitta bara pga att det faktiskt legat en geocache strax intill. Bara det nu inte är så knasigt att cachen intill är döpt till något så anonymt som "Tures gömma" eller något annat där det är svårt att gissa vilken plats det handlar om. Tyvärr finns ju sådana namn också men de större turistmålen brukar oftast ha något som stämmer med namnet iallafall.
Sen behöver det ju inte betyda att jag verkligen loggar cachen strax intill besöksmålet, men så länge cachen tar mig dit jag vill så har det ju ingen betydelse.
Vi hade så otroligt tur med vädret denna vecka som vi tillbringade i Utvälinge. (Hemma regnade det varje dag, ibland massor, vi fick bara en liten skur på hela veckan.)
ARILDS KAPELL med kyrkogården där endast förlista och drunknade fick begravas. Skönt nog så fanns här bara en grav.
Ännu en semesterort som sannolikt få hört talas om. Jo, familjen Jonsson brukar ju åka till sådana ställen.
För jag tror vi är rätt ensamma om att åka på semester till platser som Näshulta, Vrena, Fågelsång och Kallhem.
Men det passar oss. Vi har ju ändå bara stugan som en bas för att kunna göra utflykter ifrån och då är det bara en fördel att den inte ligger mitt bland en massa andra semesterhus på en trång anläggning. Dessutom gillar ju inte ens barnen att bada.
Denna gång råkade det bli en riktig lyckträff, för Utvälinge visade sig vara en idyll, bara 250 meter från vackra Sandön. Varför ingen cache här kan jag inte låta bli att undra?
Eller längs denna fina vandringsled. Kullaleden.
Massor av vandringsleder gick här, kors och tvärs, bara några meter från huset dessutom, sådant gillar en vandringsälskande mor i huset så det blev många morgonpromenader och kvällspromenader denna vecka. Tänk det var ju dessutom helt platt här, alltså inga uppförsbackar. Underbart när man till vardags bor halvvägs upp på ett berg!
Sofiero var dock en plats som hade en egen gömma, denna höll jag dock på att missa då den hette Sophie-Ro och alltså inte dök upp när jag sökte på Sofiero för att använda som navigering till platsen.
Kullens fyr hade också en egen gömma men den brydde jag mig inte om att ta, när man är med familjen så gäller det att hushålla med antalet "jag ska bara leta efter en burk", men gömman gjorde ju platsen lätt att hitta!
"Flickorna Lundgren" är ännu ett välkänt ställe. När så svärmor ville bjuda oss på fika just här så tackade ju ingen nej! Vackert! Och gott fikabröd med för den delen!
Denna kyrka hade jag nog totalt missat om det inte vore för en geocache faktiskt.
BRUNNBY KYRKA en otroligt vacker kyrka med den mest "välväxta" kyrkogård jag nånsin sett.
Gravstenarna stod kors och tvärs och ibland syntes de knappt bland växtligheten.
Helt annorlunda mot de skaraborgska kyrkorna
Himmelstorpsgården en gammal hembygdsgård
och En route to Ladonia, Kullaberg låg bra till för att hitta till Nimis, detta märkliga ställe.
Trots detta lyckades vi gå fel och hamnade på en annan vacker plats med sagolik utsikt. Kullaberg är verkligen vackert.
Bokskog nästan överallt men här längs den rätta stigen till Nimis så var själva stigen även en gräns mellan bok och barr.
Till sist några platser jag hittade bara tack vare en cache:
En ljuvlig kvällspromenad på Vegeåleden från stugan råkade ta oss till denna fina plats.
med sitt monument av farkosten vars historia berättas här:
Händelsen utspelade sig i en skogsglänta den 18 maj 1946. Den 28-årige Gösta Carlsson var på väg hem från sitt jobb på SJ. Han gick genom Sibirienskogen och fick plötsligt syn på ett starkt ljus mellan träden. Framför honom stod en diskusformad farkost med en kupa på taket. Runt farkosten rörde sig 11 varelser, både kvinnor och män. En av varelserna gjorde stopptecken åt Gösta. Han såg hur de försökte laga den trasiga farkosten. För att övertyga sig själv att allting verkligen hände gick Gösta ner till stranden och vadade ut i det iskalla vattnet. När han återvände till gläntan såg han UFO:t lyfta mot skyn och försvinna i hög fart.
På gräset syntes brännmärken efter farkosten och ett stort träd intill hade brännskadade grenar. I gläntan hittade han en kvartsstav, två bägare med en stark mjölkvit vätska och en ring av metall.
På gräset syntes brännmärken efter farkosten och ett stort träd intill hade brännskadade grenar. I gläntan hittade han en kvartsstav, två bägare med en stark mjölkvit vätska och en ring av metall.
Allra sist Josefinelust. Vilken plats!
Här finns cachen Grottan
Väl värt besväret att ta sig dit på de gamla stentrapporna som inte var alltför lättvandrade
En fin semesterresa i en tidigare outforskad del av Sverige för oss. Självklart kan jag rekommendera Utvälinge som semesterort, för vi trivdes storartat!
Vad menas egentligen på Svedberga kulle. Kanske en hint?
Jag har ju cacher på min önskelista lite varstans i vårt avlånga land. Ibland så sammanfaller det så bra med att en semesterresa råkar bli så att vi hamnar i närheten av några sådana cacher. Märkligt egentligen, kan väl aldrig bero på att det är jag som även planerar vart vi ska åka på semester........
Svedberga kulle och cacherna på den är sådana som legat på önskelistan. Kullen råkar ligga i Skåne så dit åkte vi på semester detta år!
Där finns två serier som båda fått många poäng.
Båda serierna ligger dessutom i ett naturreservat i närheten av fina stigar. Kan det bli bättre?
Jo faktiskt, jag gillar den humorn som gömmorna är gjorde efter.
I beskrivningen kan man läsa:
"Vår tanke med den här rundan är att du inte bara skall finna gömman utan också, på vägen dit, fundera på hur gömman ser ut med tanke på dess namn.
Låt fantasin flöda och ha en trevlig promenad."
Låt fantasin flöda och ha en trevlig promenad."
Svedberga kulle ligger strax intill Svedberga gård som för något år sedan var till salu för den nätta summan av 120 miljoner kronor.......Vi råkade förirra oss in på gårdsplanen under vår promenad, kanske tur att jag inte visste priset på gården när vi gjorde det.
I det öppna odlingslandskapet norr om Helsingborg sticker den skogsklädda Svedberga kulle upp med sin markanta profil. Området är skyddat som naturreservat och har flera strövstigar som gör det lätt att upptäcka naturen. Från hagmarken i norr har man vid utsikt över kringliggande slättlandskap.
På toppen har det dessutom legat en flygfyr, vad nu det var för något egentligen. Betongfundamentet var det enda som fanns kvar nu, förutom en alldeles underbar utsikt!
Naturen var jättefin, älskar ju verkligen bokskog, och cacherna i båda serien var underfundiga.
Musikanten, hundringen, rutavdrag, singelbostad, urtidsdjur, äggstock, skjutbanan, gökboet, en röd liten kåk osv. är allihop namn på något som inte alls är vad man först tror. Så kul att klura på innan vad det kan vara vi ska hitta och ändå inse att det visst fanns ytterligare en tolkning vi inte hade en tanke på.
Även träden var stundom av det annorlundare slaget.
Några gömmor, sluta kolla dem som inte vill riskera spoilers.
Det var faktiskt värt en semesterresa till skåne för att komma hit!
