Femtusen och fem år och elva månader

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elin närmade sig halvvägs till tiotusen och en sån speciell milstolpe vill man ju ha en minnesvärd cache till. Frågan var bara vilken?
Till slut föll valet på en myst som inte varit loggad på nästan sex år. Förutsättningarna för att lösa den har förändrats över tiden men kan den vara lösbar?
Jomenvisst det var ju inga som helst problem egentligen och tisdag eftermiddag tog jag flexledigt för att kunna följa med och logga den.
 
Om man läser om PRO-filuren får man känslan av att detta är en rätt utmanade cache att ta sig till.
Man utlovas ryslig terräng bestående av höga stenmurar, snårskog, surhålor o kärr.
Fast å andra sidan var det inte mer än strax över 300 meter att ta sig så det borde väl vara en baggis?
 
 
Det visade sig faktiskt inte alls vara speciellt rysligt att gå. Kan det vara så att vi har fått en annan referensram efter de senaste ut i spenatencacherna, eller råkade vi helt enkelt hitta en bättre väg?
Bjuder på några bilder längs vägen. 
 
 
 
 
 
Så var vi då framme, inga som helst problem att ta oss hit och cachen låg så snällt och väntade på oss efter nästan sex år utan ett endaste besök.
 
 
En sanslös känsla att skriva i en så sällanloggad cache, tror detta var den som varit ologgad längst av alla jag loggat, förutom nån arkiverad så klart.
 
 
Stort grattis till konagirl77 och hennes cache nr 5000!
 
Fast milstolpar ska ju firas, så vi flyttade oss till stora Bjursjön där vi packade upp räkmackor, kaffe och semmeltårta som smakade ljuvligt med en sprakande eld i blickfånget.
 
 
 
 
 
Helt klart en milstolpe i min smak. Kul att få vara med och fira den!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0