Labcaching i Jönköping

 
 
 
 
 
 
 
 
Liten söndagsutflykt piggar upp. Vi hade bestämt träff med MAN33 och Lacksen i Jönköping för att där kunna få till en trevlig dag.
Planen var några labcacher och vi började med Adventure Lab - Rosenlunds bankar / Sand banks
Vi var rätt ensamma på vår väg fram emot branten. Kunde inte låta bli att fundera en stund över hur det skulle vara att klippa den enorma gräsmattan bredvid.
 
 
Lacksen vid branten.
 
 
Brant ner mot Vättern är det.
 

Helt otroligt att björken håller sig kvar här och fortfarande lever.
 
 
Så fina höstfärger i träden och det var en njutbar vandring.
 
 
 
Men vi blev lite nyfikna på traden som låg vid sidan om leden.
 
 
Nerför var det ja....
På olika sätt. För det var snorhalt i leran som doldes under löven.
 
 
Men ner kom vi och det var så vackert!
 
 
Det är ju helt klart nästan magiskt med gyllene löv intill vatten.
Logga cachen kunde vi dock inte då den inte var speciellt snällt placerad såvida man inte har en längd på strax under 4 meter.
Vi klättrade upp igen och lämnade vätterstranden bakom oss.
 
 
Vid sista delsteget, rosariet, slank en multi med av bara farten. Kul att så många av rosorna fortfarande blommar trots att det är november.
 
 
Vi åker vidare mot stadsparken där vi efter att ha intagit vår medhavda lunchsoppa påbörjar Jönköpings stadspark Labtour bonus.
Även stadsparken har jag besökt förr, fast då mest koncentretat mig på delen som har en massa lekredskap.
Så kul att få se andra delar av parken som trots att det började duggregna visade sig från sin allra bästa sida.
 
 
 
 
Måste säga att jag gillade "mössorna" som milstenarna fått på sig.
 
 
 
 
 
 
Även stadsparken var en riktigt trevlig labcache som kan rekommenderas.
 
Sista stopp blev Kvarnvandring utmed Dunkehallaån ALC bonus. Nu hade regnet upphört och det blev såklart mycket trevligare att vandra.
Efter att ha tittat en stund på lekande öringar började vi traska uppför, uppför.
 
 
Några av alla vattenfall som finns längs den vackra vandringsleden som löper bredvid ån.
 
 
 
 
 
 
På vår väg tillbaks längs leden gav vi oss på multin Dunkehallaleden
Där gällde det bland annat att räkna trappsteg och det jag jag meddela är väldigt många.
Här stannar vi en stund och bara njuter av utsikten över dalen. Så vackert!
 
 
Hur det gick med multin? Jodå, det svåra var inte att räkna trappsteg, det svåra var att hitta vilka tal som man skulle räkna på skyltarna när utbudet av siffror var långt fler än vad som CO angav. Att vi sen även råkade göra ett räknefel på slutändan gör att man är tacksam över att livlinor finns.
Slutet blev iallafall gott och vi kunde sammanfatta dagen med att det här med labcacher, det är rasande trevligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0