Söderåsen

 
 
 
 
 
Söderåsen.
Det finns spöken och det finns spöken.
Många gillar att man inte behöver göra mer än ta ett foto och sen är det klart. Sen finns det ju de som gillar att man får göra lite mer. 
När konagirl-77 frågade mig om jag hade tagit kort för den virtuella cachen Söderåsen när jag var där för en månad sen och vandrade kände jag mig lite fånig. Vadå, fanns det en virtuell där?
Kollade upp det hela och insåg att det här var ju ett spöke som jag bara måste få logga.
Uppdraget går ut på att samla ihop 10 000 poäng genom att besöka valfria waipointer som ger olika poäng. Totalt 25 finns att välja på.
Några gemensamma lediga dagar hittades och efter noggrann planering för att undvika att bryta mot råden för att förhinda spridning av corona, så bar det iväg.
Ca 30 000 steg och totalt 8 timmar senare var vi i mål. Men det var ju sådana fantastiska platser vi blev visade så vi fortsatte i 4 timmar till av bara farten. 
En upplevelse jag aldrig kommer glömma!
Här kommer min berättelse av vår upplevelse för att logga denna cache.
 
Framåt lunchtid var vi nere i Skåne efter en tidig avfärd från Kungslena.
Första stopp blev Maglaby kärr. Här hade folk skrivit om stenmuren så nog var jag nyfiken. 
Aha, nu förstår jag!!!!
 
 
Parkerade bredvid och följde den fina skogsvägen dryga kilometer in till just Maglaby kärr som var värd 1750 poäng.
 
 
Inte den allra minsta höjdkurva så dessa poäng var synnerligen lätta att plocka. Skulle det verkligen fortsätta så här enkelt?
Nu närmar vi oss dammen. Så fint det var!
 
 
Vid waiponten ska man ta ett foto med sitt nickname tydligt synligt för att få de eftertraktade poängen. 
Första kortet fixat, 1750 poäng av de 10 000 som krävs för att få logga. 
 
 
Vi går tillbaks samma väg och passerar Hjorthagen. Ännu en riktigt fin plats.
 
 
Det börjar bra detta, 900 poäng till plockade.
 
 
In i bilen för att fortsätta till nästa plats på vår lilla önskelista. Skorstenen klöva hallar.
Hm, vart ska man ställa bilen tro? Här verkar det inte finnas en enda stig. Hittar en liten skogsväg intill en gård där vi ställer bilen och ger oss in i stiglös skog.
Tog siktet på skånes näst äldsta cache On the Edge och följde sen branten bort till waipointen som skulle ge oss mer poäng.
Bokskog är väldigt lättvandrat även om det inte finns stigar.
 
 
Men backigt det var det. Nu närmar vi oss.
 
 
Skorstenen!
 
 
Och där fick vi ytterligare 1500 poäng!
Och ännu en plats jag inte velat missa att besöka. Så häftigt med denna stenpelare mitt i bokskogen.
 
 
Vi fortsatte ända fram till kanten för att blicka ner i ravinen. Nu kan vi se över till närmsta waipoint, fast tanken på att klättra ner och sen upp igen verkade mer än livsfarlig, för att inte tala om hur man skulle komma över den forsande bäcken därnere....
Vi vände åter och satte oss ner en stund för att äta gulaschsoppa i stället.
 
 
Åter till bilen och efter lite diskussioner kom vi fram till att Rårödspågens källa var ett lämpligt dagsavslut innan mörkret föll.
 
 
Här är det verkligen lättvandrat!!! Handikappanpassad led runt den fina dammen i Skäralid. Inte många som var ute och vandrade här på denna annars väldigt populära plats en onsdagkväll i november.
 
 
 
Ytterligare 1000 poäng inkasserade.
 
 
Nu bryter vi för dagen och fortsätter nästa dag.
 
Torsdag morgon bestämmer vi oss för att börja med 2 riktiga högpoängare, vilket visar sig vara tur då vi hann med dessa innan det började regna.
Parkerade vid Liagårdens parkering för att påbörja vandringen mot Korsskär. Tänkte att om vi går därifrån så slipper vi den jobbiga steniga biten av vandringen i ravinen. 
Ack så fel jag mindes från vår vandring i oktober......
 
 
Ner i ravinen. Än så länge väldigt lätt att gå.
 
 
Över bäcken och sen....
 
 
Ja, där var ju den där steniga stigen ja.....
 
 
Jaja, fast det var faktiskt inte lika jobbigt att gå som jag mindes det.
Väl framme vid korsskär fanns ju ett vattenfall! Hur kunde vi missa det i oktober? Fast det har ju i och för sig regnat en del sen dess.
 
 
Så vackert med det brusande vattnet och som bonus ytterligare 1750 poäng till samlingen.
Strax intill fanns dessutom en bro så vi tog andra sidan över bäcken bort mot lierna. 
Vi trodde båda att det måste nog vara lättast att ta dem nerifrån.
Hm, ja det var ju några meter upp. Och ganska rejält brant.
 
 
 
Fick bli fyrfotagång uppför för min del.
 
 
 
Ytterligare 2000 poäng! Härligt!
Precis då vi stod här stack det ut ett huvud nån meter ovanför oss. På stigen. Det var en äldre herre som planerade för vandring med sitt pensionärsgäng i nästa vecka.
 
 
Helt klart så var nog vårt vägval inte det lättaste.. Men definitivt oförglömligt!
Självklart stannade vi till för att beundra utsikten från stigen oxå.
 
 
Nu var det dags att hoppa in i bilen igen med siktet Klåverud.
Vid Klåverudsdammen fick vi både 900 poäng samt en välbehövlig fikapaus.
 
 
 
Ännu en väldigt fin plats att besöka! Känns som det enbart är fina platser vi ska till för att logga denna cache. Sånt uppskattar jag verkligen. Vi fortsätter vandringen mot Skorstensdalen strax intill.
 
 
Ännu en verkligt häftig plats, även om vi trott att det skulle finnas fler "skorstenar".
Men så fin dal det var!
 
 
Ytterligare 900 poäng rikare och nu hade vi nått målet för det vi behövde med våra totalt 10 700 poäng. Men det fanns ju en massa andra platser som lockade. 
 
 
Vi fortsätter såklart! Varför inte? 
Det småregnar nu, men vem bryr sig om det när vi har så trevligt.
Förflyttning med bil igen och nu styr vi mot Höjehall, en av Skånes högsta punkter.
Uppför bar det även hit, men det var ju bara förväntat, genom för omväxlings skull granskog och kalhygge.
På plats fanns här även ett utkikstorn, men det var tyvärr avstängt.
Utsikt, nej, det fanns ingen alls numera. Men rofyllt var det iallafall.
 
 
Vänder och går tillbaks igen, tvärs över vägen mot Snuvestuan.
Nu åter natur vi lärt oss känna igen.
 
 
 
Några trappor med rep bredvid och sen en spång senare och vi var framme.
 
 
 
Jamendåså, vi fyller på förrådet med ytterligare 900 poäng. Ännu en riktigt fin plats!
 
 
Några timmar till innan mörkret faller och vi beslutar oss för en sista utmaning, den vi suktade efter redan igår, men insåg att vi inte skulle hinna innan mörkret föll.
Vi beger oss mot Dalgången Klöva hallar. Hit hittar vi ingen stig på kartan så var ställer vi bilen?
Just detta att klura ut var det är möjligt att parkera bilen för att kunna ta sig till de olika punkterna har varit det svåraste i hela processen. Saknar p-koordinater helt enkelt. De är verkligen bra att ha, spevciellt när man inte kommer från trakten.
Vi följde skyltar mot Kleva hallar och hittade en rejäl parkeringsplats varifrån vi traskade på. Tror det var 1,5 km att gå, fågelvägen. Och ja, stig fanns det ju ingen uppmärkt iallafall.
Ner i ravinen igen för att återigen följa en bäck modell bred. För övrigt samma bäck som brusade långt nedanför skorstenen i Klöva hallar.
 
 
Antydan till att folk gått här kunde vi se, men stig kan man inte kalla det.
 
 
Väldigt rofyllt här nere på ravinens botten. Bara ett litet orosmoment. Platsen vi skulle till fanns på andra sidan bäcken.
 
 
Ibland har man tur. Elin tog sig lätt över och sen var det min tur......
 
 
Bara att andas lungt och över kom även osmidiga jag.
 
 
Fast det var väldigt skönt med fast mark under fötterna igen.
 
Så var vi då framme. Vilken oas!!!!
Hur hittar man en sån här plats utan geocaching?
 
 
Regnet gör att det börjar mörkna så smått så vi tar vårt obligatoriska foto och skyndar oss tillbaks igen. 
Över bäcken på samma ställe och sen bestämmer vi oss för att försöka ta en genväg uppför ravinen, för att få chansen att logga åtminstone en vanlig cache i dessa cacheotäta trakter.
 
 
Jösses, så många höjdmeter det var!! Ser inte så brant ut på kortet men det var det. Totalt 91 våningar blev det denna dag.
 
Uppe!
 
 
Ännu en helt fantastisk bokskog mötte oss därovanför.
 
 
Nu var vi blöta, hyfsat trötta och dessutom hungriga. Åter mot bilen för att avsluta vårt poängsamlande till spöket Söderåsen. 14 500 poäng slutade det hela på.
En helt fantastisk upplevelse att logga denna cache! Så mycket minnen det gett oss och det är nog så att jag skulle kunna tänka mig att besöka även de återstående platserna bara för att se om de visar lika fina platser som de vi kommit till.
Gillar man en utmaning som ger massor så rekommenderas denna cache å det varmaste!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0